Vem har kraftig immunbrist?
Det försvagade immunsystemet hos personer med kraftigt nedsatt immunförsvar får inte till stånd ett lika bra skydd mot sjukdomar, som hos friska personer.
Sidans innehåll:
- Organtransplantation
- Stamcellstransplantation
- Svår eller medelsvår medfödd immunbrist
- Cancer som försvagar kroppens immunförsvar
- Autoimmunsjukdomar som behandlas med immunnedsättande biologiska läkemedel eller JAK-blockerare
- Dialys och svår kronisk njurinsufficiens
- Långt gången eller obehandlad HIV
- Svår aplastisk anemi
- Annat svårt immunosuppressivt tillstånd som bedömts av läkare
Personer som har följande sjukdomar eller som har genomgått något av följande ingrepp har kraftig immunbrist:
Organtransplantation
Till denna grupp hör personer som har genomgått organtransplantation eller som väntar på organtransplantation.
Stamcellstransplantation
Till gruppen hör
- de personer som har genomgått en stamcellstransplantation för högst tre år sedan
- de personer som tidigare genomgått en stamcellstransplantation, och vars immunhämmande medicinering fortsätter.
Vaccination av personer som mottagit stamcellstransplantat
Svår eller medelsvår medfödd immunbrist
Till gruppen hör de personer som har svår eller medelsvår ärftlig immundefekt. Till gruppen hör t.ex. personer som lider av variabel immunbrist (CVID), patienter som lider av brosk-hårhypoplasisyndrom och DiGeorges syndrom.
Till denna grupp hör inte personer med lindrigare och mera allmännare avvikelser som förekommer bland befolkningen, så som IgA-underskott eller brist, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4.
Cancer som försvagar kroppens immunförsvar
Till gruppen hör de som har leukemi eller lymfom som kraftigt försvagar immunförsvarets funktion.
Cancer som behandlas med immunnedsättande läkemedel
Till gruppen hör:
- personer som under det senaste året har behandlats med cytostatika
- personer som insjuknat i leukemi eller lymfom och har fått monoklonal antikroppsbehandling under föregående två år
- personer som har fått CAR-T-cellbehandling.
Autoimmunsjukdomar som behandlas med immunnedsättande biologiska läkemedel eller JAK-blockerare
Till denna grupp hör bl.a. ryggradsreuma, ledgångsreumatism, ledinflammationer, sårig tjocktarmsinflammation, Crohns sjukdom och psoriasis, i det fall att sjukdomen behandlas med biologiska läkemedel eller JAK-blockerare. Av de biologiska läkemedlen är särskilt rituximab, okrelizumab och ofatumumab sådana.
Till gruppen hör inte personer som enbart behandlas med kortikosteroidmedicinering, metotrexat, sulfasalazin, hydroxiklorokin.
Följande läkemedel anses i allmänhet inte allena förorsaka kraftig immunbrist: hydroxiklorokin, leflunomid, mykofenolat, atsatioprin, sulfasalazin, metotrexat, infliximab, adalimumab, etanercept, abatacept, tosilitsumab, vedolitzumab och ustekinumab
Till gruppen hör i allmänhet inte personer som enbart använder kortikosteroidmedicinering.
Dialys och svår kronisk njurinsufficiens
Till gruppen hör personer, som får dialysbehandling eller personer vars glomerulära filtreringshastighet dvs. GFR är under 15.
Långt gången eller obehandlad HIV
Till gruppen hör HIV-positiva personer, vars CD4-hjälpcellnivå är under 200 x 10E6 celler/l.
Vaccinationer kan ges till en HIV-patient även i det stadiet då cellnivån är högre, direkt efter diagnosen. På så sätt uppnår vaccinet en bättre skyddseffekt.
Svår aplastisk anemi
Till gruppen hör personer som har nedsatt funktion i benmärgen. Då är mängden neutrofiler i blodet vanligtvis under 0,5 x 10E9/l.
Annat svårt immunosuppressivt tillstånd som bedömts av läkare
Enligt den vårdande läkarens bedömning kan också något annat tillstånd eller sjukdom ses som kraftigt försvagande av immunförsvaret. En sådan kan t.ex. vara en sällsynt ämnesomsättningssjukdom eller någon annan ovanlig sjukdom som påverkar immunförsvaret.
