Genomförande av förhandsbedömningen

Förhandsbedömningen av konsekvenserna görs som en del av beredningen av ett beslut. Kommunen eller en annan organisation beslutar i vilka ärenden förhandsbedömningen används. Initiativet till förhandsbedömningen kan också komma från invånare, arbetstagare eller beslutsfattare. 

En förhandsbedömning av konsekvenserna lyckas bäst i samarbete över sektorsgränserna. På så sätt får man nya perspektiv på förhandsbedömningen. 

När görs förhandsbedömningen?

Det lönar sig att på förhand bedöma konsekvenserna av beslut om svaret är ja på någon av följande frågor:

1.    Finns det konflikter relaterade till ärendet?
2.    Har ärendet som behandlas konsekvenser för människor?
3.    Är konsekvenserna betydande?

Hälso- och sjukvårdslagen (11 §) förpliktar kommuner och samkommuner att på förhand bedöma de konsekvenser besluten har för människors hälsa och välfärd.

Först planerar man processen, tidtabellen och ansvaren för bedömningen. Behoven eller de tillgängliga resurserna avgör förhandsbedömningens omfattning. 

Begränsad förhandsbedömning av konsekvenserna 

  • går snabbt att genomföra
  • information finns redan tillgänglig
  • inga betydande konflikter i ärendet
  • aspekterna är lätta att identifiera

Omfattande förhandsbedömning av konsekvenserna 

  • kräver mer tid och personalresurser
  • information behöver samlas in
  • olika människogrupper hörs
  • för- och nackdelar samt konflikter behandlas ingående

Även om tiden är knapp bör man göra det man hinner inom den angivna tiden. Då är det viktigt att man identifierar de aspekter som man inte hinner utreda och antecknar dem. Dessa aspekter kan beaktas i uppföljningen. 

Vem gör förhandsbedömningen?

Föredraganden eller beredaren ansvarar för att göra förhandsbedömningen. Hen konsulterar en innehållsexpert och vid behov en metodexpert på förhandsbedömning. Hen kan också sammankalla en större arbetsgrupp.

Beslutsfattarnas uppgift är att föra en värdediskussion om olika alternativ i samband med beslutsfattandet. Dessutom måste de fördela resurserna för förhandsbedömningar.

Information som underlag för förhandsbedömningen

Vid förhandsbedömningen av konsekvenserna behövs information om nuläget, alternativen och konsekvenserna. Utifrån den insamlade informationen skapas alternativa lösningar och deras för- och nackdelar jämförs. Lösningarna jämförs med en situation där ingen förändring görs. 

Utnyttja befintlig information

  • Använd till exempel indikatorer, statistik, välfärdsberättelsen och tidigare planeringsmaterial. 
  • Bekanta dig med områdets eller ämnets särdrag.
  • Sammanställ en preliminär lista över olika människogrupper och projektets eventuella konsekvenser för dem. 
  • Anteckna också eventuella uppgifter som saknas.

Samla in ny information om människorna i området och deras tankar

  • Intervjua, samla in åsikter, utnyttja sociala medier.
  • Se till att även de mest utsatta får sin röst hörd. ”Den allmänna opinionen” motsvarar inte nödvändigtvis alla personers åsikt. 
  • Genomför vid behov en mer omfattande datainsamling för att få en uppfattning om antalet förespråkare för olika åsikter och deras egenskaper. 

Förhandsbedömningens faser

1. Beskrivning av alternativen

I förhandsbedömningen av konsekvenserna granskas alltid minst två alternativ:

  1. situationen fortsätter som tidigare (s.k. nollalternativ)
  2. ändringsförslag.

Man kan granska så många alternativa ändringsförslag som är naturliga med tanke på ärendet som behandlas. Som alternativ väljs endast verkliga alternativ.

Med hjälp av alternativen försöker man hitta det bästa möjliga sättet att genomföra det som ska beslutas. Alternativen utformas till en början så att varje alternativ uppfyller olika mål eller olika intressegruppers krav. På så sätt erbjuder alternativen ett konstruktivt sätt att hantera konflikter. 

Nollalternativet används som jämförelsegrund i bedömningen. Behovet av förändring kan motiveras med de dåliga följderna av att nuläget fortgår. Å andra sidan kan man också konstatera att det nuvarande tillvägagångssättet är det bästa.

Man kan föra en remissdiskussion om olika alternativ med beslutsfattarna.

2. Identifiering av konsekvenserna

Konsekvenserna identifieras utifrån expertuppgifter och respons från olika människogrupper. 

  • Information om de sannolika konsekvenserna av besluten samlas in från olika källor (indikatorer, statistik, enkäter, undersökningar, expertnätverk).
  • En första granskningsrunda genomförs. Den preliminära listan granskas tillsammans med arbetstagaren, bedömningsgruppen eller experterna.
  • En andra granskningsrunda genomförs med hjälp av dem som påverkas av konsekvenserna (kunder, personal, invånare).
  • Slutligen säkerställs att konsekvenserna har identifierats ur olika aspekter (människogrupper, områden osv.). De mest betydande effekterna väljs ut för närmare granskning. 

Konsekvenserna kan identifieras till exempel ur följande aspekter:

  • olika befolkningsgrupper (kön, ålder, kulturell bakgrund, socioekonomisk ställning, yrke) 
  • områden (bostadsort, målområde) och tid (nuvarande och kommande generationer) 
  • risker och möjligheter
  • delfaktorer inom hälsa och välfärd
  • mål

Bedömning av konsekvensernas betydelse

De mest betydande konsekvenserna tas med i bedömningen av de identifierade konsekvenserna.

Konsekvensernas betydelse kan bedömas med hjälp av dessa frågor:

  • Orsakar konsekvensen dödsfall, skador eller andra symtom?
  • Hur sannolikt är det att konsekvensen förverkligas? 
  • Hurdan är befolkningen (antal, struktur) som påverkas av konsekvensen? Vilka befolkningsgrupper påverkas av konsekvensen? Påverkar konsekvensen befolkningsgrupper med låg tolerans för förändringar?
  • Hur länge varar konsekvenserna? År, månader eller dagar?
  • Vilken uppfattning har den berörda befolkningen om fördelarna och nackdelarna? Upplever människorna att nackdelen är så stor att de försöker avlägsna sig från dess influensområde?
  • Är det möjligt att lindra konsekvenserna? Är konsekvensen oåterkallelig?
  • Är konsekvensen en del av en större påverkanskedja? Har projektet samverkande konsekvenser eller kumulerande konsekvenser?
  • Är konsekvenserna relaterade till konflikter?

Vid bedömningen av betydelsen kan man utnyttja uppgifter som beskriver ärendet som behandlas (statistik, indikatorer, undersökningar, enkäter) och bedömningar av konsekvensens betydelse gjorda av dem som påverkas av konsekvensen.

Olika parters åsikter om konsekvenserna av besluten kan också avslöja rädslor och felaktig information om ämnet. Det är bra att fundera på hur dessa kan behandlas under bedömningsprocessen och hur felaktiga uppgifter kan rättas. Samtidigt måste man också identifiera de grupper och aspekter som lätt hamnar i skuggan.

3. Jämförelse av alternativ och beslut

När konsekvenserna av de olika alternativen har identifierats och beskrivits jämförs alternativen sinsemellan. Vid en jämförelse där alternativen specificeras kan man ta hjälp av korstabellering, där en bedömning av konsekvensen antecknas i skärningspunkten mellan varje konsekvenstema och alternativ. Konsekvenserna behandlas och beskrivs på det sätt som är mest typiskt för varje konsekvens. 

Konsekvenserna kan till exempel grupperas enligt följande:

  • kostnader eller mätbara besparingar
  • andra mätbara konsekvenser, till exempel antalet kunder
  • konsekvenser som inte kan fastställas i siffror. Dessa konsekvenser uttrycks i ord.

Se exempel på en tabell för jämförelse av konsekvenser.

Resultaten av jämförelsen av konsekvenserna kan presenteras i en tabell eller i någon annan lämplig form.

Det är beslutsfattarnas uppgift att värdera konsekvenserna sinsemellan. Förhandsbedömningen av konsekvenserna utesluter inte att man gör val utifrån värderingar i beslutsfattandet. Att vissa alternativ är bättre beror i slutändan på värdegrunden och perspektivet.  

Resultaten av förhandsbedömningen av konsekvenserna bifogas protokollet eller inkluderas i föredragningstexten och förs till behandling av till exempel nämnden. Förhandsbedömningarna kan också samlas på kommunens webbplats, så att kommuninvånarna lätt kan hitta dem. 

Säkerställande av kvaliteten på bedömningen

För att säkerställa bedömningens kvalitet är det viktigt att kontrollera att

  • kvantitativa och kvalitativa ärenden behandlas separat
  • bedömningens faser är logiskt kopplade till varandra, dvs. att bedömningen baseras på föregående faser
  • sannolika konsekvenskedjor eller konsekvensnätverk beskrivs
  • osäkerheten som de ursprungliga uppgifterna, värdena och antagandena ger upphov till begrundas
  • granskningsrundorna och deltagande samt olika parters åsikter och åsiktsskillnader antecknas tillräckligt tydligt
  • användningen av koefficienter och prioriteringar är transparent och motiverad.

4. Uppföljning av de faktiska konsekvenserna

I uppföljningen granskas hur de förutsedda konsekvenserna har förverkligats och vilka andra konsekvenser beslutet har haft. Uppföljningen förbättrar förhandsbedömningens kvalitet och utvecklar bedömningskompetensen.

Följande observeras i uppföljningen:

  • Vad följs upp? Till exempel förändringar i servicenivån, befolkningsstrukturen, deltagandet i samhällsverksamhet, marginalisering.
  • Hur ofta sker uppföljningen? Till exempel en gång, varje år, kontinuerligt.
  • Vem ansvarar för uppföljningen? Vem genomför uppföljningen och vem övervakar den?

Uppdaterad: