Invandrare med funktionsnedsättning

Sidans innehåll

Personer med invandrarbakgrund och funktionsnedsättning eller långtidssjukdomar lever i en tvåfaldig minoritetsposition – de utgör en s.k. dubbel minoritet. 

Invandrarna bildar inte en enhetlig grupp utan variationen är stor. Folk kommer till Finland till följd av många olika orsaker. De kommer från olika länder och pratar olika språk. De har olika utbildningsnivå och familjeförhållanden. 

Tjänster och åtgärder som stöder integrationen av invandrare med funktionsnedsättning kräver ett individuellt och övergripande grepp som beaktar personens funktionsförmåga, kulturella bakgrund, språkkunskaper och livssituation.

Invandrarens rätt till välfärdsområdets, kommunens och FPAs tjänster

En person som har uppehållstillstånd och en hemkommun i Finland har rätt till välfärdsområdets och kommunens tjänster inklusive funktionshinderservice. 

Här kan du läsa om FPA:s rättigheter för invandrare:
Från utlandet till Finland (FPA)

Information om rättigheter

Det är viktigt att informera både nyinflyttade personer och sådana som bott här en längre tid om de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har i Finland. I bästa fall får personen informationen så gott som genast efter att hen flyttat till landet. Informationen skall vara tillräckligt ingående. Man bör se till att den ges i ett tillgängligt format, vid behov med hjälp av tolk.

Som stöd för informeringen kan man använda klarspråk (lättläst), teckenspråk och/eller personlig handledning. Även kamratstöd kan vara till hjälp i kommunikationen. Många funktionshindersorganisationer organiserar kamratstödsgrupper.   

Det är viktigt att personen får tillräcklig information om funktionsnedsättningen eller psykisk sjukdom. Vissa funktionsnedsättningar eller sjukdomar, till exempel mentala sjukdomar, kan vara obekanta eller upplevas som skamfulla i personens ursprungsland.  Då finns det en risk att personen inte får den stöd och vård som hen behöver.

Integration och planer

Invandraren kan ha rätt till en integrationsplan, en klientplan inom socialvården eller en serviceplan. Om personen får service på grund av funktionsnedsättning bör planerna samordnas. För invandrare med funktionsnedsättning kan integrationsplanen innehålla en klient- eller serviceplan i anslutning till funktionshinderservicen samt vid behov en rehabiliteringsplan. 

Målet med integration och integrering är att invandraren ska ha beredskap att aktivt och jämlikt delta i samhället. För personer med funktionsnedsättning kan detta innebära att man stöder till exempel språkundervisning, utbildning och sysselsättning med individuella metoder. Om en person inte har möjlighet att få arbete bör han eller hon ändå ha rätt till integration och delaktighet.

Ersättning för kostnader för social- och hälsovård och tolkning till kommuner och välfärdsområden 

Till kommuner och välfärdsområden betalas av statens medel kalkylerad ersättning och särskild ersättning för ordnande av integrationsfrämjande service.
Läs mer: Integration.fi (UF-centret)

Användning av tolk 

Ifall klienten inte har tillräcklig kunskap i det svenska eller finska språket skall man använda tolk. Det är bra att använda sig av tolktjänster även då klienten kan språket på vardagsnivå, eftersom hen ofta ändå inte känner till de specialtermer som används t.ex. i funktionshindertjänsterna. Det är viktigt att använda tolk även under rehabiliteringsåtgärder ifall språkkunskaperna är bristfälliga. Annars kan rehabiliteringen bli ineffektiv eller oändamålsenlig. 

Användningen av tolk är även en fråga om uppfyllandet av klientens rättskydd. Med hjälp av tolkning kan klienten delta och bli hörd på sitt modersmål eller ett annat språk som hen förstår. Det kan även vara på sin plats att låta översätta skriftligt material. 

Servicehandledning stöder tillgodoseendet av rättigheter 

I Finland har vi ett brett och komplext fält av olika stöd, tjänster och ansökningsprocesser i anslutning till hälso- och socialtjänster. För en person som det finländska servicesystemet är främmande för kan det vara svårt att bena ut vilka hälso- och socialvårdstjänster och understöd som finns till förfogande. Speciellt en klient som har otillräckliga kunskaper i finska eller svenska behöver få tillräcklig handledning i hur man ansöker och använder olika tjänster. 

Även om personen kan ett flytande vardagsspråk eller känner till de rättigheter som eventuellt tillkommer honom eller henne, kan till exempel det språk som används i ansökningsblanketterna vara främmande och svårbegripligt. Även då behöver kunden ofta handledning i ansökningsprocesserna, till exempel i att fylla i blanketter. 

Då klienten ansöker om tjänster och tar emot eventuella beslut är det viktigt att tydligt och grundligt förklara för klienten vilka kriterier som krävs för en viss tjänst tillsammans gå igenom tjänstens kriterium, vid behov med hjälp av tolk. På det viset undviker man eventuella missförstånd. 

Det är bra att reservera extra tid för möten med klienter som har invandrarbakgrund, speciellt vid de första träffarna. Det kan ta betydligt mycket längre tid att utreda det finländska socialtjänstsystemet, specialtermer eller till exempel klientens bakgrund och nuvarande livssituation än när man sköter ärenden med majoritetsbefolkningen. Att använda tolk fördubblar i genomsnitt den tid som går åt till att uträtta ärenden.

Beakta helheten och individen 

Förutom invandrar- och funktionshindertjänsterna har personer med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund ofta kontakt med många olika aktörer inom social- och hälsovårdsfältet. Detta gäller speciellt om personen eller familjen har flyktingbakgrund. Det är viktigt att ta i beaktan personens och familjens situation som helhet. 

Då en person har att göra med många olika myndigheter samtidigt är mångprofessionellt samarbete att rekommendera. Vid behov, och då klienten ger sitt samtycke, kan man exempelvis nyttja experter på invandrarfrågor. Men även om kunskap om kulturella särdrag kan vara nyttigt och artigt, är det viktigt att minnas att det alltid är frågan om individer och inte representanter för någon viss kultur. Den bästa experten på klientens liv och situation är klienten själv. 

Källor

Lagen om främjande av integration (681/2023)

Uppdaterad: