Forskning inom funktionshinderområdet

Sidans innehåll

Samhällsvetenskaplig funktionshinderforskning är ett mångvetenskapligt forskningsområde som omfattar internationell forskning inom samhällsvetenskap, socialvetenskap, humaniora, pedagogik, och juridik. Inom funktionshinderforskningen eftersträvar man att studera funktionshinder i vårt eget samhälle, men också från internationellt perspektiv, samt från ett socialt, kulturellt och politiskt perspektiv.

Funktionshinderforskningen fokuserar på funktionshindrade personers eget perspektiv, samt på den samhälleliga betydelsen och inverkan funktionshinder har, och som inte enbart gäller personer med funktionsnedsättningar. Funktionshinderforskningen belyser även ojämlikheter mellan personer med funktionsnedsättningar och befolkningen i övrigt.

Forskningen befrämjar jämlikhet för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinderforskningens forskningsprocesser och -resultat befrämjar ofta funktionshindrade personers jämlikhet. Genom forskningen kan man t.ex. påvisa hur funktionshindrade personers situation i samhället skulle behöva förbättras. Funktionshinderforskningens effekter är inte enbart akademiska, utan avspeglar sig även i samhällets strukturer och människors dagliga liv.

Befrämjandet av den samhällsvetenskapliga funktionshinderforskningen är en viktig politisk målsättning. Tillgången till forskningsbaserad kunskap om funktionshinder är en förutsättning att kunna trygga funktionshindrade personers fullvärdiga medborgarskap och delaktighet. T.ex. ifråga om förverkligandet av rättigheten till ett självständigt liv (funktionshinderkonventionen, artikel 19) behövs forskning ifråga om avvecklingen av institutionaliseringen. Den samhällsvetenskapliga funktionshinderforskningens betydelse har erkänts både nationellt (VAMPO dvs Handikappolitiska programmet) och internationellt (funktionshinderkonventionen, artikel 31).

VAMPO – Finlands handikappolitiska program 2010-2015 (SHM)

FN-konventionen, artikel 19: Rätt att leva självständigt och att delta i samhället
FN-konventionen, artikel 31: Insamling av statistik och information
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Finlands FN förbund)

Funktionshinderforskningen har knappa resurser i Finland

Den samhällsvetenskapliga funktionshinderforskningen i Finland befinner sig just nu i en utmanande situation. Det här beror främst på de knappa resurserna, men också på att forskningsområdet fortfarande håller på att utvecklas. I Finland är den samhällsvetenskapliga funktionshinderforskningen en förhållandevis ny vetenskapsgren vars forskare finns spridda inom olika universitet och organisationer.

Finlands enda professur inom funktionshinderforskning finns vid Helsingfors universitet

För tillfället finns endast en enda professur  inom funktionshinderforskning i Finland. Den etablerades 2013 vid Helsingfors universitet. Professuren var tidsbunden till fem år och finansierades av funktionshinderorganisationerna och universitetet. Simo Vehmas var den första att inneha professuren.

Under Vehmas tid som professor introducerades funktionshinderforskning som ett biämne och intresset för funktionshinderforskningen har vuxit märkbart under de senaste åren. För ett år sedan beslöt universitetet att professuren skulle bli permanent genom att förbinda sig till att finansiera den. Hisayo Katsui är den andra i ordningen som valts att inneha professuren från och med 2018.

Sällskapet för handikappforskning i Finland strävar till att stärka funktionshinderforskningens roll

Funktionshinderforskningen är fortfarande ett litet forskningsområde i Finland. Sällskapet för handikappforskning i Finland grundades 2006. Sällskapet eftersträvar med sin verksamhet att stärka den samhällsvetenskapliga funktionshinderforskningen och befrämja dess etablering som ett mångvetenskapligt forskningsområde och universitetsämne i Finland.

Sällskapet för handikappforskning i Finland ordnar årligen den nationella konferensen Funktionshinderforskningsdagarna (Vammaistutkimuksen päivät) i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sällskapet ordnar därtill också sommar- och vinterskolor för doktorander, aktualitetsseminarier och ett årsmöte. I sin strategi för åren 2019–2021 uppger Sällskapet för handikappforskning att dess prioritetsområden är att påbörja skrivandet av en årsbok, stöda forskare och nätverkande, samt att förstärka funktionshindrade personers position både som forskare och som aktiva producenter av forskningsinformation.

Skribent:
Sällskapet för funktionshinderforskning i Finland