Stöd för boendet

Sidans innehåll

• Boendeservice i enlighet med socialvårdslagen
• Rätt till stöd för boendet 
• Stödets syfte och innehåll
• Hälso- och sjukvårdstjänster och andra tjänster som vid behov fogas till stöd för boendet
• Stöd för boendet kan ordnas för flera olika boendeformer
• Mängden stöd och tillhandahållande av det 

Boendeservice kan ordnas med stöd av socialvårdslagen och lagen om funktionshinderservice. Med stöd av lagen om funktionshinderservice ordnas service om personen inte får lämpliga tjänster enligt sina individuella behov med stöd av socialvårdslagen. Välfärdsområdet fattar beslut om vilken lag som ska tillämpas och om det praktiska genomförandet av boendet. Välfärdsområdet ska dock beakta de åsikter och önskemål som personen med funktionsnedsättning själv har samt klientens intresse. 

Stöd för boendet omfattas av välfärdsområdenas särskilda skyldighet att ordna service. Detta innebär att en person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt att få stöd för boende om förutsättningarna i lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet måste då ordna med service oberoende av anslagen.

Boendeservice i enlighet med socialvårdslagen

Boendeservice enligt socialvårdslagen är tillfälligt boende, stödboende, gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg.

Tillfälligt boende

Tillfälligt boende ordnas för personer som av särskilda skäl behöver kortvarig, brådskande hjälp av välfärdsområdet med att ordna boende.
Socialvårdslagen 21 § (Finlex)

Stödboende

Med stödboende avses självständigt boende som stöds genom social handledning. Stödboende ordnas för personer som av särskilda skäl behöver hjälp eller stöd från välfärdsområdet för att bo självständigt eller vid övergången till självständigt boende.
Socialvårdslagen 21 a § (Finlex)

Gemenskapsboende

Med gemenskapsboende avses boende som ordnas av välfärdsområdet i en tillgänglig och trygg boendeenhet där personen förfogar över en bostad som motsvarar hans eller hennes behov och där de boende erbjuds verksamhet som främjar socialt umgänge. 

Gemenskapsboende ordnas för personer som behöver det på den grunden att deras funktionsförmåga är nedsatt och att deras behov av vård och omsorg har ökat till följd av hög ålder, sjukdom eller skada eller någon annan motsvarande orsak.

Socialvårdslagen 21 b § (Finlex)

Serviceboende med heldygnsomsorg

Med serviceboende med heldygnsomsorg avses boende i ett vårdhem, ett servicehem eller en liknande boendeenhet som är tillgänglig och trygg och tillhandahåller social verksamhet och där personen förfogar över en bostad som motsvarar hans eller hennes behov och där han eller hon av boendeenhetens personal utan dröjsmål och oberoende av tid på dygnet får vård och omsorg också för sitt akuta behov.

Serviceboende med heldygnsomsorg omfattar vård och omsorg enligt personens individuella behov oberoende av tid på dygnet, verksamhet som upprätthåller och främjar funktionsförmågan, måltider, klädvård, städning samt verksamhet som främjar delaktighet och socialt umgänge. Serviceboende ska tillhandahållas så att personens integritet respekteras och hans eller hennes delaktighet stöds. Dessutom ska det ses till att personen har möjlighet att få den medicinska rehabilitering och andra hälso- och sjukvårdstjänster som han eller hon behöver.

Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas för en person som dagligen, oberoende av tid på dygnet, behöver fortlöpande vård och omsorg eller krävande yrkesinriktad vård som det inte är möjligt eller förenligt med klientens intresse att ordna som hemvård, närståendevård, familjevård eller på något annat sätt.

Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas enligt personens behov långvarigt eller kortvarigt. Kortvarigt serviceboende kan vara tillfälligt eller regelbundet återkommande.

Socialvårdslagen 21 c § (Finlex)

Rätt till stöd för boendet 

En person med funktionsnedsättning har rätt att få stöd för boendet om han eller hon behöver hjälp och stöd för att kunna sköta sina dagliga sysslor. Stöd för boende kan beviljas personer som nödvändigt behöver hjälp både kontinuerligt och i stor utsträckning, men också i mindre utsträckning.

Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människor utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men dock upprepade gånger med vissa tidsintervaller. 

Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)

Stödets syfte och innehåll

Syftet med stöd för boendet är att personen med funktionsnedsättning ska kunna bo så självständigt som möjligt också när han eller hon behöver hjälp eller stöd för boendet.

Stöd för boendet omfattar behövlig hjälp och behövligt stöd 

• i de dagliga sysslorna
• i interaktion
• i delaktighet samt 
• i sådana åtgärder som motsvarar egenvård och som anknyter till upprätthållandet av hälsan och till vården av en långvarig sjukdom enligt anvisningarna för vården. 

I regel ingår inte en bostad i stöd för boendet. Ett undantag från detta utgör genomförandet av stöd för boende i form av gruppboende, där bostaden ingår i helheten av stöd för boendet, även om den kan hyras av en separat hyresvärd. 

Dagliga sysslor

Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människor utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men dock upprepade gånger med vissa tidsintervaller. Dagliga sysslor är en del av en normal livsföring. 

Dagliga sysslor är till exempel 

• att röra sig
• uträttande av ärenden
• hushållsarbete
• barnavård
• påklädning samt
• personlig hygien och toalettbesök.

Uträttande av ärenden omfattar både att uträtta ärenden utanför hemmet och att göra det hemma via internet. Hushållsarbete är till exempel matlagning, städning, underhåll av kläder och hemtextilier samt annat hushållsarbete som man normalt utför själv. 

Hjälpbehov som enbart hänför sig till exempelvis veckostädning eller storstädning, snöskottning eller renovering av bostaden berättigar inte som sådana till stöd för boendet. 

Hjälp och stöd för interaktion, delaktighet och åtgärder som motsvarar egenvård 

Utöver dagliga sysslor omfattar stöd för boendet också hjälp och stöd som ordnas för interaktion, delaktighet och åtgärder som motsvarar egenvård och hänför sig till upprätthållande av hälsan och behandling av långtidssjukdomar. 

Om det är fråga om åtgärder som kan likställas med egenvård, svarar hälso- och sjukvården bara för den introduktion och handledning som ges en person med funktionsnedsättning, en närståendevårdare, personlig assistent eller någon annan person som tillhandahåller service. Behovet av handledning och sättet den tillhandahålls på beror på åtgärderna i fråga, på de individuella behoven hos personen med funktionsnedsättning och på andra situationsbundna faktorer.

Hälso- och sjukvårdstjänster och andra tjänster som vid behov fogas till stöd för boendet

Stöd för boendet ska vid behov omfatta hälso- och sjukvårdstjänster som ordnas i hemmet med stöd av hälso- och sjukvårdslagen eller tjänster som ordnas med stöd av socialvårdslagen eller andra lagar på så sätt att tjänsterna bildar en servicehelhet som beaktar de individuella behoven hos personen med funktionsnedsättning.
Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)

Stöd för boendet ska vid behov omfatta till exempel hemsjukvård och andra hälso- och sjukvårdstjänster som personen behöver. Dessutom ska stödet vid behov omfatta bland annat hemvård och social handledning som ordnas med stöd av socialvårdslagen. När det gäller stöd för boendet ligger ansvaret för innehållet i hälso- och sjukvårdstjänsterna och genomförandet av dem dock alltid hos hälso- och sjukvårdsmyndigheterna. 

En verksamhetsenhet som svarar för ordnandet av stöd för boendet ska dock för sin del se till att klienternas behov av service förmedlas till den aktör som ordnar dessa tjänster och att klienten har en faktisk möjlighet att få de tjänster som han eller hon behöver. Utgångspunkten är att uppgifter kan lämnas ut till hälso- och sjukvården med klientens samtycke eller i situationer som särskilt föreskrivs i lag.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 16 § (Finlex)
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 17 § (Finlex)

Utöver hälso- och säkerhetsaspekter ska man i stödet för boendet alltid se till att personens individuella liv och delaktighet förverkligas i enlighet med hans eller hennes önskemål. Detta är särskilt viktigt i situationer där personen med funktionsnedsättning behöver ständig närvaro av en annan person för att trygga sin säkerhet. Sådana situationer förekommer till exempel hos personer som är beroende av livsuppehållande respiratorbehandling eller som har sjukdomar som förutsätter att en annan person ständigt finns tillgänglig.

Stöd för boendet kan ordnas för flera olika boendeformer

Stöd för boendet kan ordnas i en enskild bostad eller i ett boende i gruppform.
Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)

Stöd för boendet kan ordnas på ett mångsidigt sätt med beaktande av olika boendeformer.
Stöd för boendet kan ordnas till exempel i

• en persons privatbostad
• en gemensam bostad för flera personer
• en bostadsgrupp bestående av flera bostäder som finns bland det normala bostadsbeståndet eller i ett nätverk av bostäder bestående av separata bostäder 
• boende i gruppform. 

Oberoende av boendeform ska stödet ordnas enligt de individuella behov personen med funktionsnedsättning har. Utgångspunkten är att de boendeformer som utnyttjas inom stöd för boendet också ska höra till det normala bostadsbeståndet för att de inte ska bildas koncentrationer av grupper med särskilda behov. Vid gruppboende ska dessutom likabehandling av personer med funktionsnedsättning beaktas, vilket förutsätter att det utrymme som den boende själv använder uppfyller kännetecknen för en vanlig bostad.

Mängden stöd och tillhandahållande av det 

Stöd för boendet ska ordnas enligt de individuella behov som personen med funktionsnedsättning har och ska i första hand tillhandahållas på det sätt som personen önskar. Stöd för boendet ska tillhandahållas så att personens självbestämmanderätt, delaktighet och privata sfär blir tillgodosedda.
Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)

Mängden stöd för boendet

Stöd för boendet är ett kontinuerligt eller permanent stöd som kan vara mer eller mindre omfattande, men ändå ett sådant stöd som personen med funktionsnedsättning inte skulle klara sig utan. 

Behovet av stöd för boendet kan också vara ett varierande behov som inte alltid går att förutse. 

Hjälp och stöd ska vid behov tryggas under olika tider på dygnet. 

Stöd för boendet gör det också möjligt för personer med funktionsnedsättning som kontinuerligt är i stort behov av krävande och sektorsövergripande hjälp och stöd att bo så självständigt som möjligt med respekt för personens egna val.

Helheten kan bestå av flera olika sätt att tillhandahålla stöd för boendet

Lagen om funktionshinderservice innehåller ingen uttömmande definition när det gäller på vilket sätt stödet för boende kan tillhandahållas. Syftet är att göra det möjligt att utveckla sätten att tillhandahålla stöd för boendet enligt klienternas behov. 

Stöd för boendet kan ges till exempel med hjälp av personlig assistans, personal på stödboendet, stödtjänster enligt socialvårdslagen, hemservice för barnfamiljer eller hemvård eller genom att kombinera dessa. Helheten kan även omfatta stöd för närståendevård. Även träning och särskilt stöd för delaktigheten kan vara en del av helheten av stöd för boendet. Detta kan vara fallet till exempel om målet för personen med funktionsnedsättning är att övergå från gruppboende till självständigt boende eller om personen behöver särskilt stöd för delaktigheten i sin hobby.

Stöd för boendet kan också förverkligas genom att kombinera olika sätt att tillhandahålla det på.

Val av sättet för tillhandahållande

När beslut fattas om innehållet i det behövliga stödet för boendet, mängden stöd och sättet att tillhandahålla stödet, ska det behov av individuellt stöd som antecknats i klientplanen, personens egna önskemål samt den betydelse stödet för boendet har för att personen med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv beaktas. Stödets innehåll, dess mängd och det sätt på vilket det tillhandahålls ska antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)

Ett självständigt liv är en hänvisning till artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som förutsätter att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att på lika villkor som andra välja sin bosättningsort samt var och med vem han eller hon bor. Konventionen förpliktar också till att trygga tillräcklig service i hemmet och tjänster som stöder personens delaktighet.

Personen med funktionsnedsättning ska alltid höras om sin syn på servicebehovet och sättet att producera service och detta ska registreras i klientplanen. Avvikelse från klientplanen ska motiveras. 
Länk till sidan om klientplanen

I beslutsfattandet och tillhandahållandet av servicen ska man dessutom beakta följande:

• självbestämmanderätt
• delaktighet 
• integritet
• säkerhet samt
• rätt till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.

Servicen ska stöda tillgodoseendet av självbestämmanderätten, delaktigheten och integriteten

Stödet för boende ska i enlighet med syftet med lagen om funktionshinderservice stödja personens självbestämmanderätt och delaktighet. 
Lagen om funktionshinderservice 1 § (Finlex)

När det gäller stöd för boendet innebär självbestämmanderätten till exempel att personen med funktionsnedsättning i princip själv kan bestämma sin egen dygnsrytm. Antalet anställda ska dimensioneras och arbetsskiften ordnas utifrån de boendes behov, dock med beaktande av arbetslagstiftningen. Detta ska ombesörjas både i gruppboenden och i tjänster som ordnas i vanliga privata hem. Självbestämmanderätten förverkligas väl när tjänsterna är flexibla enligt den tidtabell personen med funktionsnedsättning har och inte tvärtom.

Vid valet av sätt att tillhandahålla stöd för boendet ska man också beakta personens rätt till delaktighet och gemenskap med människor i samma ålder. Likaså ska uppmärksamhet fästas vid respekten för privatlivet, som hör till de centrala principerna inom socialvården.
Socialvårdslagen 30 § (Finlex)

Betydelsen av klientsäkerhet

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid ordnandet och det praktiska tillhandahållandet av stöd för boendet när en persons funktionsnedsättning förutsätter att hjälpen finns tillgänglig utan avbrott och när även en kortvarig fördröjning eller brist på hjälp kan orsaka en livshotande situation. Sättet att tillhandahålla stöd för boendet ska säkerställa nödvändig hjälp för att upprätthålla vitala livsfunktioner samt att personen med funktionsnedsättning utan dröjsmål får hjälp i oväntade och oförutsedda situationer. Sådana situationer förekommer till exempel hos personer som behöver livsuppehållande respiratorbehandling. 

Källor

Lag om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)

Regeringens proposition RP 191/2022 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den (Riksdagen)

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 52/2022 rd (Riksdagen)