Förebyggande av infektionssjukdomar bland asylsökande

Den här anvisningen tar upp hälsovårdstjänster som erbjuds åt flyktingar och asylsökande och syftar till att förebygga infektioner.

Flyktingars och asylsökandes rätt till hälso- och sjukvårdstjänster

Flyktingar får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånare.

En asylsökande vars ansökan är under behandling har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer som nödvändiga. Barn som söker asyl får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånare.

Allmänna anvisningar:

alla som behöver första hjälp får vård omedelbart, till exempel vid akuta infektioner
uppenbart sjuka personer får besöka läkare inom en vecka från att en vårdare gjort en inledande undersökning
barn under 7 år och personer med funktionsnedsättning får besöka läkare inom 1 månad från att de anlänt till Finland
för gravida ordnas uppföljning på mödrarådgivningen och minst ett besök hos rådgivningsläkaren före beräknad nedkomst.

Om det under en undersökning eller behandling framkommer att det finns en risk för att en allmänfarlig smittsam sjukdom ska spridas, ska det utan dröjsmål meddelas till kommunens hälsovårdsmyndigheter som vidtar nödvändiga åtgärder.

Allmänfarliga sjukdomar är bland annat

polio
tuberkulos
mässling
difteri.

Allmänfarliga och övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar och hur kostnaderna för dem fördelas

Inledande intervju

Alla flyktingar och asylsökande erbjuds möjlighet till en inledande intervju och hälsokontroll. Den inledande intervjun genomförs inom två veckor efter ankomsten.

Saker som gås igenom under den personliga inledande intervjun

vistelseområden och omständigheter före flytten, till exempel utgångsland, flyktingläger
nuvarande symtom, i synnerhet hosta, upphostningar, blodhosta, smärtor, viktnedgång, feber, aptitlöshet, diarré, nattsvettningar
vaccinationshistoria, eventuellt ärr efter BCG-vaccination på barn under 7 år
tidigare sjukdomar och behandlingar, bland annat mässling, tuberkulos, hiv, syfilis
eventuella exponeringar för smittsamma sjukdomar, till exempel tuberkulos i närmaste kretsen, intravenös droganvändning, oskyddat sex mellan män, fängelsebakgrund, prostitution
nuvarande medicinering
längd och vikt på barn
de som deltar i screening ombeds ge sitt samtycke till undersökningar under intervjun.

Lungröntgenbild

En person med symtom hänvisas omgående till undersökningar och vård om personen

har hosta, upphostningar eller blodhosta
har kommit från ett land eller ett konfliktområde med hög förekomst av tuberkulos eller
har vistats i ett flyktingläger.

Thoraxröntgen i samband med den inledande intervjun eller efter den genomförs på en symtomfri person som

har kommit från ett land eller ett konfliktområde med hög förekomst av tuberkulos eller
har vistats i ett flyktingläger eller
har en förhöjd risk för tuberkulossmitta av en annan orsak, till exempel på grund av tidigare tuberkulos, tuberkulos i närmaste kretsen eller en tidigare konstaterad hiv-infektion.

Obs! Röntgenundersökning av symtomfria gravida kvinnor genomförs inte förrän sista trimestern.

Screening av smittsamma sjukdomar hos invandrare samt vaccination mot tuberkulos och hepatit B av barn (på finska)

Laboratorieprover

För under 7-åringar som inte har ett ärr efter BCG-vaccination görs ett IGRA-test eller tuberkulinprov i samband med den inledande intervjun eller efter den.

Screeninglaboratorieprov av flyktingar tas senast inom en månad från ankomsten eller i samband med röntgenundersökningen av lungorna. Prover av asylsökande tas inom cirka 3 månader från ankomsten.

HIV-AgAb tas om

förekomsten av hiv-infektion i utgångslandet är över 1,0 %
risken att smittas av hiv är förhöjd (t.ex. användning av sprutdroger, sex mellan män, sexarbete)
den asylsökande själv ber om det

Principer för hiv-testning (på finska)

HBsAg tas om

förekomsten av bärarskap av hepatit B är över 2 % i utgångslandet
om risken att smittas av hepatit B är förhöjd (t.ex. användning av sprutdroger, sex mellan män, sexarbete, bärare av hepatit B i närmaste kretsen)
Av alla HBsAg-positiva personer rekommenderas man från samma blodprov undersöka HBcAbM, HBeAg och HBeAb.

Trpa-Ab, om man tar HIV-AgAb och/eller HBsAg

F-Para-O tas av personer under 16 år om utgångsområdet är Sydostasien, Indiska halvön eller Afrika söder om Sahara (prov tas 2 olika dagar)

Till läkare hänvisas de flyktingar och asylsökande vars laboratorieprov eller röntgenbild av lungorna visar avvikande resultat.

Hepatit B-vaccination ska övervägas för personer som har förhöjd risk att smittas av hepatit B.
Vaccin mot hepatit B

Vaccinationer av flyktingar och asylsökande

Vaccinationsbehovet hos flyktingar och asylsökande ska bedömas i samband med den inledande intervjun. Vid behov bör vaccinationsskyddet kompletteras. Flyktingar erbjuds vaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

Mer information

Symtom och infektionssjukdomar som ska observeras hos asylsökande

Denna lista är avsedd för mottagningsenheterna så att vissa infektionssjukdomar ska kunna identifieras och epidemier upptäckas så snart som möjligt. Anvisningen tar inte upp kroniska sjukdomar som förekommer hos asylsökande, som blodtryckssjukdom eller diabetes.

De vanligaste problemen bland asylsökande är

akuta infektioner i luftvägarna
olyckor
vätskebrist på grund av långa resor.

Asylsökande, i synnerhet barn, löper risk att få infektionssjukdomar precis som den infödda befolkningen. En del av dem är särskilt mottagliga, till exempel om vaccinationsskyddet är bristfälligt.

Risken för infektionssjukdomar beror också på utgångsland och de länder de vistats i under resan och omständigheterna där.

Folkmassor och bristande hygien gynnar spridningen av sjukdomar

Asylsökande som vistas i trånga tillfälliga inkvarteringar, mottagningscentraler och flyktingläger löper en ökad risk att drabbas av skabb och sjukdomar som sprids av löss och loppor, såsom återfallsfeber.

Mässling, vattkoppor, influensa och magsjuka sprids också lätt i folkmassor, i synnerhet om det finns brister i hygienen. Bristande hygien och fördröjningar i tillgången till vård gynnar också spridningen av meningokock; man kan även smittas av meningokock från en symtomfri bärare av sjukdomen.

De asylsökande som hänvisas till sjukhus screenas för multiresistenta bakterier enligt den nationella anvisningen när de anländer till sjukhuset.

Symtom och infektionssjukdomar som eventuellt ligger bakom
Symtom	Sjukdom
Feber	tyfoidfeber, malaria, återfallsfeber, visceral leishmanios
Luftvägssymtom	tuberkulos, influensa
Symtom från magtarmkanalen	kolera, tarmparasiter (ascaris, piskmask, hakmaskar)
Sår	skabb, leishmanios på huden, huddifteri
Eksem	mässling, röda hund, återfallsfeber
Huvudvärk och andra neurologiska symtom	rabies, svåra allmäninfektioner (Neisseria meningitidis, Haemophilus influenzae type b, Streptococcus pneumoniae), polio

Vectorburna infektionssjukdomar och deras förekomst i de asylsökandes utgångsländer
Sjukdom		Syrien	Afghanistan	Irak	Pakistan	Eritrea	Somalia
Malaria	Malariarisk	nej	P.vivax>> P.falciparum	nej	P.vivax>> P.falciparum	P.falciparum>> P.vivax	P.falciparum>> P.vivax
Leishmanios	Leishmanios på huden	ja	ja	ja	ja	ja	ja
	Leishmanios i inre organ	ja	ja	ja	ja	ja	ja
Maskinfektion	Schistosomiasis	ja	nej	ja	nej	ja	ja
ion	sis i urinvägarna
Sjukdomar som sprids av löss	Skyttegravsfeber Bartonella quintana	nej	ja	nej	nej	nej	nej
	Återfallsfeber Borrelia recurrentis	nej	nej	nej	nej	ja	ja
	Epidemisk fläcktyfus Rickettsia prowazekii	nej	nej	nej	nej	nej	nej