Förebyggande av infektionssjukdomar bland asylsökande
Den här anvisningen tar upp hälsovårdstjänster som erbjuds åt flyktingar och asylsökande och syftar till att förebygga infektioner.
Flyktingars och asylsökandes rätt till hälso- och sjukvårdstjänster
Flyktingar får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånare.
En asylsökande vars ansökan är under behandling har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer som nödvändiga. Barn som söker asyl får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånare.
Allmänna anvisningar:
- alla som behöver första hjälp får vård omedelbart, till exempel vid akuta infektioner
- uppenbart sjuka personer får besöka läkare inom en vecka från att en vårdare gjort en inledande undersökning
- barn under 7 år och personer med funktionsnedsättning får besöka läkare inom 1 månad från att de anlänt till Finland
- för gravida ordnas uppföljning på mödrarådgivningen och minst ett besök hos rådgivningsläkaren före beräknad nedkomst.
Om det under en undersökning eller behandling framkommer att det finns en risk för att en allmänfarlig smittsam sjukdom ska spridas, ska det utan dröjsmål meddelas till kommunens hälsovårdsmyndigheter som vidtar nödvändiga åtgärder.
Allmänfarliga sjukdomar är bland annat
- polio
- tuberkulos
- mässling
- difteri.
Allmänfarliga och övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar och hur kostnaderna för dem fördelas
Inledande intervju
Alla flyktingar och asylsökande erbjuds möjlighet till en inledande intervju och hälsokontroll. Den inledande intervjun genomförs inom två veckor efter ankomsten.
Saker som gås igenom under den personliga inledande intervjun
- vistelseområden och omständigheter före flytten, till exempel utgångsland, flyktingläger
- nuvarande symtom, i synnerhet hosta, upphostningar, blodhosta, smärtor, viktnedgång, feber, aptitlöshet, diarré, nattsvettningar
- vaccinationshistoria, eventuellt ärr efter BCG-vaccination på barn under 7 år
- tidigare sjukdomar och behandlingar, bland annat mässling, tuberkulos, hiv, syfilis
- eventuella exponeringar för smittsamma sjukdomar, till exempel tuberkulos i närmaste kretsen, intravenös droganvändning, oskyddat sex mellan män, fängelsebakgrund, prostitution
- nuvarande medicinering
- längd och vikt på barn
- de som deltar i screening ombeds ge sitt samtycke till undersökningar under intervjun.
Lungröntgenbild
En person med symtom hänvisas omgående till undersökningar och vård om personen
- har hosta, upphostningar eller blodhosta
- har kommit från ett land eller ett konfliktområde med hög förekomst av tuberkulos eller
- har vistats i ett flyktingläger.
Thoraxröntgen i samband med den inledande intervjun eller efter den genomförs på en symtomfri person som
- har kommit från ett land eller ett konfliktområde med hög förekomst av tuberkulos eller
- har vistats i ett flyktingläger eller
- har en förhöjd risk för tuberkulossmitta av en annan orsak, till exempel på grund av tidigare tuberkulos, tuberkulos i närmaste kretsen eller en tidigare konstaterad hiv-infektion.
Obs! Röntgenundersökning av symtomfria gravida kvinnor genomförs inte förrän sista trimestern.
Laboratorieprover
För under 7-åringar som inte har ett ärr efter BCG-vaccination görs ett IGRA-test eller tuberkulinprov i samband med den inledande intervjun eller efter den.
Screeninglaboratorieprov av flyktingar tas senast inom en månad från ankomsten eller i samband med röntgenundersökningen av lungorna. Prover av asylsökande tas inom cirka 3 månader från ankomsten.
HIV-AgAb tas om
- förekomsten av hiv-infektion i utgångslandet är över 1,0 %
- risken att smittas av hiv är förhöjd (t.ex. användning av sprutdroger, sex mellan män, sexarbete)
- den asylsökande själv ber om det
Principer för hiv-testning (på finska)
HBsAg tas om
- förekomsten av bärarskap av hepatit B är över 2 % i utgångslandet
- om risken att smittas av hepatit B är förhöjd (t.ex. användning av sprutdroger, sex mellan män, sexarbete, bärare av hepatit B i närmaste kretsen)
- Av alla HBsAg-positiva personer rekommenderas man från samma blodprov undersöka HBcAbM, HBeAg och HBeAb.
Trpa-Ab, om man tar HIV-AgAb och/eller HBsAg
F-Para-O tas av personer under 16 år om utgångsområdet är Sydostasien, Indiska halvön eller Afrika söder om Sahara (prov tas 2 olika dagar)
Till läkare hänvisas de flyktingar och asylsökande vars laboratorieprov eller röntgenbild av lungorna visar avvikande resultat.
Hepatit B-vaccination ska övervägas för personer som har förhöjd risk att smittas av hepatit B.
Vaccin mot hepatit B
Vaccinationer av flyktingar och asylsökande
Vaccinationsbehovet hos flyktingar och asylsökande ska bedömas i samband med den inledande intervjun. Vid behov bör vaccinationsskyddet kompletteras. Flyktingar erbjuds vaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet.
Mer information
Symtom och infektionssjukdomar som ska observeras hos asylsökande
Denna lista är avsedd för mottagningsenheterna så att vissa infektionssjukdomar ska kunna identifieras och epidemier upptäckas så snart som möjligt. Anvisningen tar inte upp kroniska sjukdomar som förekommer hos asylsökande, som blodtryckssjukdom eller diabetes.
De vanligaste problemen bland asylsökande är
- akuta infektioner i luftvägarna
- olyckor
- vätskebrist på grund av långa resor.
Asylsökande, i synnerhet barn, löper risk att få infektionssjukdomar precis som den infödda befolkningen. En del av dem är särskilt mottagliga, till exempel om vaccinationsskyddet är bristfälligt.
Risken för infektionssjukdomar beror också på utgångsland och de länder de vistats i under resan och omständigheterna där.
Folkmassor och bristande hygien gynnar spridningen av sjukdomar
Asylsökande som vistas i trånga tillfälliga inkvarteringar, mottagningscentraler och flyktingläger löper en ökad risk att drabbas av skabb och sjukdomar som sprids av löss och loppor, såsom återfallsfeber.
Mässling, vattkoppor, influensa och magsjuka sprids också lätt i folkmassor, i synnerhet om det finns brister i hygienen. Bristande hygien och fördröjningar i tillgången till vård gynnar också spridningen av meningokock; man kan även smittas av meningokock från en symtomfri bärare av sjukdomen.
De asylsökande som hänvisas till sjukhus screenas för multiresistenta bakterier enligt den nationella anvisningen när de anländer till sjukhuset.
| Symtom | Sjukdom |
|---|---|
| Feber | tyfoidfeber, malaria, återfallsfeber, visceral leishmanios |
| Luftvägssymtom | tuberkulos, influensa |
| Symtom från magtarmkanalen | kolera, tarmparasiter (ascaris, piskmask, hakmaskar) |
| Sår | skabb, leishmanios på huden, huddifteri |
| Eksem | mässling, röda hund, återfallsfeber |
| Huvudvärk och andra neurologiska symtom | rabies, svåra allmäninfektioner (Neisseria meningitidis, Haemophilus influenzae type b, Streptococcus pneumoniae), polio |
| Sjukdom | Syrien | Afghanistan | Irak | Pakistan | Eritrea | Somalia | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Malaria | Malariarisk | nej | P.vivax>> P.falciparum | nej | P.vivax>> P.falciparum | P.falciparum>> P.vivax | P.falciparum>> P.vivax |
| Leishmanios | Leishmanios på huden | ja | ja | ja | ja | ja | ja |
| Leishmanios i inre organ | ja | ja | ja | ja | ja | ja | |
| Maskinfektion | Schistosomiasis | ja | nej | ja | nej | ja | ja |
| ion | sis i urinvägarna | ||||||
| Sjukdomar som sprids av löss | Skyttegravsfeber Bartonella quintana | nej | ja | nej | nej | nej | nej |
| Återfallsfeber Borrelia recurrentis | nej | nej | nej | nej | ja | ja | |
| Epidemisk fläcktyfus Rickettsia prowazekii | nej | nej | nej | nej | nej | nej |
Källa: ECDC Rapid risk assessment, 21.10.2015
