Invandrare med funktionsnedsättning

Sidans innehåll

Personer med invandrarbakgrund och funktionsnedsättning eller långtidssjukdomar lever i en tvåfaldig minoritetsposition – de utgör en s.k. dubbel minoritet. De är speciellt utsatta för exempelvis diskriminering och andra risker i samhället. Både Finlands och Europarådets funktionshinderpolitiska program tar upp stöd för grupper i utsatta situationer och särskilt vikten av att uppmärksamma kultur- och språkbakgrund bland personer med funktionsnedsättning. 

Invandrarna bildar inte en enhetlig grupp utan variationen är stor. Folk kommer till Finland till följd av många olika orsaker. De kommer från olika länder och pratar olika språk. De har olika utbildningsnivå och familjeförhållanden. Det enda som egentligen förenar alla invandrare är att de upplevt en flytt till Finland och som alla har sin personliga inställning till, samt olika sätt att hantera den nya livssituationen. 

Invandrarens rätt till välfärdsområdets, kommunens och FPAs tjänster

En person som har uppehållstillstånd och en hemkommun i Finland har rätt till välfärdsområdets och kommunens tjänster inklusive funktionshinderservice. Personer med invandrarbakgrund har också rätt till FPAs tjänster. För att få vissa stöd som utbetalas av FPA måste man ändå ha bott i landet en viss tid. Till exempel för att en person ska vara berättigad (efter att ha uppfyllt de övriga villkoren för stödet) till handikappbidrag för personer över 16 år ska personen ha bott i Finland, ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz i minst tre år. 

Information om rättigheter

Det är viktigt att informera både nyinflyttade personer och sådana som bott här en längre tid om de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har i Finland. I bästa fall får personen informationen så gott som genast efter att hen flyttat till landet. Informationen skall vara tillräckligt ingående. Man bör se till att den ges i ett tillgängligt format, vid behov med hjälp av tolk.

Som stöd för informeringen kan man använda klarspråk (lättläst), teckenspråk och/eller personlig handledning. Även kamratstöd kan vara till hjälp i kommunikationen. Många funktionshindersorganisationer organiserar kamratstödsgrupper.   

Det är viktigt att personen får tillräcklig information om funktionsnedsättningen eller psykisk sjukdom. Vissa funktionsnedsättningar eller sjukdomar, till exempel mentala sjukdomar, kan vara obekanta eller upplevas som skamfulla i personens ursprungsland.  Då finns det en risk att personen inte får den stöd och vård som hen behöver.

Integration och integrationsplan

Enligt den nuvarande integrationslagen har en invandrare med hemkommun i Finland rätt till en personlig integrationsplan om 

  • hen är arbetslös eller arbetssökande enligt Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice
  • hen annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. 

En integrationsplan kan också utarbetas för en annan invandrare, om han eller hon utifrån den inledande kartläggningen bedöms behöva en plan för att främja integrationen.

Den första integrationsplanen ska göras upp senast tre år efter att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljats eller uppehållsrätten registrerats och den ska göras upp för högst ett år. Invandrarens integrationsplans längd bestäms individuellt utifrån invandrarens egna mål, arbets- och utbildningshistoria samt planerade och erbjudna åtgärder.

Maximitiden som berättigar till integrationsplan är dock tre år från undertecknandet av den första integrationsplanen. Denna period kan förlängas med högst två år om det är motiverat på grund av att invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras.
Lag om främjande av integration 1386/2010 12 §

I regel utarbetas integrationsplanen tillsammans med invandraren av kommunen och arbets- och näringsbyrån, men av grundad anledning kan kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren utarbeta planen sinsemellan.
Lag om främjande av integration 1386/2010 13 §

Med hjälp av integrationsåtgärderna skall invandraren så snart som möjligt efter inresan få de förutsättningar, eller åtminstone möjligheten att skaffa de förutsättningar, som hen behöver för ett aktivt och jämlikt medlemskap i det finländska samhället. Integrationsutbildningen har som målsättning att ge vuxna invandrare språkliga, litterära, samhälleliga, kulturella och livshanteringsmässiga färdigheter för att klara sig i vardagliga situationer i den nya livsmiljön. Samtidigt skapas också mer omfattande förutsättningar för personens välfärd och jämlika ställning i samhället samt ökar deras delaktighet. 

Viktiga faktorer inom integrationen är bland annat studier och sysselsättning. Integrationsåtgärderna ska utgå ifrån invandrarens egna behov. Vid behov kan man även fokusera på färdigheter som behövs i det vardagliga livet. Det är viktigt att integrationsplanen görs i samarbete med invandraren.

Integrationsplan och klient- och serviceplan inom socialvården 

Många invandrare har rätt till både klient- eller serviceplan inom socialvården och en integrationsplan om de får service på grund av funktionsnedsättning. 

Den integrationsplan som kommunen utarbetar bör vid behov samordnas med andra planer som utarbetats för invandraren, till exempel planer som utarbetats av välfärdsområdet.

För invandrare med funktionsnedsättning ska integrationsplanen innehålla en klient- eller serviceplan för funktionshinderservicen samt en rehabiliteringsplan för rehabiliteringen.

Det är viktigt att försäkra si om att personen med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund har tillgång till likvärdiga rättigheter till integration och integrationsåtgärder med andra invandrare. Exempelvis i fråga om språkundervisning, utbildning och sysselsättning kan det finnas behov för olika stödformer eller positiv särbehandling. Samtidigt bör man uppmärksamma att även en person som inte kan ta del av arbetsmarknaden har rätt till integrationsåtgärder inklusive språkundervisning. 

Ersättning för kostnader för social- och hälsovård och tolkning till kommuner och välfärdsområden 

Till välfärdsområdet kan betalas specialersättningar för social- och hälsovård enligt lagen om främjande av integration. Enligt arbets- och näringsministeriets anvisning VN/32627/2022 kan en kommun eller samkommun ansöka om ersättning för sina kostnader före utgången av 2022 ännu under 2023 och 2024. Även vissa kostnader för tolkning kan ersättas till kommuner eller välfärdsområden.

Ersättning för kostnader för social- och hälsovård

Kostnaderna ersätts för högst tio år från personens första anteckning om hemkommun i befolkningsdatasystemet. En förutsättning för ersättning är dessutom närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om ersättning av kostnader.
Lag om främjande av integration 1386/2010  49 §
Lag om främjande av integration 1386/2010 2 §

Ersättning för tolkningskostnader

Kostnaderna ersätts till kommunen då de tolkningstjänster som används gäller till exempel introduktion av en flykting i kommunen. Till de kostnader som uppstår för välfärdsområdet hör till exempel kostnader för tolkning som ordnas för flyktingar i anslutning till social- och hälsovårdstjänster. Kommunen ansöker om ersättning för de tolkkostnader som uppstått för kommunen och välfärdsområdet ansöker om ersättning för de tolkkostnader som uppstått för kommunen.

Utöver kostnaderna för tolkning kan man från fall till fall ersätta kostnader för översättning i samband med ovan nämnda situationer, om de har varit nödvändiga för att främja invandrarens integration och utreda ärendet. Allmänna materialöversättningar t.ex. anvisningar och broschyrer ersätts i regel inte.
Lag om främjande av integration 1386/2010  48 §
Lag om främjande av integration 1386/2010 2 §

Tilläggsuppgifter

Användning av tolk 

Ifall klienten inte har tillräcklig kunskap i det svenska eller finska språket skall man använda tolk. Det är bra att använda sig av tolktjänster även då klienten kan språket på vardagsnivå, eftersom hen ofta ändå inte känner till de specialtermer som används t.ex. i funktionshindertjänsterna. Det är viktigt att använda tolk även under rehabiliteringsåtgärder ifall språkkunskaperna är bristfälliga. Annars kan rehabiliteringen bli ineffektiv eller oändamålsenlig. 

Användningen av tolk är även en fråga om uppfyllandet av klientens rättskydd. Med hjälp av tolkning kan klienten delta och bli hörd på sitt modersmål eller ett annat språk som hen förstår. Det kan även vara på sin plats att låta översätta skriftligt material. 

Servicehandledning stöder tillgodoseendet av rättigheter 

I Finland har vi ett brett och komplext fält av olika stöd, tjänster och ansökningsprocesser i anslutning till hälso- och socialtjänster. För en person som det finländska servicesystemet är främmande för kan det vara svårt att bena ut vilka hälso- och socialvårdstjänster och understöd som finns till förfogande. Speciellt en klient som har otillräckliga kunskaper i finska eller svenska behöver få tillräcklig handledning i hur man ansökeran och använderning av olika tjänster. 

Även om personen kan ett flytande vardagsspråk eller känner till de rättigheter som eventuellt tillkommer honom eller henne, kan till exempel det språk som används i ansökningsblanketterna vara främmande och svårbegripligt. Även då behöver kunden ofta handledning i ansökningsprocesserna, till exempel i att fylla i blanketter. 

Då klienten ansöker om tjänster och tar emot eventuella beslut är det viktigt att tydligt och grundligt förklara för klienten vilka kriterier som krävs för en viss tjänst tillsammans gå igenom tjänstens kriterium, vid behov med hjälp av tolk. På det viset undviker man eventuella missförstånd. 

Det är bra att reservera extra tid för möten med klienter som har invandrarbakgrund, speciellt vid de första träffarna. Det kan ta betydligt mycket längre tid att utreda det finländska socialtjänstsystemet, specialtermer eller till exempel klientens bakgrund och nuvarande livssituation än när man sköter ärenden med majoritetsbefolkningen. Att använda tolk fördubblar i genomsnitt den tid som går åt till att uträtta ärenden.

Beakta helheten och individen 

Förutom invandrar- och funktionshindertjänsterna har personer med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund ofta kontakt med många olika aktörer inom social- och hälsovårdsfältet. Detta gäller speciellt om personen eller familjen har flyktingbakgrund. Det är viktigt att ta i beaktan personens och familjens situation som helhet. 

Då en person har att göra med många olika myndigheter samtidigt är mångprofessionellt samarbete att rekommendera. Vid behov, och då klienten ger sitt samtycke, kan man exempelvis nyttja experter på invandrarfrågor. Men även om kunskap om kulturella särdrag kan vara nyttigt och artigt, är det viktigt att minnas att det alltid är frågan om individer och inte representanter för någon viss kultur. Den bästa experten på klientens liv och situation är klienten själv. 

Stödjande av mental hälsa 

Bland invandrarna finns personer som befinner sig i mycket olika situationer. Detta bör beaktas vid bedömningen av klientens situation och eventuella tjänster. Det som alla invandrare ändå har gemensamt är upplevelsen om att ha flyttat till ett annat land. Migrationsupplevelsen medför ofta utmaningar för individens och familjens välmående. Att råka ut för diskriminering eller rasism kan leda till stora psykiska påfrestningar. Speciellt om personen kommer från ett konfliktområd är det dessutom vanligt med oro över de  närståendes situation. Om det kommer fram att personen har traumaupplevelser eller andra utmaningar gällande mental hälsa skall man konsultera sakkunniga på området.  

Diagnostiseringen av psykisk ohälsa hos personer med flykting- och invandrarbakgrund är utmanande och tillsvidare inte så välutvecklat i Finland. För att få tillgång till vård och stödåtgärder krävs i de flesta fall en medicinsk diagnos. Om diagnosen fattas kan det leda till att personen blir utan nödvändig service, stödåtgärder, rehabilitering eller medicinering. Det är alltså centralt att få en diagnos så tidigt som möjligt och att diagnostiseringsmetoder och lämpliga behandlingsformer som passar personer med flykting- och invandrarbakgrund undersöks och utvecklas. I utvecklingsarbetet bör man ta i beaktan olika kulturellt bundna uppfattningar om familj och funktionsnedsättningar.

Resurserna skall också beaktas

Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund skall ses som aktiva aktörer och en resurs. De kan vara viktiga tillgångar i organisationer, på arbetplatser och i allmänhet i samhället. Att främja och stöda användningen av service, utbildning och sysselsättning som invandraren behöver är till nytta för invandraren själv och för hela samhället i stort.  

Hannaleena Pölkki och Johanna Warius
Hilma – Stödcentret för funktionshindrade invandrare
Handikappforum rf

Källor

Lagen om främjande av integration 2386/2010

Arbets- och näringsministeriet VN/32627/2022: Arbets- och näringsministeriets anvisning om ersättning till kommuner och välfärdsområden för kostnader som uppstår vid tillämpning av lagen om främjande av integration (1386/2010) (Finlex)

Uppdaterad: