Vad innehåller vaccinen?

Ett vaccin innehåller en aktiv substans, dvs. ett antigen, och hjälpämnen. 

Sidans innehåll

• Antigen dvs. vaccinets aktiv substans
• Hjälpämnen
• Rester från tillverkningsprocessen
• Vaccintyper

Antigen dvs. vaccinets aktiv substans

Antigenerna fungerar som så kallade immunogener, alltså ämnen som stimulerar immunförsvaret. Kroppens försvarssystem identifierar de antigener som finns i vaccinet och börjar producera antikroppar. Med hjälp av antigenerna lär sig kroppen att skydda sig mot olika sjukdomsalstrare och att bekämpa de skadliga effekterna av gifterna som sjukdomsalstrarna utsöndrar. 

De skapar immunitet mot en eller flera liknande sjukdomsalstrare. Ett vaccin kan innehålla ett eller flera antigener.

Vaccin kan delas in i två grupper beroende på antigenet: vaccin som innehåller levande sjukdomsalstrare och vaccin som inte innehåller sådana.

Vaccin som inte innehåller levande sjukdomsalstrare

Inaktiverade dvs. avdödade hela sjukdomsalstrare

De bakteriestammar som godkänns för vaccintillverkning har odlats i näringslösningar och godkända virusstammar har odlats till exempel i befruktade hönsägg eller cellkulturer. Sjukdomsalstraren inaktiveras och renas på kemisk väg.

Eftersom dessa vaccin inte innehåller levande sjukdomsalstrare, kan de inte framkalla sjukdom. För att skapa ett långvarigt skydd behövs vanligen en grundvaccinationsserie och boosterdoser.

Vaccin som innehåller hela inaktiverade sjukdomsalstrare är till exempel vaccin mot

• hepatit A
• japansk encefalit
• polio
• TBE dvs. fästingburen hjärninflammation
• rabies.

Spjälkta sjukdomsalstrare, ytproteiner och ytsocker från sjukdomsalstrare

I en del vaccin består antigenet av sjukdomsalstrarens spjälkade ytstrukturer eller andra små beståndsdelar. Eftersom de inte innehåller levande sjukdomsalstrare, kan de inte framkalla sjukdom. För att skapa ett långvarigt skydd behövs vanligen en grundvaccinationsserie och boosterdoser.

Vaccin som innehåller spjälkta  ytstrukturer från sjukdomsalstrare är till exempel

• Hib-vaccin, dvs. vaccin mot Haemophilus influenzae typ b
• vaccin mot meningokocker
• vaccin mot pneumokocker
• vaccin mot influensa
• HPV-vaccin, dvs. vaccin mot papillomvirus
• Nuvaxovid-coronavirusvaccin
• vaccin mot hepatit B
• flera kombinationsvaccin.

Toxoider

Toxoider är bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Dessa används som antigen i vaccin mot stelkramp, difteri och kikhosta. Toxoider hjälper kroppen att producera antikroppar, som förhindrar effekten av de gifter som bakterierna utsöndrar i kroppen.

Stelkramps-, difteri- och kikhostetoxoider kan inte orsaka stelkramp, difteri eller kikhosta. 

För att skapa ett skydd och bibehålla det behövs en grundvaccinationsserie och boosterdoser.

RNA, dvs. ribonukleinsyra

Det aktiva ämnet i ett vaccin kan även bestå av budbärar-RNA, dvs. mRNA. Det innehåller informationen, eller med andra ord receptet för hur t.ex. en muskelcell kan producera ett specifikt protein. Då muskelcellen fås att producera proteinet som kommer från sjukdomsalstrarens yta, lär sig immunförsvarssystemet att identifiera den riktiga sjukdomsalstraren, och att förhindra sjukdomen som den orsakar. Forskningen kring användandet av budbärar-RNA i vacciner har pågått i tiotals år. Budbärar-RNA används t.ex. i coronavaccinet.
Coronavacciner 

Budbärar-RNA kan produceras snabbt och dessutom omformas snabbt vid behov. Tack vare detta kan man med kort varsel producera stora mängder vaccin. 

Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare

Den aktiva substansen i ett vaccin kan också bestå av levande försvagade sjukdomsalstrare. De ger upphov till en infektion som vanligen är symtomfri eller har lindriga symtom jämfört med motsvarande sjukdomar som orsakas av virus och bakterier som cirkulerar naturligt. Naturliga sjukdomsalstrare orsakar en mycket större risk för följdsjukdomar och komplikationer än vaccinens försvagade sjukdomsalstrare.

Oftast ger redan 1–2 vaccindoser ett tillräckligt och långvarigt skydd.

Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare är till exempel

• BCG-vaccin dvs. vaccin mot tuberkulos
• vaccin mot rotavirus
• MPR-vaccin, dvs. vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund
• MPRV-vaccin, dvs. MPR och vaccin mot vattkoppor
• vaccin mot vattkoppor
• vaccin mot influensa i form av nässpray
• vaccin mot apkoppor
• vaccin mot gula febern.

Hjälpämnen

Hjälpämnen används för att förbättra vaccinets effekt och hållbarhet. Dessutom åstadkommer och bibehåller de en lämplig konsistens. Det viktigaste hjälpämnet är vatten, i vilket de övriga komponenterna har lösts upp.

I vissa vaccin finns också en indikator för surhetsgraden som visar om vaccinet är användbart.

Förstärkningsämnen dvs. adjuvanser

En del vaccin innehåller förstärkningsämnen för att de ska ge ett bättre och långvarigare skydd. I vissa vaccin används flera olika metoder för att ge vaccinet än bättre effekt. Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare behöver vanligen inget förstärkningsämne.

Det vanligaste förstärkningsämnet är ett aluminiumsalt, till exempel aluminiumfosfat. Till exempel i alla vaccin som innehåller stelkramps- och difterikomponenter har antigenerna adsorberats till aluminiumsalt.

Det skydd som vaccinet ger kan förbättras genom att man kombinerar två olika förstärkningsämnen. Till exempel i HPV-vaccinet Cervarix används adjuvans AS04 som består av aluminiumsalt och monofosforyllipid, MLP, från en bakteriecellvägg.

Bärarproteiner

Vissa antigener såsom bakteriernas ytsocker (polysackarider) behöver ett bärarprotein. Bärarproteinet presenterar antigenet för kroppens immunförsvar. På så sätt skapas ett långvarigt immunologiskt minne mot den sjukdomsalstrare som vaccinet förebygger. 

Som bärarprotein används till exempel difteritoxoider (bland annat vaccinet Prevenar13) och stelkrampstoxoider (bland annat vaccinet Atc-Hib).

Virosomer

Virosomer är virusliknande partiklar som presenterar antigenet för kroppen. Virosomer fungerar både som förstärkningsämne och bärare i vaccinet. 

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel skyddar vaccinet mot främmande sjukdomsalstrare. Konserveringsmedel som används i vaccin är

• fenoxietanol
• fenol
• neomycin.

Tidigare användes kvicksilverderivatet tiomersal som konserveringsmedel. De vaccin som används i Finland innehåller inte längre tiomersal.

Halterna av konserveringsmedel i vaccinen är så små att de inte gör vaccinet giftigt.

Numera behövs konserveringsmedel mycket sällan. Risken för kontamination är nästintill obefintlig eftersom vaccinen

• framställs och förpackas i sterila produktionsutrymmen
• oftast är individuellt förpackade i endossprutor eller doserare.  

Konserveringsmedel kan behövas om vaccinet finns i en flerdosflaska. 

Andra hjälpämnen

• I vaccin tillsätts salter, aminosyror och surhetsreglerande ämnen för att åstadkomma sådana lösningar eller blandningar som lämpar sig för kroppen. 
• Vissa vaccin innehåller små mängder oktoxynol (Triton X 100) och polysorbater. De gör att protein- och virusantigenerna löser sig bättre.
• För att konsistensen ska vara lämplig och bibehållas innehåller många frystorkade vaccin små mängder glycerol, sackaros, laktos, sorbitol, mannitol, gelatin, spjälkat gelatin eller humant albumin.
• I vissa vaccin används fenolrött som indikator för surhetsgraden för att visa om vaccinet är användbart. Lösningen ändrar färg om surhetsgraden förändras på ett olämpligt sätt.

Rester från tillverkningsprocessen

Vid framställningen av vaccin används ett stort antal biologiska och kemiska ämnen. Alla dessa ämnen måste uppfylla den Europeiska farmakopéns kriterier. Både tillverkaren och myndigheterna övervakar vaccintillverkningen noggrant.

Efter utspädning och rening innehåller den slutliga vaccindosen ytterst små mängder sådana ”teoretiska” rester. Halterna kan inte ens alltid mätas. Resterna gör inte vaccinet giftigt och är vanligen inte till skada exempelvis för personer som är allergiska mot ämnet i fråga.

• När man odlar vaccinvirus används antibiotika, såsom neomycin, polymyxin, streptomycin, gentamycin och/eller tetracyklin, i det inledande skedet. De skyddar odlingen mot bakterier. Ytterst små rester av antibiotika kan finnas kvar i den slutliga produkten.
• Vaccin som framställts i cellkultur från djur eller i jästceller kan innehålla små rester av äggviteämnen som härstammar från cellkulturen eller jästcellerna eller från kalvserum som används i substrat.
• Efter att vaccinet renats kan det finnas kvar små rester av ämnen som använts för att inaktivera sjukdomsalstrare och deras gifter. Dessa ämnen är formaldehyd, glutaraldehyd, tiomersal eller cetyltrimetylammoniumbromid.

Halterna och mängderna av dessa ämnen i den färdiga vaccindosen nämns vanligen inte i produktresumén eller och bipackssedeln. En vaccinerad person får till exempel i sig mycket större mängder formaldehyd från miljön än från vaccinet.

Se även:

• Vaccination av personer med allergi mot antibiotika 
• Vaccination av personer som är allergiska mot formaldehyd 

Vaccintyper

Vaccinen kan delas in i två huvudtyper:

• vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare
• vaccin som inte innehåller levande sjukdomsalstrare.

I följande tabeller anges

• vilken vaccintyp vaccinen i det nationella vaccinationsprogrammet tillhör
• vaccinens handelsnamn
• eventuella förstärkningsämnen. 

Även rabiesvaccinet beskrivs, trots att det inte är ett av vaccinen i vaccinationsprogrammet.
Alla levande vaccin som är tillgängliga i Finland är listade i tabellen. 

Mer information om de enskilda vaccinerna hitta på vaccinernas individuella sidor. I alla tabeller finns länkar till de specifika vaccinen.

Mer information om coronavaccinpreparatens sammansättning:
Coronavaccinpreparat 

Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare

Vaccin	Handelsnamn	Förstärkningsämne
BCG-vaccin	BCG Vaccine AJ Vaccines	inget förstärkningsämne
Vaccin mot rotavirus	Rotateq	inget förstärkningsämne
MPR-vaccin	M-M-RVAXPRO Priorix	inget förstärkningsämne
MPRV-vaccin	ProQuad	inget förstärkningsämne
Vaccin mot vattkoppor	Varilrix Varivax	inget förstärkningsämne
Vaccin mot influensa i form av nässpray	Fluenz Tetra	inget förstärkningsämne
Vaccin mot gula febern	Stamaril	inget förstärkningsämne
Vaccin mot tyfoidfeber	Vivotif	inget förstärkningsämne
Vaccin mot bältros	Zostavax	inget förstärkningsämne

Vaccin som inte innehåller levande sjukdomsalstrare

Vaccin som innehåller hela inaktiverade dvs. avdödade sjukdomsalstrare

Vaccin som innehåller spjälkta sjukdomsalstrare, ytproteiner eller ytsocker från sjukdomsalstrare

Vaccin som innehåller toxoider

Vaccin	Handelsnamn	Förstärkningsämne
dT-vaccin	diTeBooster	aluminiumsalt
dtap-vaccin	diTekiBooster	aluminiumsalter
DTaP-IPV dvs. fyrvalent vaccin	Tetravac	aluminiumsalt
DTaP-IPV-Hib dvs. femvalent vaccin	Pentavac	aluminiumsalt

¹protein från en icke typbar Haemophilus influenzae-bakterie

²AS04 består av aluminiumsalt och fettstrukturen från bakteriens yta