Välfärdsledningen i kommunen

Rött hus i händerna.

Det är kommunens uppgift att främja hälsa och välfärd. Målet är att

  • öka kommuninvånarnas välfärd, hälsa och funktionsförmåga
  • förebygga sjukdomar och marginalisering
  • stärka delaktigheten.

Hälsa och välfärd främjas inom alla kommunala verksamhetsområden. Det förbättrar kommuninvånarnas livskvalitet, ökar sysselsättningen och produktiviteten samt dämpar ökningen av sociala problem och ojämlikheter.

Främjandet av hälsa och välfärd är lagstadgat 

  • Enligt kommunallagen är kommunens grundläggande uppgift att sörja för kommuninvånarnas hälsa och välfärd. 
  • I hälso- och sjukvårdslagen finns en ingående beskrivning av kommunens uppgifter för att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. 

Läs mer om lagstiftningen

Aktiviteten i främjandet av hälsa och välfärd varierar

Kommunernas aktivitet och verksamhet inom främjandet av hälsa och välfärd kan ligga på olika nivåer. 

  1. På den lägsta nivån lägger kommunerna ut främjandet av hälsa och välfärd på social- och hälsovården.
  2. Kommunen är medveten om frågans betydelse, men det finns ingen aktiv verksamhet för att främja hälsa och välfärd.
  3. Kommunen följer upp invånarnas hälsa och välfärd. I kommunen pågår dessutom enskilda åtgärder för att främja hälsa och välfärd.
  4. Kommunen ställer upp mål för främjandet av hälsa och välfärd, men åtgärderna är fortfarande sporadiska. Kommunen stödjer organisationernas verksamhet.
  5. Kommunen har utsett instanser som ansvarar för främjandet av hälsa och välfärd och tilldelat resurser. Organisationerna är samarbetspartner i verksamheten. 
  6. Främjandet av hälsa och välfärd leds systematiskt i kommunen utifrån målen och verksamheten är långsiktig.
  7. I bästa fall deltar alla sektorer i kommunen i främjandet av hälsa och välfärd och verksamheten utvecklas kontinuerligt.

I TEAviisari kan man följa upp hur aktivt kommunens hälsofrämjande arbete är med olika indikatorer. 
Ta del av uppgifterna om din kommun

Informationen styr planeringen  

Kommunens uppgift är att följa upp invånarnas hälsa och välfärd samt faktorer som påverkar dessa i olika befolkningsgrupper. Detta innebär att information produceras till exempel enligt socioekonomisk ställning, utbildningsbakgrund eller bostadsområde. 

Informationen utgör grunden för de strategiska målen. Målen ska baseras på de lokala förhållandena och behoven. 

De strategiska målen stöds av olika åtgärder. Åtgärderna följs upp och rapporteras till fullmäktige varje år. Dessutom bereds en mer omfattande välfärdsberättelse en gång under fullmäktigeperioden. 

Läs mer om välfärdsberättelsen

Kommunfullmäktige fattar de strategiska besluten

Kommunens högsta ledning, dvs. kommunfullmäktige, ansvarar för beslut som främjar hälsa och välfärd i kommunen. 

Fullmäktige ålägger olika verksamhetsområden att beakta välfärds- och hälsoaspekterna i sin verksamhet.

Kommunfullmäktige har också till uppgift att säkerställa att man tydligt kommer överens om ledningen av och ansvaret för främjandet av hälsa och välfärd.

Ledningsgruppen och välfärdsgruppen ansvarar för genomförandet

Alla kommunens olika verksamhetsområden deltar i ledningen av främjandet av hälsa och välfärd. Kommunens ledningsgrupp koordinerar verksamheten och säkerställer styrningen och resurserna. 

I stora kommuner behövs ofta förutom ledningsgruppen också en välfärdsgrupp med representanter för olika förvaltningsområden. Välfärdsgruppen ansvarar för genomförandet av den praktiska verksamheten inom olika verksamhetsområden. 

Utöver välfärdsgruppen finns det sektorsövergripande arbetsgrupper i kommunerna, till exempel råd för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Välfärdskoordinatorn främjar samarbete

Välfärdskoordinatorn är en central aktör som förenar kommunens olika verksamhetsområden och koordinerar det regionala samarbetet. 

83 procent av kommunerna har redan utsett en koordinator för främjandet av hälsa och välfärd eller motsvarande (TEAviisari 2019). 
Läs mer om välfärdskoordinatorns arbete

Förhandsbedömningar beaktar hur besluten påverkar kommuninvånarna

Kommunen fattar beslut som påverkar

  • livsmiljön (samhällsplanering, trafiklösningar)
  • levnadsförhållanden (boendeförhållanden, sysselsättning och arbetsförhållanden)
  • familjernas välfärd (utkomst, stöd för välbefinnande, stöd för gemenskap)
  • hälsofrämjande levnadsvanor (motionsmöjligheter, lokala fokusområden i näringspolitiken, förebyggande av användningen av alkohol och droger)
  • servicesystemets funktion, kvalitet och tillgänglighet.

I beslutsfattandet och beredningen av avgöranden måste man bedöma hur besluten påverkar befolkningens hälsa och sociala välfärd. 

Läs mer om förhandsbedömningen av konsekvenserna av besluten

Välfärden främjas genom samarbete

Främjandet av hälsa och välfärd i kommunen kräver samarbete mellan olika sektorer. Samarbete behövs också mellan kommunen och andra aktörer i regionen. Dessa är till exempel 

  • organisationer
  • församlingar
  • företag och 
  • regionala aktörer såsom läroanstalter, sjukvårdsdistrikt, kompetenscentrum och landskapsförbund. 

Följande frågor hjälper till att gestalta samarbetet:

  • Vad är det gemensamma målet som alla är beredda att förbinda sig till?
  • Vilka är samarbetspartnerna? Är alla berörda med?
  • Vad görs konkret?
  • Vad är det gemensamma forumet? Vilka strukturer stöder samarbetet?
  • Hur fördelas ansvar och roller?
  • Hur säkerställs de olika aktörernas motivation? Hur drar aktörerna nytta av samarbetet?

Revisionsnämnden övervakar välfärden

Revisionsnämndens uppgift är enligt 121 § i kommunallagen bland annat att bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen. 

Med denna befogenhet kan revisionsnämnden också aktivt ta ställning till läget för främjandet av hälsa och välfärd och till hur de mål som kommunen ställt upp har nåtts i kommunen.
 

Uppdaterad: