Vilka är kontraindikationerna och försiktighetsåtgärderna vid vaccination?
Vaccinatören ska bedöma om vaccinet är lämpligt för den som ska vaccineras eller om personens hälsotillstånd eller eventuella sjukdomar utgör ett hinder för vaccinationen.
Verkliga kontraindikationer är mycket sällsynta. Nästan alla människor kan få de vaccin som de behöver. Det är mycket sällan som vaccin inte får ges eller vaccinationen måste senareläggas.
Ibland ges inte ett viktigt vaccin därför att man är rädd för att det ska leda till en allvarlig reaktion. Då är det viktigt att rådfråga en vaccinexpert.
Vad innebär kontraindikationer och försiktighetsåtgärder?
Kontraindikationerna och försiktighetsåtgärderna kan vara allmänna eller så de kan endast gälla ett visst vaccin eller en viss situation.
Kontraindikation utgör ett hinder för att ett vaccin kan ges. Den kan vara permanent eller övergående. Vanligtvis beror en kontraindikation på en sjukdom eller på hälsotillståndet hos personen som ska vaccineras.
Genom försiktighetsåtgärder eftersträvas trygg vaccination. Till exempel:
- vaccinationen ges under läkares uppsikt
- efter vaccinationen förlängs uppföljningstiden till 1‒2 timmar
- den som ska vaccineras eller personens förälder eller vårdnadshavare får särskilda anvisningar gällande symtom som eventuellt framträder efter vaccinationen
- om det inom familjen förekommer ett ärftligt immunbristtillstånd som påverkar T-cellernas funktion, bör den som ska vaccineras undersökas innan man ger vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare (levande vaccin).
Ibland vidtas försiktighetsåtgärder för att vaccinets effekt ska vara så bra som möjligt. Vaccinationen senareläggs ibland till exempel på grund av feber, virus med kraftiga symtom eller av något annat skäl.
Ibland finns det anledning att avstå från vaccination
I följande situationer kan det finnas anledning att avstå från vaccination.
1. Personen som skall vaccineras lider av kraftig överkänslighet mot någon av vaccinets beståndsdelar.
Vaccin med sådana beståndsdelar som gett upphov till en verifierad anafylaktisk reaktion används i allmänhet inte längre.
Verkliga anafylaktiska reaktioner är dock mycket sällsynta. Det är viktigt att rädslan för en allvarlig reaktion inte i onödan leder till att ett väsentligt skydd inte stärks.
Utgående från de nyaste forskningsrönen är det möjligt att överväga vaccination av en person som fått anafylaktisk reaktion av hönsägg, om risken för att insjukna i en allvarlig sjukdom är hög. Till exempel rekommenderas vaccin mot influensa för personer som löper risk att insjukna i allvarlig influensa eller dess följdsjukdomar.
Vaccination av personer med äggallergi
2. En allvarlig sjukdom med ursprung i centrala nervsystemet har upptäckts hos den som ska vaccineras efter den föregående vaccindosen
Det kan finnas skäl att avstå från vaccination om det hos personen som ska vaccineras till exempel kort efter vaccination har uppkommit hjärn- eller ryggmärgsinflammation, som inte kan förklaras med någon annan faktor.
Dessa situationer beror vanligtvis på en infektion som inte nödvändigtvis kan verifieras. Särskilt då kan en övergripande utvärdering av situationen vara besvärlig.
När man överväger för- och nackdelarna och fattar beslut om vaccination, måste man även noga utvärdera risken som personen utsätts för om vaccinationen inte ges. Utvärderingen görs alltid från fall till fall och för respektive vaccin. Symtomen med ursprung i det centrala nervsystemet som framkommit efter vaccinationen utgör inte nödvändigtvis ett hinder för att någon annan typ av vaccinpreparat kan ges.
3. Störningar i immunsystemet hos den som skall vaccineras
Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare kan inte ges till personer som har SCID (ärftlig svår kombinerad immunbrist) eller rubbningar i T-cellsfunktionen.
Levande försvagade vaccin ges inte heller till en person som har en kraftig immunbrist på grund av någon annan sjukdom eller behandlingen av en sjukdom.
Däremot ska man vid beslut om vaccination av en person med lindrig immunbrist, förutom att överväga fördelar och nackdelar, även överväga risken att insjukna i en sjukdom som orsakas av ett försvagat vaccinvirus och risken att insjukna i en sjukdom som orsakas av ett naturligt virus och dess följdsjukdomar. Beslutet om vaccination påverkas också av immunbristens karaktär och epidemiläget.
Icke-levande vaccin kan ges till en person med immunbrist på vanligt sätt men vaccinens effekt kan bli svagare än normalt. Vid behov kan en extra vaccindos ges.
Mer information om vaccination av person med immunbrist finns på sidorna för respektive vaccin och i avsnittet Vaccination av personer med immunbrist.
Vaccination av personer med immunbrist
4. Graviditet
Tidigare rekommenderades inte vaccination under graviditeten. En gravid kvinna kan dock vaccineras och ibland rentav måste man vaccinera kvinnan.
Vaccinationens fördelar och eventuella nackdelar ska alltid övervägas noggrant. Sannolikheten för smitta och hur svåra följderna är vid smitta påverkar beslutet om vaccination. Det är svårt att bedöma nackdelarna på grund av att informationen är bristfällig, men det finns inga uppgifter om att ens ett levande vaccin skulle ha varit till skada för graviditeten eller fostret.
Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare ska av försiktighetsskäl i allmänhet inte ges under graviditeten. Grunden för försiktighetsprincipen är en teoretisk fara som ett levande försvagat virus skulle kunna orsaka fostret.
Vid behov kan gravida få vaccin som inte innehåller levande sjukdomsalstrare.
Till exempel rekommenderas vaccin mot influensa för alla gravida kvinnor oberoende av i vilket skede graviditeten är. Vaccinet skyddar den gravida. Influensavaccinet skyddar även barnet både under graviditeten och efter födseln. Coronavirusvaccinet rekommenderas också för alla gravida kvinnor.
Skyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta kan också förstärkas under graviditeten. Vid behov kan dT- eller dtap-vaccin ges under graviditeten. Utifrån individuell prövning kan även andra icke-levande vaccin vid behov ges under graviditeten.
Vaccination av gravida kvinnor
Influensavaccination av gravida kvinnor
Coronavaccination av gravida och ammande mödrar
Kontraindikationer och försiktighetsåtgärder enligt vaccin
Vissa vaccin rekommenderas inte för vissa specialgrupper. Grundläggande information om detta finns på sidan för respektive vaccin. Till exempel rekommenderas inte vaccin mot rotavirus för personer som haft invagination.
För varje vaccin presenteras även försiktighetsåtgärderna som ska uppmärksammas för respektive vaccin vid vaccination eller i anvisningarna som ges till den som vaccineras.
Senareläggning av vaccination
Ibland finns det anledning att senarelägga vaccinationen. Till exempel vid en infektionssjukdom med feber eller som annars är kraftig samt olika neurologiska sjukdomar.
Feber och infektionssjukdom med feber eller kraftiga symtom
Vaccination ges inte vid feber eller infektionssjukdom med feber. Vaccinationen senareläggs.
Vaccinationen förvärrar inte en infektionssjukdom och sjukdomen försvagar inte heller responsen när det gäller icke-levande vaccin. Däremot kan en infektion åtminstone i teorin påverka responsen när det gäller levande försvagade vaccin.
Det kan vara svårt att skilja mellan symtomen på en akut infektion och symtomen efter en vaccination, vilket kan försvåra bedömningen av eventuella biverkningar. Till exempel ska vaccination mot rotavirus inte ges vid kräkningar och diarré.
En infektion med lindriga symtom, såsom förkylning eller öroninflammation, hindrar inte vaccination. Vaccinationerna kan vid behov fortsätta redan under konvalescensen efter att febern gått ner.
Vid epidemier betraktas inte ens en allvarlig infektion som en kontraindikation mot vaccination. Ibland måste vaccinet ges trots feber, om det är fråga om betydande exponering och personen inte har ett skydd mot sjukdomen. Sådana vaccinationer är till exempel dT-booster och vaccin mot rabies.
Neurologiska tillstånd och sjukdomar som är under utredning
Läkaren måste överväga senareläggning av en vaccination om den som ska vaccineras
- har krampanfall vars utredning pågår
- misstänks ha en sjukdom med ursprung i det centrala nervsystemet vars utredning pågår
- har konstaterad epilepsi för vilken en behandlingsbalans ännu inte uppnåtts
- har en konstaterad neurologisk sjukdom vars symtom ännu inte stabiliserats.
Vaccin ska inte ges om det förekommer misstanke om fortskridande sjukdom i centrala nervsystemet. Vaccinationerna fortsätter när diagnosen är klar eller symtomen har stabiliserats. En stabil neurologisk sjukdom utgör inget hinder för vaccination.
Vaccination av personer med neurologiska sjukdomar
Om det finns risk för att vaccinationen avsevärt fördröjs, konsultera då THL:s vaccinsäkerhetsläkare om hur vaccinationsprogrammet ska fortsätta.
Andra exempel på situationer då det finns orsak att senarelägga vaccination
- Efter blodtransfusion eller immunglobulinbehandling med stor dos hålls en längre karenstid innan MPR, MPRV eller vaccin mot vattkoppor ges. På detta sätt försöker man säkerställa att vaccinet ger bästa möjliga effekt.
- Man bör även observera tidsintervallen för när vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare ges.
- Ett vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare ges först efter graviditeten.
- Läkemedelsbehandling av mamman under graviditet som påverkar kroppens motståndskraft kan också försvaga den nyföddas motståndskraft. Mer information om hur moderns läkemedel under graviditeten påverkar vaccinationerna av den nyfödda finns på sidorna om BCG-vaccin och vaccin mot rotavirus.
De viktigaste minnesreglerna för vaccination
BCG-vaccin dvs. vaccin mot tuberkulos
Vad utgör inte hinder för vaccination?
Det finns många situationer som inte utgör kontraindikationer mot vaccination, trots att de kanske betraktas som sådana.
Alla de vaccin som rekommenderas kan ges i enlighet med listan.
