Beslutsfattande

Sidans innehåll

Ett skriftligt beslut ska fattas om funktionshinderservice

Enligt socialvårdslagen har klienten rätt att få ett skriftligt beslut om ordnandet av socialservicen. Ett ärende som gäller brådskande åtgärder ska handläggas och beslutet ska fattas utan dröjsmål utifrån tillgängliga uppgifter, så att klientens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras.

Beslut om service och stöd enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp ska fattas utan obefogat dröjsmål och senast inom tre månader från det att personen med funktionsnedsättning eller hans eller hennes företrädare har ansökt om service eller stöd, om inte utredningen av ärendet av särskilda skäl kräver längre behandlingstid. Enligt socialvårdslagen ska beslutet ändå verkställas senast inom tre månader från det att ärendet inletts.

Den tidsfrist på tre månader som anges i lagen om service och stöd på grund av handikapp innebär inte att beslutet kan fördröjas i en situation där saken kunde avgöras. I sådana situationer ska ett beslut fattas omedelbart. 

I vissa ärenden som gäller funktionshinderservice, exempelvis i fråga om ändringsarbeten på bostad, kan det krävas sådan byggnadsteknisk expertis som bara fås genom expertutlåtanden. I dessa fall kan tidsfristen på tre månader vara befogad. Också bedömningen av grav funktionsnedsättning (gravt handikapp) och införskaffandet av de läkarintyg som krävs kan leda till att det behövs mer tid efter inlämnandet av ansökan för att fatta ett beslut.

Tidsbegränsat eller tills vidare gällande beslut

Välfärdsområdet ska fästa särskild uppmärksamhet vid säkerställandet av servicens kontinuitet när den sköter lagstadgade uppgifter. Enligt 38 § 3 mom. i socialvårdslagen ska stödet om möjligt ordnas så att servicens kontinuitet tryggas, om det inte ligger i klientens intresse att ändra servicen. Detta gäller personer vars stödbehov är bestående eller långvarigt.

Enligt principen om förtroendeskydd ska klienten bland annat kunna lita på att beslut är varaktiga. Det betyder ändå inte att beslut inte alls kan ändras.
Principen om förtroendeskydd

I allmänhet är det alltså bra om välfärdsområdet fattar ett beslut som gäller tills vidare om servicen, om klientens servicebehov är kontinuerligt. Också med tanke på organiseringen av socialarbetet och resursanvändningen är det rimligt att beslut om service för vilken behovet är långvarigt gäller tills vidare. Kontinuiteten är särskilt viktig om det gäller tjänster som är nödvändiga för klienten. Naturligtvis ska beslutet ändras om klientens behov förändras.

Lagstiftningen förpliktar ändå inte direkt till tills vidare gällande beslut om funktionshinderservice. Också tidsbestämda avtal kan tillämpas. Välfärdsområdet ska ändå fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i servicen också vid beslut som gäller för viss tid. Servicen ska beviljas för en tillräckligt lång tid och ett nytt beslut fattas i tillräckligt god tid innan det föregående beslutet upphör att gälla.

Överskridning av tidsfrister

Den lagstadgade tidsfristen på tre månader kan endast överskridas i undantagsfall. En sådan orsak till en längre behandlingstid som avses i bestämmelsen kan vara att personens skada eller sjukdom är så sällsynt att det kan behövas mer tid för att inhämta ytterligare utlåtanden.

En längre behandlingstid kan också bero på att personen uttryckligen begär att ansökan ska behandlas senare. Om en myndighet själv begär om utlåtanden eller utredningar ska den kontrollera och följa upp ytterligare utredningar och vid behov ställa en tidsfrist för ytterligare externa utredningar. Om man vid utredningen av servicebehovet upptäcker att klienten har ett akut behov av en tjänst eller stödåtgärd kan ett beslut om denna tjänst fattas, medan utredningen av den övergripande situationen fortsätter.

Delgivning av beslut

Besluten om service utifrån serviceplanen fattas av den tjänsteinnehavare som är behörig att fatta dessa beslut. Beslutet delges alltid skriftligt och postas till klienten. Beslutet kan också delges muntligt om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. Ett skriftligt beslut inklusive en anvisning om hur man begär omprövning eller en besvärsanvisning ska ändå ges utan dröjsmål. Fristen för begäran om omprövning eller sökande av ändring börjar löpa från delfåendet av det skriftliga beslutet.

Enligt 44 § i förvaltningslagen (434/2003) ska följande tydligt framgå av ett skriftligt beslut:

  • den myndighet som har fattat beslutet
  • de parter som beslutet direkt gäller
  • motiveringen för beslutet
  • en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till enligt beslutet
  • namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet.

Besvärsanvisning ska fogas till ett beslut som får överklagas genom besvär. I besvärsanvisningen ska nämnas

  • besvärsmyndigheten,
  • den myndighet som ska tillställas besvärsskriften, samt
  • besvärstiden och från vilken tidpunkt den räknas.
  • Krav som besvärskriften ska innehålla
  • Uppgifter om frambefordrandet av besvären

Servicehelhet

Den helhet av tjänster och stödåtgärder som klienten får kan innefatta en eller flera tjänster alltefter klientens situation och behov. Tjänsterna och stödåtgärderna kan beviljas och genomföras enskilt eller som en helhet.

I vissa situationer ställs redan i lagen ett krav på samlingsbeslut, där flera olika socialtjänster beviljas med samma beslut:

  • Lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) kräver i vissa situationer att ett beslut om serviceboende fattas för personer med grav funktionsnedsättning (gravt handikapp). Enligt förordningen om service och stöd på grund av handikapp (759/1987) hör till serviceboende bostad samt sådana tjänster i anslutning till boendet som är nödvändiga för invånaren i det dagliga livet. Sådana tjänster kan bestå av hjälp med funktioner som hänför sig till boendet, såsom möjligheter att förflytta sig, påklädning och personlig hygien samt de tjänster som behövs för främjande av den boendes hälsa, rehabilitering och trivsel.
  • I 46 § i socialvårdslagen (1301/2014) regleras beslut om nödvändig omsorg och försörjning. Sådana beslut innefattar den socialservice genom vilken nödvändig omsorg och försörjning samt hälsa och utveckling gemensamt tryggas för ett barn som behöver särskilt stöd eller någon annan klient som behöver särskilt stöd.
  • Specialomsorgsprogrammet enligt lagen om specialomsorger om personer med utvecklingsstörda (519/1977)

Oavsett om tjänsterna och stödåtgärderna beviljas eller genomförs enskilt eller tillsammans ska de alltid ordnas så att de tillsammans bildar en enhet som främjar klientens intresse.

God förvaltning i beslutsfattande

Myndighetens behandling av funktionshinderserviceärenden och beslutsfattande är förvaltningsförfarande, som regleras detaljerat i förvaltningslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Grunderna för en god förvaltning förutsätter att myndigheten behandlar klienterna jämlikt och använder sin behörighet endast till lagenliga ändamål. Anhängiggörande av ärenden, utredningar och beslutsfattande regleras i förvaltningslagen. Ett myndighetsbeslut ska alltid motiveras.

Förvaltningslagen ställer olika skyldigheter på myndigheterna, till exempel serviceprincipen, rådgivningsskyldigheten och utredningsskyldigheten. Dessutom föreskriver lagen om kravet på gott språkbruk och samarbetsskyldigheterna mellan myndigheter.

En god förvaltning inom socialvården baserar sig på klientorientering och tillgodoseende av klientens självbestämmanderätt. I 7 § i förvaltningslagen föreskrivs om serviceprincipen och adekvat service. Möjligheterna att uträtta ärenden och behandlingen av ärenden hos en myndighet ska om möjligt ordnas så att den som vänder sig till förvaltningen får behörig service.

Ett behörigt tillhandahållande av service är nära anknutet till rådgivningsskyldigheten enligt 8 § i förvaltningslagen. Rådgivningsskyldigheten innebär att en myndighet inom ramen för sin behörighet och enligt behov ska ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Med styrning enligt förvaltningslagen avses allmänna råd och anvisningar angående förfaranden, till exempel hur ett ärende anhängiggörs. Klienten har rätt att veta vem som sköter hans eller hennes ärende, när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är på plats och hur länge det tar att behandla ärendet. Om myndigheten saknar behörighet ska den sträva efter att hänvisa klienten till en behörig myndighet. Rådgivningen är avgiftsfri.

Enligt 5 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska socialvårdspersonalen för klienten utreda hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom också andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak. Enligt bestämmelsen har myndigheten en skyldighet att på eget initiativ även reda ut innehållsmässiga omständigheter för klienten, såsom olika alternativ i servicesystemet och under vilka förutsättningar klienten har rätt till service och stöd.

Principen om förtroendeskydd

Enligt principen om förtroendeskydd ska en klient inom socialvården kunna lita på att myndigheter agerar rätt och felfritt och på att de förvaltningsbeslut om förmåner som myndigheter fattar är beständiga. Med principen om förtroendeskydd avses också att en myndighet till följd av förvaltningsbeslutets beständighet inte i allmänhet utan samtycke av parten kan återkalla en rättighet eller förmån som parten beviljats eller ens minska den, såvida det inte separat föreskrivs genom lag om till exempel förutsättningarna för justering av vissa slag av service eller stöd.

Om förutsättningarna för beviljande av service har upphört helt och hållet eller har ändrats väsentligt kan beslutet justeras trots förtroendeskyddet. Gällande beslut kan alltså ändras till förmånstagarens nackdel, om motiveringarna beror på klara förändringar i personens individuella omständigheter eller på felaktiga uppgifter som personen lämnat. Möjligheterna att ingripa i förvaltningsbeslut om beviljande av förmån gäller då både tidsbegränsade beslut och beslut som gäller tills vidare. Skillnader kan förekomma mellan så kallade anslagsbundna tjänster och tjänster som baserar sig på subjektiva rättigheter. Förutsättningarna för beviljande av tjänster som omfattas av den subjektiva rätten kan i sig även justeras under beslutets giltighetstid och beslut om beviljande av förmån kan ändras även till förmånstagarens nackdel under vissa förutsättningar.

Källor

Förordning om service och stöd på grund av handikapp 759/1987 (Finlex)

Förvaltningslag 434/2003 (Finlex)

Lag angående specialomsorger av utvecklingsstörda (Specialomsorgslagen) 519/1977 (Finlex)

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 (Finlex)

Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 (Finlex)

Socialvårdslag 1301/2014 (Finlex)

Räty, Tapio (2010) Vammaispalvelut. Vammaispalvelulain soveltamiskäytäntö. Kynnys ry.

 

Uppdaterad: