Personlig assistans i fritidsaktiviteter
Sidans innehåll
- Vem är berättigad till personlig assistans i fritidsaktiviteter?
- Personlig assistans för barn i fritidsaktiviteter
- I vilken omfattning ska välfärdsområdet ordna personlig assistans för fritidsaktiviteter?
- Vilket sätt att producera personlig assistans är lämpligt för personlig assistans i fritidsaktiviteter?
- Personlig assistans i förhållande till övriga serviceformer och stödinsatser
Vem är berättigad till personlig assistans i fritidsaktiviteter?
Välfärdsområdet ska ordna personlig assistans för personer som är berättigade därtill i de dagliga sysslorna, i arbete och studier och i andra aktiviteter. Till andra aktiviteter hör fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter. Med ett gemensamt namn kallas dessa i denna handbok för fritidsaktiviteter.
Innehållet i och omfattningen av fritidsaktiviteterna beror på personen med funktionsnedsättning själv. Personens livssituation, karaktär, förväntningar och intressen inverkar på i vilka fritidsintressen och i vilken omfattning han eller hon behöver hjälp. Fritidsaktiviteter är de aktiviteter som en person behöver hjälp i och som inte hör till de dagliga sysslorna, arbete eller studier.
En person med svår funktionsnedsättning kan få personlig assistans i fritidsaktiviteter. Med svår funktionsnedsättning avses i detta sammanhang att personen nödvändigt och upprepade gånger behöver hjälp av en annan person för att klara dessa aktiviteter och att behovet av hjälp inte i huvudsak beror på sjukdomar och funktionsnedsättningar till följd av åldrande. Dessutom förutsätter handikappservicelagen att personen med svår funktionsnedsättning har resurser att själv definiera innehållet i assistansen och sättet på vilket assistansen ordnas.
Förutsättningen gällande en persons resurser att själv definiera innehållet i assistansen och sättet på vilket assistansen ordnas borde inte förstås för strikt enligt högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis. En person kan definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den, även om hen använder alternativa kommunikationsmetoder eller behöver stöd eller tolkning för att uttrycka sin åsikt. I rättspraxis har man ansetts att förutsättningen gällande resurser att själv definiera innehållet i assistansen och sättet på vilket assistansen ordnas kan också uppfyllas delvis. En person kan ha resurser för att definiera sitt hjälpbehov till exempel i fritidsaktiviteter, även om hen inte kan göra det i de dagliga sysslorna.
Rätten till personlig assistans i fritidsaktiviteter är en subjektiv. Genom att vädja till brist på anslag kan välfärdsområdet följaktligen inte låta bli att bevilja personer som är berättigade till assistans nödvändig personlig assistans.
Personlig assistans för barn i fritidsaktiviteter
Välfärdsområdet ska förutom vuxna även bevilja barn personlig assistans i fritidsaktiviteter, förutsatt att förutsättningarna i lagen uppfylls. Dessa förutsättningar är en svår funktionsnedsättning (gravt funktionshinder) och till följd av detta ett nödvändigt och upprepat behov av hjälp. Personlig assistans möjliggör att barnen kan med tanke på sin åldersnivå göra saker som andra barn utan sina föräldrar.
Då man bedömer vid vilken ålder ett barn behöver personlig assistans på fritiden och vid vilken ålder barnet fortfarande huvudsakligen rör sig med sina föräldrar, jämförs situationen med ett jämnårigt barn utan funktionsnedsättning. Ett litet barn tar sig exempelvis inte ensam till intressen eller vänner och är följaktligen ännu inte i behov av personlig assistans i sådana aktiviteter. Däremot kan till och med ett litet barn definiera vad hen vill göra, till exempel när hen leker och hur hen borde assisteras. Ett äldre barn tillbringar ett äldre barn i allmänhet inte all fritid med föräldrarna och därför kan personlig assistans i fritidsaktiviteter vara mycket nödvändig för barnet.
En viktig del av barnets utveckling är att gradvis frigöra sig från föräldrarna. Med hjälp av personlig assistans kan även ett barn med svår funktionsnedsättning utvecklas mot ett självständigt liv.
I vilken omfattning ska välfärdsområdet ordna personlig assistans i fritidsaktiviteter?
Personlig assistans ska ordnas i fritidsaktiviteter, i samhällelig verksamhet och i upprätthållande av sociala kontakter minst 30 timmar per månad.
Det antal timmar som ges i lagen är minimiantalet timmar. Det verkliga behovet av antalet timmar framgår av utredningen av servicebehovet, serviceplanen och klientens ansökan. Välfärdsområdet kan således vara skyldig att bevilja ett större antal timmar än 30 timmar per månad.
I specialfall kan välfärdsområdet också bevilja klienten färre timmar än 30 timmar per månad. I sådana fall ska kommunen ändå utreda och påvisa att ett större antal timmar inte är nödvändigt för klienten.
Vilket sätt att producera personlig assistans är lämpligt för personlig assistans i fritidsaktiviteter?
Personlig assistans i fritidsaktiviteter kan, på samma sätt som annan personlig assistans, produceras på tre olika sätt. Välfärdsområdet kan ordna personlig assistans:
- enligt arbetsgivarmodellen,
- med servicesedel eller
- som köptjänster eller genom att själv producera tjänsten eller geonm avtal med ett eller flera välfärdsområden.
Man fattar beslut om det lämpligast sättet genom att bedöma personens behov och önskemål och de olika sätt att producera assistans som finns tillgänglig inom välfärdsområdet.
Välfärdsområdet ska ordna personlig assistans för personer som är berättigade till assistans på ett sådant sätt som de i praktiken kan använda och tillgodogöra sig. Centralt för alla alternativa sätt att producera personlig assistans är att klientens självbestämmanderätt och valmöjligheter ska bevaras i fråga om innehållet i och tidpunkten för assistansen och i fråga om assistenten som person.
Personlig assistans i förhållande till övriga serviceformer och stödinsatser
Personlig assistans i fritidsaktiviteter kan ordnas oberoende av hur personens med svår funktionsnedsättning assistans i övriga sysslor i vardagen är ordnad. Av betydelse är således inte huruvida assistansen ordnas i personens hem eller exempelvis i ett servicehus. Av betydelse är inte heller med stöd av vilken lag tjänsterna är beviljade. Det centrala är personens individuella behov av assistans som hans eller hennes funktionsnedsättning föranleder, det verkliga behovet av assistans i fritidsaktiviteter, i samhällelig verksamhet och i upprätthållande av sociala kontakter.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) ska tjänster och stödinsatser främst ordnas med stöd av handikappservicelagen. Om en person med intellektuell funktionsnedsättning, som exempelvis bor i ett gruppboende, ansöker om personlig assistans i fritidsaktiviteter ska han eller hon beviljas assistans om förutsättningarna i handikappservicelagen uppfylls.
Om en person med intellektuell funktionsnedsättning inte kan anses omfattas av systemet med personlig assistans, ska välfärdsområdet ordna nödvändiga tjänster som stödpersonsverksamhet med stöd av till exempel socialvårdslagen, andra paragrafer i handikappservicelagen (8 § 1 mom. eller 9 § 1 mom.) eller specialomsorgslagen.
I beslutsfattandet ska man komma ihåg att tjänsteinnehavaren i välfärdsområdet alltid ska sträva efter den bästa lösningen med tanke på klientens fördel och en lösning som bäst uppfyller de grundläggande rättigheterna.
