Vårdrelaterade infektioner
Med vårdrelaterade infektioner (tidigare sjukhusinfektioner) avses infektioner som uppkommer på sjukhus eller en annan vårdplats eller anknyter till åtgärder som vidtagits där.
I Finland förekommer det årligen cirka 100 000 vårdrelaterade infektioner, varav hälften uppstår på sjukhus och hälften inom långtidsvården.
De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är
- infektioner i operationsområdet
- urinvägsinfektioner
- lunginflammation
- svåra allmäninfektioner med mikrobtillväxt i blodet.
En del vårdrelaterade infektioner är enkla att behandla. Andra är allvarligare och förlänger sjukhusvården och orsakar därmed extra kostnader.
Vårdrelaterade infektioner på sjukhusen är oftast allvarligare än inom långtidsvården.
Typiska infektioner på sjukhusen är
- lunginflammation
- infektioner i operationsområdet
- blododlingspositiva infektioner.
Inom långtidsvården är infektionerna oftast
- luftvägsinfektioner
- urinvägsinfektioner
- hud- och mjukdelsinfektioner.
Hur uppstår vårdrelaterade infektioner?
Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner är en händelsekedja som påverkas av
- den mikrob som orsakar smittan och dess förmåga att orsaka sjukdom
- smittvägen
- smittsättet
- patienten, dennes sjukdom och motståndskraft samt hur sjukdomen behandlas.
På grund av förbättrade behandlingar har allt fler patienter kraftigt nedsatt motståndskraft. Samtidigt kräver den moderna effektiva vården venkatetrar, urinkatetrar, respiratorbehandling, komplicerade operationer, kortisonbehandling och andra åtgärder som påverkar motståndskraften och utsätter patienten för infektioner.
Patientens egna bakterier orsakar de flesta infektionerna
De flesta vårdrelaterade infektionerna orsakas av bakterier som härrör från patientens egen bakterieflora på hud eller slemhinnor. Det är vanligt att patientens egen mikrobflora förändras under sjukhusvården i huvudsak på grund av antimikrobiell läkemedelsbehandling.
I ett fåtal infektionsfall kommer en mikrob in i kroppen från omgivningen: andra patienter, personalen eller sjukhusmiljön.
En av de vanligaste bakterierna som orsakar vårdrelaterade infektioner är Staphylococcus aureus. Den är vanligt förekommande på huden och slemhinnorna i näsan hos friska personer. Stafylokocker kan orsaka allvarliga infektioner hos sjukhuspatienter. Staphylococcus aureus, som även kallas för MRSA, är en antibiotikaresistent bakterie.
Bakterierna Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae, som är ESBL-producerande, ökar oroväckande. De är resistenta mot de vanligaste typerna av antibiotika. De kan ge sjukhuspatienter svåra allmäninfektioner, som kan börja till exempel med en infektion relaterad till urinkatetrar.
Det faktum att antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare försvårar vården. Behandlingsalternativen minskar och de alternativa läkemedlen är dyrare och mindre effektiva.
Hur kan man förebygga vårdrelaterade infektioner?
De flesta vårdrelaterade infektioner är oundvikliga risker i samband med vården av patienten. Över hälften av vissa infektionstyper kan dock förebyggas.
Sjukhuspersonalens viktigaste metoder för att förebygga infektioner är
- god handhygien
- ändamålsenliga arbetssätt och ändamålsenlig hantering av vårdutrustning
- användning av skyddsutrustning vid behov.
Patienten kan undvika infektioner genom att
- följa den behandlande läkarens och personalens anvisningar om operationsförberedelser
- sluta röka
- ta hand om sin hud
- sköta dåliga tänder och andra infektionshärdar
- följa sjukhusets anvisningar om hur man undviker infektioner, till exempel ha god handhygien.
Varför bör man förebygga vårdrelaterade infektioner?
Bekämpningen av vårdrelaterade infektioner är en del av patientsäkerheten. Undersökningar i Finland och andra länder visar att infektionerna har mycket stor betydelse för folkhälsan.
Det är både humant och ekonomiskt att satsa på bekämpningen. Varje år förekommer det uppskattningsvis 100 000 vårdrelaterade infektioner i Finland, och dessa bidrar till att 1 500–5 000 personer dör.
Varför följer man upp vårdrelaterade infektioner?
Uppföljningen av vårdrelaterade infektioner är en nödvändig del av bekämpningsarbetet. Merparten av infektionerna har ingen anknytning till epidemier, utan de uppträder enskilt och förekommer fortlöpande.
Syftet med uppföljningen är att fastställa
- hur många och vilken typ av vårdrelaterade infektioner som förekommer
- vilka riskfaktorer och följder infektionerna har
- vilka mikrober som orsakar infektionerna
- vilka läkemedel som kan användas för att behandla infektionerna.
När man känner till det rådande infektionsläget kan man bedöma effekten av bekämpningsåtgärderna och förändringar i vårdpraxis. En absolut förutsättning för en framgångsrik uppföljning är ett nära samarbete med personalen vid vårdenheterna och regelbunden feedback till personalen.
Det riksomfattande sjukhusinfektionsprogrammet (SIRO) hjälper sjukhusen att bekämpa vårdrelaterade infektioner.
