Klimatförändringens konsekvenser för den psykiska hälsan

Vår psykiska hälsa påverkas av klimatförändringen precis som hälsan i övrigt.

Hur påverkar klimatförändringen den psykiska hälsan?

Klimatförändringen kan påverka den psykiska hälsan småningom eller genom akuta kriser.

Extrema väderfenomen som beror på klimatförändringen har orsakat och orsakar skador som upprör människor. Psykiska kriser är då oundvikliga. Även akuta stressreaktioner, anpassningsstörningar och posttraumatiska stressyndrom kan förekomma.

Ångest som orsakas av klimatförändringen kallas ofta för klimatångest. Klimatångesten är också en del av den mer omfattande miljöångesten. 68 procent av finländarna anser emellertid att ordet ”ångest” inte särskilt väl eller inte överhuvudtaget beskriver hur de upplever klimatförändringen.  Förutom ångest väcker klimatförändringen också många andra känslor: den väcker intresse hos varannan och hopp hos en tredjedel. Var åttonde person finner en inre styrka, men lika många blir deprimerade. Fyra av tio upplever frustration, otillräcklighet eller kraftlöshet. Var sjunde känner sig illa till mods. Det har konstaterats att oro och ångestkänslor redan blivit vanligare i Finland.

Klimatförändringen kan också påverka vår psykiska hälsa långsamt genom att den ändrar våra sov-, mat- och motionsvanor. Eventuellt kan den också småningom direkt öka risken för affektiva störningar, ångestsyndrom eller sömnstörningar samt stärka symtomen hos personer som redan lider av dessa störningar.

Än så länge vet man emellertid bara lite om hur klimatförändringen i Finland påverkar invånarnas psykiska hälsa.

Konsekvenserna för den psykiska hälsan kan förebyggas genom levnadsvanor och genom lindring av symtomen

Vintrarna förutspås bli varmare, regnigare och mörkare i Finland. Detta torde öka förekomsten av sömnstörningar och förstärka symtomen på vinterdepression.
Det förutspås att klimatförändringen gör somrarna varmare och ljusare i Finland. Även denna förändring uppskattas öka förekomsten av sömnstörningar. Troligtvis blir symtomen också kraftigare hos personer som redan lider av psykiska störningar.

Vinterdepression kan lindras med klarljus och på sommaren kan hettan lindras med kylanordningar. En lämplig dags- och måltidsrytm samt motion kan också förebygga skadliga konsekvenser. Rask och påfrestande motion ska man helst syssla med mellan klockan 11 och 17. En måltidsrytm som består av frukost genast efter att man vaknat, lunch regelbundet vid samma tid på dagen och middag före kl. 18 främjar sömnen och stöder därmed också motionsvanorna.

Hurdant arbete som gäller klimatförändringens konsekvenser för den psykiska hälsan görs vid THL?

Vi undersöker hur klimatförändringens ljus- och temperaturförändringar i Finland yppar sig som förändringar i den psykiska hälsan.

Vi fördjupar vår forskning utifrån klimatförändringsscenarier genom att beskriva hur symptom, sjukdomar och förtida dödlighet i anslutning till psykisk hälsa förändras i Finland på grund av klimatförändringen.