Frågor om behovet av vaccinationer och säkerhet
Varför behövs vaccinationer – sjukdomarna förekommer ju knappt längre i Finland?
Vaccin behövs så länge som sjukdomarna förekommer någonstans i världen. Största delen av de sjukdomar som förebyggs med vaccin förekommer inte längre i Finland tack vare vaccinationer. De kan dock lätt återvända och spridas här på nytt om vi inte skyddar oss genom vaccination.
Stelkramp är ett exempel på en livsfarlig sjukdom som var och en behöver ett eget vaccinationsskydd mot för att vara skyddad mot sjukdomen. Att människor i omgivningen är vaccinerade skyddar inte eftersom stelkramp inte smittar mellan människor. Stelkramp orsakas av en bakterie som är vanligt förekommande i marken och som kan komma in i kroppen via sår eller hudsprickor.
Räcker det med god hygien och bra kost för att förebygga sjukdomar?
God hygien och bra kost hjälper till att förebygga vissa sjukdomar, men det är först i och med vaccinationerna som sjukdomar har kunnat utrotas i vårt land.
I fråga om vissa sjukdomar, till exempel tuberkulos, beror smittspridningen i hög grad på hygienen och kosten. Men det finns också sjukdomar som smittar utan att hygienen och kosten knappt har någon inverkan. Sådana är till exempel kikhosta, mässling, röda hund och påssjuka.
Förekomsten av allvarliga infektioner orsakade av Hib-bakterien har inte heller minskat genom en förbättrad levnadsstandard.
Rotavirus är ett exempel på en sjukdomsalstrare som sprids oerhört lätt, eftersom en insjuknad person kan utsöndra hundra miljarder virus i ett gram avföring. Det räcker inte med god hygien, utan vaccination krävs för att bekämpa rotaviruset effektivt.
Är kombinationsvaccinen en belastning för barnets motståndskraft?
Kroppens immunförsvar är uppbyggt så att det är redo att dagligen möta och hantera en stor mängd främmande ämnen samtidigt, till exempel pollen, djurdamm, livsmedel, virus och bakterier. Kroppen lära sig att antingen tåla dessa eller att försvara sig mot dem.
Kombinationsvaccin belastar alltså inte barnet. Kroppens immunförsvar börjar utvecklas redan i fosterstadiet så att barnet inte ska insjukna direkt efter födseln. En liten baby kan på en och samma gång bilda antikroppar mot en åtminstone tusenfaldig mängd vaccin än den som nu ingår i vaccinationsprogrammet. Till exempel belastar en dos av det femvalenta vaccinet barnets kropp lika lite som ett myggbett.
Försvagar vaccinationer barnets motståndskraft?
Vaccin försvagar inte motståndskraften, tvärtom stärker de den. De förbereder kroppens immunförsvar på att möta allvarliga sjukdomsalstrare.
Till skillnad från själva sjukdomen stör vaccinet inte kroppens försvar mot andra sjukdomsalstrare. Hos barn leder influensa ofta till bakterieorsakade följdsjukdomar, varav den vanligaste är akut inflammation i mellanörat. Sådana följdsjukdomar är inte att vänta efter vaccination.
I själva verket har forskning visat tecken på att vaccinerade överlag får färre infektioner än ovaccinerade.
Orsakar vaccinen autism, diabetes eller allergier?
I omfattande befolkningsundersökningar har inget vaccin konstaterats orsaka risk för autism, diabetes eller allergier. Både vaccinerade och ovaccinerade kan insjukna i dessa sjukdomar.
Varför innehåller vaccinen hjälpämnen?
Hjälpämnena ger vaccinet en lämplig konsistens och säkerställer dess effekt och hållbarhet. Det vanligaste hjälpämnet är vatten.
Är genomgången sjukdom ett säkrare sätt än vaccination att bygga upp motståndskraft mot sjukdomar?
Vaccination är ett naturligt och många gånger säkrare sätt att bygga upp motståndskraft mot en sjukdom än att genomgå sjukdomen.
Exempel:
- En på 10 000 personer som insjuknar i mässling dör, även i länder med hög levnadsstandard.
- Mässling kan leda till hjärninflammation.
- Röda hund kan orsaka medfödd intellektuell funktionsnedsättning och skador på många organ.
Genomgången sjukdom är många gånger farligare än de eventuella biverkningarna av MPR-vaccinet, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. MPR-vaccinet kan ge biverkningar i form av lindriga sjukdomsliknande symtom. Sjukdomarna kan däremot leda till allvarliga följdsjukdomar, funktionsnedsättning eller rentav döden.
Det är med andra ord upp till hundra gånger så farligt att insjukna i någon av sjukdomarna än att ta vaccinet.
Hur kommer det sig att även den som är vaccinerad kan bli sjuk?
Inget vaccin är hundraprocentigt effektivt. Bland de vaccinerade finns det alltid personer som inte utvecklar ett tillräckligt skydd, till exempel på grund av en underliggande sjukdom eller behandlingen av den. Vid en epidemi är det dessa personer med bristfälligt skydd och helt ovaccinerade personer som insjuknar först. Majoriteten av befolkningen som har fått ett effektivt skydd av vaccinet insjuknar dock inte.
De flesta vaccin som ingår i det nuvarande vaccinationsprogrammet har en effekt på över 90 procent. I allmänhet förhindrar vaccinen effektivt särskilt de allvarligaste sjukdomsformerna. Ibland kan en vaccinerad person bli sjuk trots vaccinationen. Men då är sjukdomen vanligtvis betydligt mildare.
Varför vaccineras så små barn?
Många sjukdomar som förebyggs med vaccin kan vara ödesdigra just för spädbarn. Därför är det ändamålsenligt att inleda vaccinationerna tillräckligt tidigt. Om vaccinationerna senareläggs kan barnet insjukna innan man ens hunnit påbörja vaccinationerna.
Är alla vaccin i vaccinationsprogrammet nödvändiga?
Vaccinationsprogrammet är resultatet av noggrant övervägande. Inte ett enda vaccin i programmet är onödigt. Sjukdomarna som vi vaccineras mot är farliga och orsakar mycket onödigt lidande.
Exempel:
- Före de omfattande Hib-vaccinationerna insjuknade årligen 150‒200 barn i allvarliga infektioner orsakade av Hib-bakterien, som hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller akut, livshotande struplocksinflammation. Numera är dessa infektioner sällsynta.
- Före vaccinationerna i det nationella vaccinationsprogrammet fick i genomsnitt 2 000 barn sjukhusvård i Finland varje år på grund av rotavirusdiarré. Genom heltäckande vaccinationer har man förhindrat nio av tio fall av rotavirussjukdom som skulle ha lett till sjukhusvård.
- Vaccinationsprogrammet skyddar barnet mycket effektivt också mot allvarliga pneumokocksjukdomar som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
Varför innehåller vacciner hjälpämnen?
Hjälpämnen ger en lämplig konsistens och säkerställer vaccinets effektivitet och hållbarhet. Det vanligaste hjälpämnet är vatten.
Vissa vacciner innehåller en liten mängd aluminiumföreningar för att förbättra effekten. Vad vet man om aluminium?
Aluminiumföreningar har använts i vacciner som en förstärkningsämnei cirka 100 år. Miljarder doser vaccin som innehåller aluminium har distribuerats. Baserat på läkemedelsmyndigheternas säkerhetsövervakning och forskningsbevis finns det inga betydande säkerhetsrisker förknippade med små mängder aluminium i vaccinet. Ibland kan aluminium i vaccinet orsaka lokala symtom i injektionsområdet.
Aluminium är ett av de vanligaste grundämnen i världen. Det finns på jordmånen, i vatten och i luften. Vi utsätts för det i små mängder under hela livet.
Aluminium finns i all näring också i bröstmjölk och bröstmjölksersättningar. Kroppen kan dock avlägsna aluminium. Till exempel avlägsnas majoriteten av det aluminium som kommer in i vår kropp oralt genom matsmältningskanalen. Aluminium som absorberas av kroppen avlägsnas också genom urin. Med livslång exponering samlas aluminium i små mängder i kroppen. Detta har dock inte visat sig vara farligt för hälsan.
Varför innehåller en del vaccin formaldehyd?
Formaldehyd behövs för att framställa vissa vaccin. Med formaldehyd inaktiveras till exempel influensavirus, som behövs i framställningen av influensavaccin. Det innebär att man gör virusen icke funktionsdugliga.
Efter rengöring innehåller en vaccindos endast mycket små rester av formaldehyd. Mängden är så pass liten att den inte orsakar någon skada. I själva verket finns formaldehyd i mycket större mängder i kroppen som en normal ämnesomsättningsprodukt än som vaccinrester.
Formaldehyd sönderfaller mycket snabbt i kroppen. Den faktiska exponeringen för formaldehyd sker till exempel via vatten, mat, kosmetika, luft, inneluft och tobaksrök. Jämfört med exponeringen via miljön har resterna i vaccinen ingen betydelse.
