Klimatförändringen, vattenburna epidemier och tryggad vattenförsörjning
Klimatförändringen förväntas öka förekomsten av vattenburna infektioner.
Ökade nederbördsmängder, störtregn, översvämningar och högre temperaturer försämrar den mikrobiologiska kvaliteten både i naturliga vattendrag och byggda vattensystem.
Vattenburna epidemier är rätt sällsynta i Finland och utgör i varje enskilt fall en mycket lokal hälsorisk, som endast berör dem som använder det förorenade vattnet.
Vattenburna epidemier orsakar i allmänhet diarré som inte är livshotande för personer med god grundhälsa. Långtidssjuka, äldre och barn är dock mer infektionskänsliga och i dessa grupper kan följderna också vara allvarligare.
Dricksvatten är en vanlig orsak till en vattenburen epidemi
Vattenburna epidemier beror för närvarande främst på att dricksvattnet har förorenats av avföring, det vill säga att mikrober som orsakar diarré, till exempel norovirus eller campylobacter, har hamnat i dricksvattnet. I Finland förekommer i allmänhet några sådana epidemier per år.
Klimatförändringen påverkar hanteringen av dricksvatten och vattendistributionen
Högre temperaturer, ökad nederbördsmängd och översvämningar till följd av klimatförändringen kan leda till att kvaliteten på det råvatten som vattenverken använder försämras p.g.a. en ökad förekomst av bl.a.mikrober, kemikalier eller naturens humus., Detta ökar behovet av reningsprocesser och desinficering vid framställningen av dricksvatten.
Klimatförändringen kan således öka risken för vattenburna epidemier avsevärt, både genom förändringar i råvattnets kvalitet samt genom eventuella problem med tillgången på råvatten. Att vattendistributionsnätet blir äldre ökar riskerna ytterligare.
Extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringen, såsom stormar och upplega, kan också öka antalet elavbrott och försvåra vattendistributionen.
Många mikrober som orsakar epidemier drar nytta av milt väder och regn
Campylobacter och norovirus som oftast orsakar vattenburna epidemier drar nytta av milda vintrar och ökade nederbördsmängder. Under dessa förhållanden är de längre aktiva i omgivningen och kan lättare transporteras med avsköljt material till grund- och ytvattnen.
Ökad nederbörd och smältvatten ökar mängden vatten som hamnar i avloppen. Detta leder till att avloppsreningsverkens kapacitet överskrids och orenat avloppsvatten hamnar i vattendragen med överskottsvattnet.
Legionellabakterierna som allmänt förekommer i marken och i naturliga vattendrag kan också gynnas av den ökade nederbörden. Man har kunnat påvisa ett samband mellan de ökade nederbördsmängderna och en större risk för lunginflammation orsakad av legionellabakterier. När legionellabakterier kommer in i byggnadernas vattenanordningar kan deras halter öka så att de blir skadliga för människan. Risken ökar vid gynnsamma förhållanden särskilt beträffande temperaturen.
En större mängd sjukdomsalstrare torde förekomma på badstränder och i naturliga vattendrag
Klimatförändringen ökar risken för vattenburna epidemier även på badstränder.
Antalet badare på badstränderna blir fler när det är varmare och rekreationsanvändningen av vattnet ökar. Ökad belastning innebär att badarna kan föra med sig fler sjukdomsalstrare till badstranden och badvattnet.
Dessutom kan en högre vattentemperatur främja spridningen av nya mikrobarter och skapa förutsättningar för att vissa sjukdomsalstrande mikrober börjar växa. Under värmeböljorna sommaren 2014 och 2018 konstaterades många badvattenburna epidemier som ledde till att ett stort antal badare insjuknade.
Infektioner orsakade av bakterien Vibrio cholerae förutspås öka i havsområdena då klimatet blir varmare. Hälsorisken som denna bakterie innebär ökar på badstränderna, särskilt i grunda och varma vatten med låg salthalt, i Finland till exempel i Bottenviken.
Cyanobakterierna i badvattnen kan också öka och hälsoolägenheter orsakade av toxiner från blågrönalger kan bli vanligare. Den hälsorisk som cyanobakterierna orsakar uppstår vid rekreationsanvändning av vatten och när vatten används i fritidsbostäder, till exempel som bastuvatten.
Utöver badvattenburna epidemier kan orenat avloppsvatten från avloppsreningsverken i framtiden hamna i vattendragen på grund av förbi- eller övertappning. Detta kan ske när de ökade nederbördsmängderna och smältvattnet ökar mängden vatten som hamnar i avloppen och avloppsreningsverkens kapacitet överskrids.
