Nämnderna främjar välfärden
Nämndernas välfärdsarbete
I kommunen är det viktigt att säkerställa att arbetet för att främja hälsa och välfärd görs tväradministrativt, oberoende av förtroendepersonsorganisationen. Alla sektorer måste förstå sin egen roll i främjandet av välfärden, även om det finns en separat välfärdsnämnd i kommunen. Alla nämnder fattar beslut som direkt eller indirekt påverkar kommuninvånarnas hälsa och välfärd.
Även om ansvaret för att samordna välfärdstjänsterna och främjandet av hälsa och välfärd är koncentrerat till en nämnd, får de övriga nämnderna inte glömma sin roll i främjandet av välfärden.
Främjandet av välfärd i nämndernas arbete
Nämndestrukturen varierar från kommun till kommun. Endast revisionsnämnden och valnämnden är obligatoriska. Exempel på nämndestrukturer för att främja hälsa och välfärd:
- I Vaala finns välfärdsnämnden, livskraftsnämnden och revisionsnämnden. Välfärdsnämndens verksamhetsområde omfattar småbarnspedagogiken, förskolan och den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, det fria bildningsarbetet, fritids-, ungdoms-, idrotts-, biblioteks- och sysselsättningstjänsterna, konst- och kulturtjänsterna samt främjandet av den lokala gemenskapsandan.
Välfärdsnämndens föredragande är avdelningsdirektörerna från förvaltningstjänsterna och bildningstjänsterna i sina respektive sektorer. - Kuopio har tio nämnder, bland annat nämnden för främjande av välfärd, nämnden för tillväxt och lärande samt nämnden för grundtrygghet och hälsa. Nämnden för främjande av välfärd leder serviceområdet för främjande av välfärd som omfattar bibliotekstjänsterna, museicentralen, tjänsterna för idrottsanläggningar, tjänsterna för medborgarverksamhet, medborgarinstitutet, stadsteatern och musikcentralen.
Föredragande är biträdande stadsdirektör eller exempelvis direktören för främjande av välfärd. - I Heinola finns sju nämnder, inklusive välfärdsnämnden. Nämnden ansvarar för bland annat tjänsterna inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning, ungdoms-, biblioteks- och idrottstjänsterna, museiverksamhet och grundläggande konstundervisning och integration. Nämnden är också det ansvariga organet för förebyggande rusmedelsarbete.
Föredragande är välfärdsdirektören.
Beslut om främjande av hälsa och välfärd kan även fattas utanför nämndernas beredning.
- I Lahtis lyder koncernförvaltningen under stadsstyrelsen och stadsdirektören. I koncernförvaltningen finns sektionen för delaktighet och välfärd som
- ansvarar för att utreda och följa upp välfärdsläget i staden
- ansvarar för beredning av välfärdsberättelsen
- ansvarar för att utveckla och följa upp kommuninvånarnas delaktighet
- främjar en interaktiv och kundorienterad verksamhet samt gemenskaplighet i staden
- beslutar inom ramen för sina anslag om verksamhetsunderstöd till organisationer och föreningar för ändamål som främjar hälsa och välfärd och ökar delaktighet
- deltar i beredningen av budgeten och ekonomiplanen och i
- utvärderingen av genomförandet av åtgärder för sitt verksamhetsområde
- sköter uppgiften som lagstadgat organ för förebyggande arbete
- ansvarar för arbetet vid äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning och delegationen för veteranärenden
- beslutar om förordnade av föredragande vid regiondirektionen.
Sektionens ordförande är stadsstyrelsens ordförande och dess medlemmar är stadsstyrelsens I och II vice ordförande samt ordföranden för bildningsnämnden, idrotts- och kulturnämnden samt tekniska nämnden och miljönämnden.
Revisionsnämnden övervakar välfärden
Revisionsnämndens uppgift är enligt 121 § i kommunallagen bland annat att bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen. Med denna befogenhet kan revisionsnämnden också aktivt ta ställning till läget för främjandet av hälsa och välfärd och till hur de mål som kommunen ställt upp har nåtts i kommunen.
Vid sidan av bedömningen av förvaltningen och de ekonomiska målen identifieras i revisionsnämndernas revisionsberättelser i praktiken ofta också åtgärder som syftar till att främja hälsa och välfärd samt bedöms målen för hälsofrämjandet. Detta varierar dock mycket från kommun till kommun.
Enligt utredningen (Grönroos) granskas som delområden inom främjande av hälsa och välfärd i revisionsberättelserna till exempel
- minskningen av skillnaderna i hälsa och välfärd
- förebyggande tjänster och tidigt stöd
- en miljö och tjänster som främjar hälsan och välfärden
- välfärdsledningen och utvecklingen av den
- arbetshälsan i kommunorganisationen
- främjandet av motion samt
- främjandet av delaktighet.
Framför allt kom minskning av skillnaderna i hälsa och välfärd och främjande av hälsa och välfärd bland barn och unga fram i betydande grad.
Revisionsnämnden kan till exempel kritiskt granska kommunens verksamhet:
- Tavastehus: ”Revisionsnämnden ansåg att revisionsberättelsen är ett så betydande dokument att det bör lämnas till nämnden och fullmäktige för behandling” (2013) eller ”Målet/indikatorn var att det för betydande beslut ska göras en konsekvensbedömning: har inte genomförts.” (2015)
- Ylöjärvi: Mål: ”En omfattande välfärdsberättelse som täcker hela fullmäktigeperioden integreras i verksamheten.” Bedömning: ”Framstegen i målet har inte rapporterats i bokslutet.”
Revisionsnämnden kan lyfta fram framgångar:
- Ylöjärvi: Som bra framgångar kan i synnerhet nämnas satsningarna på välfärdstjänster med låg tröskel och förebyggande välfärdstjänster.
- Lempäälä: I november 2015 publicerades färska resultat om den hälsofrämjande verksamheten i kommunens strategiska ledning (kommunledningen). Det sammanlagda poängtalet för Lempäälä var nu 80, medan poängtalet för 2013 var 35. Sammanfattningsvis är revisionsnämnden oroad för den ökade ungdomsarbetslösheten och ökningen i antalet öppenvårdsbesök inom barnpsykiatrin. Positivt är dock kommunledningens ökade satsningar på hälsofrämjande verksamhet i där det har skett betydande framsteg jämfört med tidigare år.
Revisionsnämnden kan ge utvecklingsförslag gällande verksamheten i kommunen, som i Kuopio:
- ”Revisionsnämnden föreslår att välfärdsberättelsen och -planen ska utarbetas på våren, varvid uppgifterna i dessa kan beaktas i budgetberedningen bättre än hittills. Målet ska vara bättre utnyttjande av välfärdsberättelsen, eftersom främjandet av välfärd är en central tyngdpunkt i stadens strategi.
- Med tanke på tjänsternas förebyggande effekt på hälso- och socialvårdens kostnader måste man försöka trygga resurserna för främjandet av välfärd i samband med budgetbeslut.
- Problemet är, vilket ofta konstateras, mätning och verifiering av effektiviteten; i detta hjälper förmodligen delvis bland annat att välfärdsberättelsens aktualitet utvecklas och att den ges större uppmärksamhet.”
Källor
Esbo välfärdsberättelse 2013
Hattula välfärdsberättelse 2014
Tavastehus revisionsberättelse 2015
Tavastehus revisionsberättelse 2013
Kuopio revisionsberättelse 2015
Lahtis välfärdsberättelse 2012
Lempäälä revisionsberättelse 2015
Ylöjärvi revisionsberättelse 2015
Vaala förvaltningsstadga 2017
Kuopio förvaltningsstadga
Heinola förvaltningsstadga 2018
Lahtis stads förvaltningsstadga 2019
