Fuktskador i byggnader och problem med inomhusluften
När klimatet förändras kan fukt- och mögelskador i byggnader öka särskilt i ytterväggskonstruktioner. Detta beror på att nederbördsmängden ökar och att nederbörden vintertid ändrar från snö till vatten, den relativa luftfuktigheten ökar, det blir vanligare med diagonalt regn och temperaturerna stiger. Fuktskador som orsakas av klimatförändringen påverkar hälsan på samma sätt som andra fuktskador.
Fuktskador orsakar problem med inomhusluften
Fuktskador i byggnader och problem med inomhusluften till följd av dessa är förknippade med ökade luftvägssymtom och en ökad risk för astma.
Utifrån forskningsdata är det känt att uppkomsten av hälsorisker påverkas av skadans läge (luftförbindelse) och exponeringstiden. Däremot finns det inga exakta uppgifter om hälsoriskerna vid fuktskador som uppkommit i ytterväggskonstruktioner eller som orsakats av svämvatten. I vilket fall som helst är det viktigt att förebygga uppkomsten av skador och åtgärda problem.
Konstruktioner och byggnadsmaterial påverkar risken för skador
Klimatförändringens inverkan på byggnader är olika i olika delar av Finland. Förekomsten till exempel av snett regn och översvämningar varierar mellan kusten och inlandet. På basen av forskningsresultat har man beräknat att största delen av de ytterväggskonstruktioner som är vanligast i Finland klarar bra av förändringar i klimatet.
En förutsättning för att konstruktionerna ska fungera bra är en öppen ventilationsslits bakom väggbeklädnaden, en fasad som släpper igenom så lite diagonalt regn som möjligt samt mögelbeständigt byggnadsmaterial. Med tanke på byggnadernas skick är det viktigt att en konstruktion som är utsatt för diagonalt regn hindrar regnvatten från att komma in i konstruktionerna och även släpper ut eventuell fukt som uppstått.
Risken för mögel ökar om fasadkonstruktionernas material på utsidan har en anmärkningsvärt kapillär porstruktur som drar i sig vatten. En sådan konstruktion släpper igenom diagonalt regn men håller också kvar vattnet i konstruktionens pornät. Sådana konstruktioner är bland annat:
- tegel i en hålmurskonstruktion
- betong med högt vatten-cementförhållande i sandwichelement om ventilationen på den bakre ytan är otillräcklig.
Byggnadsbeståndet är relativt ungt, men behovet av att reparera fuktskador är betydande
Största delen av Finlands byggnadsbestånd är 30–60 år gammalt. I dessa hus är det aktuellt med en första eller redan en andra renovering.
Gamla konstruktioner haft ofta egenskaper som gör att de inte har en lång livslängd. Bland annat diagonalt regn kan ge t upphov till behov att reparera konstruktioner som är utsatta för väder och vind, till exempel fasader, balkonger och yttertak. Kostnaderna för att reparera fuktskador har beräknats uppgå till 30 miljarder euro.
Det är viktigt att låta utföra en systematisk konditionsundersökning av byggnaden för att reda ut konstruktionernas skick och den framtida skaderisken. Endast på så sätt kan rätt slags och rätt förlagda reparationsåtgärder vidtas. Med hjälp av en konditionsundersökning kan såväl under- som överreparationer undvikas.
Om man misstänker en fukt- eller mikrobskada i byggnaden är det viktigt att också bifoga en mätning av mantelns lufttäthet till konditionsundersökningen. Denna visar om eventuella mikrober kan komma in i inomhusluften och på vilket sätt i så fall.
