Influensavaccination av personer som hör till riskgrupper på grund av sjukdom eller behandling

De medicinska riskgrupperna omfattar personer för vilka influensa utgör en väsentlig hälsorisk. Dessa personer får influensavaccinet gratis.

Influensavaccinationer rekommenderas för alla barn över 6 månader, ungdomar och fullvuxna som på grunda av sjukdom eller behandling hör till riskgruppen. Barn under 7 år och 65 år fyllda personer är redan på grunda av åldern berättigade till influensavaccinet, oberoende om de hör till riskgruppen på grunda av sjukdom eller inte. 

En hälsovårdare, sjukskötare eller läkare bedömer om den som ska vaccineras hör till målgruppen för avgiftsfri vaccination.

Personer som på grund av medicinska orsaker hör till en riskgrupp är till exempel personer med någon av följande sjukdomar eller tillstånd:

En kronisk hjärtsjukdom, till exempel

  • kranskärlssjukdom
  • hjärtsvikt
  • kardiomyopati
  • förmaksflimmer
  • klaffel (också opererat)
  • Marfans syndrom 

Till gruppen hör inte personer, som enbart har blodtryckssjukdom eller pacemaker

En kronisk lungsjukdom, till exempel

  • diagnostiserad astma som kräver återkommande eller regelbunden medicinering
  • kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL, COPD)
  • lungemfysem
  • långvarig bronkit
  • någon annan kronisk lungsjukdom, såsom silikos eller asbestos
  • nedsatt lungkapacitet
  • cystisk fibros

En kronisk ämnesomsättningssjukdom, till exempel

  • diabetes
  • binjurebarkssvikt (Addisons sjukdom)
  • någon annan kronisk ämnesomsättningssjukdom, till exempel kronisk brist på alfa-antitrypsin eller hereditärt angioödem

En kronisk leversjukdom

  • leverinsufficiens
  • leverfibros

En kronisk njursvikt

En sjukdom som försämrar motståndskraften, till exempel

  • lymfom eller annan cancer som behandlas aktivt eller följs upp
  • svår aplastisk anemi (nedsatt benmärgsfunktion)
  • hiv-infektion, där CD4-hjälpcellsnivån är under 0,350 x 10E9 celler/l
  • avsaknad av eller icke-fungerande mjälte
  • tillståndet efter genomgången transplantation av organ, vävnad eller stamceller
  • medfödd svår eller medelsvår immunbrist

Till gruppen räknas inte lindriga avvikelser som är vanliga bland befolkningen, såsom IgA-brist eller avsaknad av lgA, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4.  

En behandling som försämrar motståndskraften, t.ex. i anslutning till cancer, reumatism, Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller organtransplantation. 
Exempel på sådana behandlingar är

  • kortisonbehandling i tablettform (prednisolon minst 20 mg/dygn i över 2 veckor, ingen doseringsgräns för barn)
  • behandling med cytostatika (också azatioprin och metotrexat)
  • biologisk medicinsk vård som försvagar immunförsvaret, som TNF-alfa-hämmare
  • JAK-hämmare 

Neurologiska sjukdomar eller tillstånd som förorsakar andningssvikt

  • Till  gruppen hör bland annat personer med följande sjukdomar och tillstånd som försvårar andningen eller andning kan försvåras avsevärt på grund av en infektion:
    • följdtillstånd efter stroke eller hjärnblödning
    • andningsförlamning
    • följdtillstånd efter polio
    • MS-sjukdom dvs. multipel scleros
    • sjukdomar i ner-muskelkopplingar och muskler
    • cp-skada.

Epilepsi

Downs syndom

Minst medelsvår sömnapné

Sömnapné är medelsvår när det finns mer än 15 andningsuppehåll eller dämpningar per timme

Psykossjukdom till exempel

  • schitsofreni
  • schitsotypa störningar
  • vanföreställningssyndrom
  • klozapin-medicinering till vilken som helst psykisk sjukdom

Sjuklig fetma (BMI över 40)

Någon annan sjukdom eller något annan tillstånd som kan öka risken för allvarlig influensa.

De som får immunsuppressiv vård skall gärna få vaccinet under en behandlingsfri period eller åtminstone 1-2 veckor före en intensiv vårdperiod. Då är vaccinets skyddseffekt den bästa möjliga. Om det inte finns tydliga uppehåll i vården kan influensavaccinet ges när som helst under vårdperioden.

Influensavaccination av medicinska riskgrupper kan minska

  • antalet fall som kräver sjukhus- och institutionsvård 
  • antalet förtida dödsfall som beror på influensa 
  • incidensen av allvarlig influensa
  • antalet följdsjukdomar, såsom lunginflammation och luftrörskatarr
  • försämringen av underliggande sjukdomar
  • antalet fall av influensa: då den vaccinerade inte själv blir sjuk, smittas inte heller andra.

Influensavaccinet rekommenderas också för de närstående

THL rekommenderar influensavaccin till alla dem som regelbundet är i närkontakt med personer som på grund av sjukdom eller vård är utsatt för allvarlig influensa. En del av de närstående får vaccinet gratis, andra måste bekosta det själv.

När den närstående inte får influensa, för hen inte heller smittan vidare.

För personer med kraftig immunbrist kan influensavaccinets effekt bli rätt låg, och för allvarligt sjuka är skyddet i bästa fall måttligt. Därför har de stor nytta av det extra skyddet som de får om den närmaste kretsen är vaccinerad. Alla personer som är utsatta för allvarlig influensa får även ett extra skydd då de vårdas av vaccinerad yrkespersonal inom social- och hälsovården.

Läs mer om Influensavaccination av närstående till personer som är speciellt mottagliga för allvarlig influensa:

Mer om ämnet:

Mer information:

Uppdaterad: