Ekonomiska stöd för arbetsgivaren
Vid rekrytering av en partiellt arbetsför person finns det möjlighet till olika stöd och hjälpmetoder för såväl den arbetssökande som arbetsgivaren. Syftet med dem är att sänka tröskeln för att anställa en partiellt arbetsför arbetstagare och stödja en lyckad och ekonomiskt lönsam rekrytering ur den sysselsattas, arbetsgivarens och arbetsgemenskapens perspektiv.
Du kan utnyttja olika stödmetoder och ekonomiska incitament för rekrytering både före och efter rekryteringen. Det lönar sig att utreda dessa innan arbetstagaren anställs.
Arbetstagaren är ofta själv medveten om sina möjligheter till stöd. Eftersom servicesystemet är mångsidigt, kommer du lättast igång med hjälp av TE-tjänsternas arbetstränare eller arbetsförmågekoordinatorer. Stöden är vanligen behovsprövade. Observera också att de ses som inkomster för arbetsgivaren.
Arbetsprövning. Om du vill utreda om den person som du har valt är lämplig för en viss uppgift, lönar det sig att börja med arbetsprövning. Arbetsprövning ordnas av bl.a. TE-byrån, FPA och arbetspensionsanstalterna. Företaget kan också anmäla sig till TE-byrån som en aktör, där arbetsprövning är möjlig.
Eftersom arbetsprövning inte är ett anställningsförhållande, betalas inte lön för den tiden, och den samlar inte heller semesterdagar eller pension. Den som deltar i arbetsprövning omfattas inte heller av företagshälsovård. Arbetstiden kan utökas stegvis till exempel från 4 timmar till 8 timmar med en timme åt gången med två veckors mellanrum. Man kan också göra ändringar i arbetsmiljön. Arbetsprövningen kan pågå högst 12 månader – hos samma arbetsgivare dock högst 6 månader. Ett avtal på 1–3 månader är vanligen tillräckligt.
Ett skriftligt avtal om arbetsprövning upprättas mellan arbetsplatsen för arbetsprövning, anordnaren av arbetsprövningen och den arbetstagare som deltar i arbetsprövningen. I avtalet kommer man överens om arbetsprövningens längd, mål och arbetsuppgifter. Anordnaren av arbetsprövningen ansvarar för arbetsprövningsdeltagarens försäkringar. För inlärning av arbetsuppgifterna kan man vid behov få stöd av en arbetsförmågekoordinator eller arbetstränare. TE-byrån kan häva avtalet om arbetsprövning till exempel på grund av otillåten frånvaro. Den som deltar i arbetsprövningen kan själv avbryta arbetsprövningen när som helst.
TE-tjänster: Erbjud en möjlighet till arbetsprövning
Lönesubvention
Med lönesubvention kan du kan du avlöna en arbetslös arbetssökande, som har svårt att få arbete. Med lönesubvention kan du också fortsätta anställningsförhållandet för arbetstagaren i arbetsprövning efter arbetsprövningen. Förutsättningen är att den arbetssökande har brister i sin yrkeskompetens eller en funktionsnedsättning eller sjukdom som påverkar arbetstagarens prestation i arbetsuppgiften.
Stödet kan också betalas under en deltidsanställning eller ett läroavtal. Lönekostnaderna kan ersättas med 30–50 procent i 6–24 månader.
För partiellt arbetsföra arbetstagare är det möjligt att få lönesubvention under flera perioder. Lönesubventionen är ett behovsprövat stöd som TE-byrån kan bevilja inom ramarna för de anslag som finns tillgängliga.
Alla partiellt arbetsföra personer har en egen TE-byråtjänsteman
Anställningsavtalet ingås enligt arbetsplatsens normala praxis. Avbrott, fortsättning och avslutning av en lönesubventionerad anställning diskuteras med tjänstemannen på TE-byrån. Lönevillkoren antecknas på arbetsbeskrivningsblanketten.
Sysselsättning med lönesubvention är ett stöd för löneutbetalning. Lönesubventionen behandlas via TE-byrån, men försäkringar och det normala arbetsavtalet sköts av företaget. Alla partiellt arbetsföra personer har en egen TE-byråtjänsteman, via vilken även arbetssökande själv kan föreslå inledning av arbetsprövning eller lönesubventionerat arbete.
TE-tjänster: Få jobb med lönesubvention
Stöd för anskaffningar
Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen. Som arbetsgivare kan du beviljas stöd för specialarrangemang, om en funktionsnedsättning eller sjukdom hos en person som ska anställas eller redan är anställd förutsätter nya arbetsredskap, möbler eller ändringsarbeten på arbetsplatsen. Då är stödet högst 4 000 euro per arbetstagare. Ersättning
för hjälp av en annan arbetstagare kan beviljas för högst 20 arbetstimmar i månaden i högst 18 månader. Stödet på 20 euro i timmen betalas månatligen i efterskott.
Mer information om nya arbetsredskap eller ändringsarbeten fås utöver av den egna företagshälsovården även via:
TE-tjänster: Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen
Sysselsättningsarvode
Kommunspecifikt kommuntillägg. I vissa kommuner (t.ex. Helsingfors och Vanda) pågår ett försök med företagstillägg. Företagstillägget är ett behovsprövat, anslagsbundet arvode som beviljas till företag när de sysselsätter en person i svår ställning på arbetsmarknaden.
Villkoren för Helsingforstillägget har förnyats, och de nya villkoren gäller för ansökningar som kommit in till stadskansliet den 1 januari 2020 eller senare.
Helsingfors stad beviljar Helsingforstillägget till arbetsgivare inom den privata eller tredje sektorn som sysselsätter en arbetslös helsingforsare. Helsingforstillägget är alltid behovsprövat.
Stöd som beviljas till företag och sammanslutningar som idkar ekonomisk verksamhet är alltid de minimis-stöd. Arbetsgivaren ska lägga fram en utredning över de minimis-stöd som den beviljats under innevarande och de två föregående skatteåren.
Sedel för Helsingforstillägget delas ut via stadens sysselsättningstjänster till arbetslösa helsingforsare. En blivande arbetsgivare kan ansöka om Helsingforstillägg för att anställa dem. Sedeln returneras som bilaga till ansökan om Helsingforstillägg
Helsingfors stad: Sysselsättningstjänster för arbetsgivare
Arbets- och näringsministeriet: de minimis-stöd
Helsingfors stad: Arbetsgivarens Helsingforstillägg
Utbilda med läroavtal
Du kan utnyttja läroavtal för sysselsättning. Som arbetsplatser för läroavtal lämpar sig arbetsgivare inom den privata och offentliga sektorn samt tredje sektorn. De arbetsuppgifter som erbjuds ska vara tillräckligt mångsidiga, för att den studerande ska kunna lära sig i arbetet och uppfylla de krav på yrkeskunskap som ställs i examen. Minst 25 arbetstimmar per vecka ska erbjudas.
Till arbetsgivaren betalas utbildningsersättning för handledning av det lärande som sker på arbetsplatsen. Storleken på utbildningstillägget varierar beroende på innehållet i läroavtalsutbildningen och den examen som ska avläggas. Det är 0–100 euro per månad och studerande. Vid läroavtal kan man också ansöka om lönesubvention för hela läroavtalsperioden.
Förhöjd utbildningsersättning kan betalas till arbetsgivaren när en studerande anställs på läroavtal för grundläggande eller kompletterande yrkesutbildning under samma år som denna avslutat sitt nionde eller tionde läsår. Ersättningen är avsedd för handledning och stöd av den unga. Ersättningsbeloppet under det första avtalsåret är 800 euro per månad, under det andra året 500 euro per månad och under det tredje året 300 euro per månad.
Stöd för läroavtalsutbildning är läroavtalsutbildning, som kombineras med stöd som den studerande behöver, till exempel arbetsträning. Stödbehovet kan vara förknippat med planering av studierna, utmaningar i lärandet, sociala färdigheter eller livskompetens. Med stödet säkerställer man på ett föregripande sätt att läroavtalets mål uppnås. Det är också möjligt att erhålla lönesubvention vid läroavtal med stöd. Det lönar sig att kontakta den lokala läroavtalsbyrån i läroavtalsfrågor.
Mer information om läroavtalsutbildning
Vad händer om en partiellt arbetsför person blir helt arbetsoförmögen?
Storarbetsgivare med försäkring i arbetspensionsbolag (= lönebeloppet över 2 miljoner euro/år). Betalningsklassen för pensionsavgiften fastställs enligt arbetsgivarens invalidpensionsrisk jämfört med den genomsnittliga risken. Risken beräknas så att man jämför mängden tidigare beviljade invalidpensioner med det genomsnittliga mängden för ArPL.
Om en partiellt arbetsför person blir helt arbetsoförmögen under de fem första kalenderåren, påverkar invalidpensionen inte företagets avgiftsklass. Det är viktigt att den arbetssökande innan anställningen inleds har meddelat om sin sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan samt lämnat in ett B-utlåtande om detta till TE-byrån. TE-byråns klient kan begära ett intyg från TE-byrån till storarbetsgivaren över att arbetstagaren har registrerats som partiellt arbetsför arbetssökande i TE-byråns klientregister.
Arbetstagaren lämnar själv intyget från TE-byrån till arbetsgivaren. Arbetsgivaren förmedlar intyget till försäkringsbolaget vid ansökan om invalidpension och frågan beaktas i beräkningen av arbetsgivarens avgiftsklass. Intyget behövs inte om arbetstagaren har beviljats lönesubvention på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, eller om arbetstagaren redan har invalidpension.
