Innehållet i ansökan

Allmänna prioriteringar

Projektförslaget ska uppfylla de allmänna prioriteringarna som anges nedan.

• Med anslaget stöds kommunernas verksamhet för främjande av välfärd och hälsa och verksamhet som bedrivs som ett samarbete mellan kommuner, välfärdsområden och civilsamhället.
• Verksamheten ska inriktas på att öka befolkningens kristålighet genom att stärka förmågan att agera i vardagen, samhällenas funktion samt flexibilitet att agera i snabbt föränderliga situationer. Det är en fördel om projektets verksamhet stöder en minskning av hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och regioner, inklusive hälsoskillnader mellan könen. Projektet ska även främja målgruppens delaktighet och likabehandling.
• Verksamheten ska stödja genomförandet av statsrådets principbeslut om främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030. 
  Länk till publikationen (på finska).

Innehållsmässiga prioriteringar för 2027

Projektförslaget ska gälla en av följande prioriteringar. Det kan dock även omfatta innehåll i andra prioriteringar. 

Teman för ansökan 2027 är

• välfärdsledning
• sexuell och reproduktiv hälsa
• förebyggande rusmedelsarbete
• narkotikaupplysning
• förebyggande av gatuvåld bland unga
• främjande av äldre personers och närståendevårdares funktionsförmåga och välfärd.

Välfärdsledning och förebyggande rusmedelsarbete samt sexuell och reproduktiv hälsa

Prioritering 1 

Välfärdsledningen stärks genom att utveckla kommunernas och välfärdsområdenas lednings- och samarbetspraxis. Verksamheten kan inriktas på: a) kunskapsbaserad ledningspraxis och informationsutbyte inom och mellan organisationer och/eller b) utveckling av ekonomi och uppföljningssystem som stöder välfärdsledningen (stöd för verkställande av välfärdsberättelsen och välfärdsplanen). 

Prioritering 2 

Sexuell och reproduktiv hälsa främjas genom att öka barns och ungas medvetenhet om sina rättigheter och icke-våld med hjälp av sexualundervisning. Verksamheten genomförs som ett led i fostran och hobbyverksamhet vid läroanstalter och i barns och ungas vardagsmiljöer. I verksamheten beaktas särskilt grupper i sårbar ställning. 

Prioritering 3

Metoder för förebyggande rusmedelsarbete som utnyttjar gemenskapsprevention utvecklas för grupper i utsatt ställning i olika åldrar och olika verksamhetsmiljöer, även med beaktande av digitala miljöer.

Narkotikaupplysning

Prioritering 4

Det drogupplysande arbetets innehåll och metoder utvecklas genom att stärka det förankrande och uppsökande arbetet som involverar flera aktörer, tillhandahållandet av betydelsefull information om narkotika och/eller aktiveringen av närgemenskaper för främjandet av säkerheten på offentliga platser. Möjligheterna med digitala miljöer beaktas. Verksamheten riktas särskilt till unga som sporadiskt använder eller överväger att använda narkotika, och bland de yrkesutbildade personer som möter unga stärks kunskaperna om rusmedel. 

Förebyggande av gatuvåld bland unga, främjande av säkerheten och särskild omsorg 

Temat innehåller två prioriteringar. 

Prioritering 5a: Våld och brottslighet bland unga förebyggs genom att stärka barns och ungas samhällsdelaktighet (primärprevention)

Målet är att stärka barns och ungas gemenskap och delaktighet samt att minska den regionala differentieringen i syfte att förebygga våld och brottslighet. Verksamheten ska vara sektorsövergripande och delaktiggöra de unga i området och deras föräldrar. Dessutom ska verksamheten integreras som en del av skolans eller läroanstaltens verksamhet och den ska inkludera flera aktörer, såsom kommunens ungdomstjänster eller organisationer. 

Prioritering 5b: Verksamhet och strukturer som reagerar på ungdomsproblem och förebygger gatuvåld och brottslighet utvecklas för att öka de ungas välfärd (sekundärprevention) 

Målet är att öka de ungas välfärd och minska antalet fall av gatuvåld och brottslighet i områden som identifierats som oroliga. Sektorövergripande verksamhet och strukturer som reagerar på de ungas problem utvecklas i anknytning till befintliga expertteam. Kravet är ett nära samarbete med olika tjänster. Även unga och föräldrar i området engageras i utvecklingsarbetet. 

Stöd för äldres funktionsförmåga och möjligheter att bo hemma och främjande av närståendevårdares välfärd, funktionsförmåga och hälsa

Temat innehåller sex prioriteringar. 

Prioritering 6a: Verksamhetsmodellen En nationell servicestig för minnestjänster tas i bruk

Målet är att genom åtgärder som främjar välbefinnande och hälsa upprätthålla och främja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga samt att senarelägga servicebehovet. 

Med hjälp av regionala projekt ska versamhetsmodellen En servicestig för minnestjänster testas och tas i bruk. Modellen är inriktad på att upprätthålla funktionsförmågan hos den äldre befolkning som tillhör riskgruppen för minnessjukdomar. Främjandet av välbefinnande och hälsa omfattar bland annat livsstilshandledning, motion, bra kost, psykisk hälsa samt främjande av delaktighet och säkerhet samt utveckling av arbetet på kontaktytor mellan olika aktörer och servicehelheter.  

Projekten ska innehålla främjande av äldres välbefinnande och hälsa enligt verksamhetsmodellen En servicestig för minnestjänster, såsom livsstilshandledning, uppsökande äldrearbete, tidig diagnostisering av minnessjukdomar och en smidig tillgång till servicestigen, inklusive lågtröskeltjänster och risktester för deltagarna samt handledning i att förutse boendebehov för att möjliggöra boende hemma.

Verksamhetsmodellen En servicestig för minnestjänster görs till en del av kommunernas, tredje sektorns och välfärdsområdenas servicesystem, och verksamhetsmodellen, strukturerna och processerna vidareutvecklas till bestående praxis. I projekten ska medborgarnas, yrkespersoners och myndigheters kännedom om främjande av hjärnhälsa och om minnessjukdomar ökas, och kunnandet om att bemöta en person med en minnessjukdom och stödja självbestämmanderätten samt prognostisera och planera framtiden ska stärkas.  

Prioritering 6b: De äldres välbefinnande och hälsa stöds genom att öka och förnya gruppverksamhet som stöder funktionsförmågan

Målet är att öka och effektivisera den förebyggande verksamheten samt att på ett mångsidigt sätt upprätthålla funktionsförmågan, stärka sociala relationer, främja delaktighet, minska ensamhet och otrygghet samt stödja välbefinnande och hälsa.

Gruppbaserade verksamhetsmodeller, vilka konstaterats vara bra eller effektiva för äldre som bor hemma vars funktionsförmåga riskerar att försämras och livsmiljö riskerar att krympa, ska vidareutvecklas samtidigt som arbete görs för att etablera dem.

Verksamheten i projekten ska vara målinriktad och utnyttja praxis och verksamhetsmodeller som redan utvecklats. Innehållet i verksamheten ska mångsidigt omfatta gruppverksamhet som främjar den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktionsförmågan, inklusive främjande av psykisk hälsa, delaktighet, kost och motion. Dessutom utvecklas och etableras processerna och strukturer för genomförandet av gruppverksamheten i ett samarbete mellan kommunerna, välfärdsområdet och tredje sektorn. Verksamheten ska tillgodose klienternas individuella behov, möjliggöra beaktande av mångfald samt stödja delaktighet och gruppverksamhetens tillgänglighet. I utvecklingen och införandet av digitala verksamhetsmodeller ska tjänsternas användbarhet ur klientens synvinkel beaktas.

Prioritering 6c: Det kulturinnehåll som utvecklats inom programmet Kulturell välfärd för äldre tas i bruk

Målet är att öka och effektivisera den förebyggande verksamheten samt förbättra livskvaliteten för äldre, stärka upplevelser av att livet är meningsfullt och betydelsefullt och förbättra och bibehålla funktionsförmågan och känslan av delaktighet. 

Man vidareutvecklar och inför verkningsfullt kulturinnehåll för den åldrande befolkningen från programmet Kulturell välfärd för äldre, liksom verksamhetsmodeller för kulturremissverksamhet och uppsökande kulturarbete, i synnerhet för dem som är på väg att börja omfattas av tjänsterna. 

Fungerande tjänstelösningar för uppsökande kulturellt äldrearbete och kultur-remissverksamheten vidareutvecklas på det sätt som passar för respektive område och etableras i praktiken. Tillgången på kulturvälfärdstjänster främjas genom att utveckla kontaktytearbetet och skapa bestående strukturer och praxis stöder etableringen av verksamheten. Expertis från bland annat välfärdsområdena, medlemskommunerna i AILI-nätverket för kulturellt senior- och äldrearbete samt den riksomfattande kontaktpunkten för kulturell välfärd Taikusydän utnyttjas i mån av möjlighet.

Prioritering 6d: Äldre personers jämlika möjligheter till delaktighet, aktivt medborgarskap och livslångt lärande stöds 

Målet är att stärka de äldres delaktighet och sociala relationer samt minska ensamhet och otrygghet. 

I projekten stöds aktörskap, aktivt medborgarskap och livslångt lärande. I projekten ska verksamhet ordnas och hänvisningen till verksamhet stödas för äldre personer som bor hemma och vilkas funktionsförmåga och delaktighet riskerar att försämras. 

I projekten skapas eller vidareutvecklas befintlig goda praxis. I projekten bör man stärka aktörernas kompetens när det gäller att främja äldre personers jämlika deltagande och möjligheter att påverka. I projekten skapas en struktur som främjar ett fleraktörssamarbete eller utnyttjas befintliga strukturer som samlar välfärdsområdet, kommunerna och organisationerna för att utveckla och genomföra verksamhet och tjänster som stöder äldre personers funktionsförmåga och delaktighet.

Projekten ska identifiera hinder för deltagande (fysiska, psykiska, ekonomiska, kunskapsrelaterade, färdighetsrelaterade, attitydrelaterade) och hitta lösningar för att undanröja dessa. Hänvisningen till verksamheten utvecklas till exempel med hjälp av uppsökande arbete. I planeringen av verksamheten ska den äldre befolkningens mångfald och olika livssituationer beaktas. Målgrupperna ska inkluderas i planeringen, genomförandet och utvärderingen av funktioner och tjänster.

Prioritering 6e: Närståendevårdarnas hälsa främjas och deras resurser och ork stärks

Målet är att främja närståendevårdarnas hälsa samt stärka deras resurser och ork genom samarbete mellan olika aktörer.

Nya verksamhetsmodeller eller befintliga verksamhetsmodeller utvecklas eller vidareutvecklas, till exempel genom att tillämpa dem på ett nytt område eller för olika klientgrupper, och arbete görs för att etablera verksamhetsmodellerna.

Projektet ska innehålla konkret verksamhet som är inriktad på att stödja närståendevårdare och utvecklingsarbetet ska inriktas på två eller fler av innehållen nedan: 

• Den information som ges till närståendevårdare om närståendevården, ombesörjandet av den egna orken och olika stödformer i närståendevårdens olika skeden förbättras. 
• Verksamhet som främjar närståendevårdarnas välbefinnande och hälsa (t.ex. motionsgrupper, kulturtjänster, kostvägledning, kamratstöd) utvecklas och hänvisningen av närståendevårdarna till verksamheten och deras möjligheter att delta i verksamheten främjas.
• Nya eller befintliga verksamhetsmodeller eller arrangemang utvecklas eller vidareutvecklas för vården under närståendevårdarens lediga tid och ett flexibelt genomförande av denna, i syfte att öka närståendevårdarens möjligheter till lediga dagar.

Prioritering 6f: Stödmodell för olika belastande situationer inom närståendevården  

Målet är att stärka det individuella stödet för närståendevårdarna i olika belastande situationer. 

I den verksamhet som utvecklas och införs ska man särskilt beakta de närståendevårdare som riskerar att bli utmattade eller marginaliseras eller vars livssituation är mer belastande än normalt. Sådana situationer är till exempel kombinationen av arbete och närståendevård, ensamstående närståendevårdare, stöd för närståendevårdare med invandrarbakgrund samt långvarig närståendevård av ett barn som har en funktionsnedsättning eller är kroniskt sjukt. I verksamhet som riktar sig till barnfamiljer ska alla familjemedlemmar beaktas.

Verksamhet ordnas för närståendevårdare som har hamnat utanför det sedvanliga stödet eller den normala verksamheten eller som har fått otillräckligt stöd. I synnerhet närståendevårdare i arbetsför ålder får numera mindre stöd.

Syftet är att identifiera närståendevårdare med förhöjd risk för utmattning och hälsoproblem, utveckla och erbjuda verksamhet som främjar närståendes välbefinnande, förbättra hänvisningen av närståendevårdare till stöd i rätt tid och följa upp närståendevårdares ork (t.ex. förverkligande av principen med låg tröskel, beredskap inför plötsliga förändringar i närståendevården, utveckling av den egna kontaktpersonens roll, andningspauser från närvården).

Utgångspunkter för beredningen av projektförslaget

Med anslaget för hälsofrämjandet finansieras försöks- och utvecklingsprojekt där målet är att utveckla tillvägagångssätt och metoder för hälsofrämjande. Anslaget för hälsofrämjande är avsett mer för utvecklingsprojekt än för rena forskningsprojekt. Stöd kan beviljas för forskningsprojekt som avser metodutveckling inom främjande av hälsa samt för projekt som stärker kunskapsunderlaget för hälsofrämjande verksamhet.

I beredningen av projektförslaget ska följande aspekter beaktas:

• Projekten ska anknyta till genomförandet av de nationella programmen för hälsofrämjande.
• Projekt som stöds ska effektivisera utvecklingen av strukturer och metoder för hälsofrämjande samt olika aktörers multiprofessionella samarbete med flera aktörer.
• Det är en fördel om projektets verksamhet stöder en minskning av hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och regioner, inklusive hälsoskillnader mellan könen.
• Projektet ska främja målgruppens delaktighet och likabehandling.
• Projektet ska ge ett nationellt mervärde för hälsofrämjandet genom att utnyttja befintlig god praxis innovativt eller genom att utveckla nya metoder för hälsofrämjande. God praxis och goda verksamhetsmodeller är till exempel de värderade HYTE-verksamhetsmodellerna.
• Den som genomför projektet ska avsätta egen finansiering för projektet. Endast av grundade skäl kan ett projekt finansieras till fullt belopp.

Anslaget beviljas för projekt som varar 1–3 år.

Målen enligt projektförslaget ska vara exakta, schemalagda, realistiska och mätbara.

Anslagsram för 2027

Anslagsramen uppgår till 13 700 000 euro preliminärt. På grund av sparkraven i statsfinanserna kan ramen ännu komma att ses över. 

Den preliminära ramen fördelas mellan de olika prioriteringarna enligt följande:

• Prioriteringar 1–3: 1 700 000 euro.
• Prioritering 4: 200 000 euro.
• Prioritering 5a-b: 2 500 000 euro.
• Prioritering 6a-f: 9 300 000 euro. Finansieringen av prioriteringar består av följande: 7 000 000 euro från anslaget för hälsofrämjande och 2 300 000 euro från programmet Finland i rörelse. Inom programmet Finland i rörelse har det föreslagits att ett anslag på 2 300 000 euro anvisas för främjande av funktionsförmågan hos äldre samt för förebyggande av fallolyckor. Om den föreslagna finansieringen förverkligas, riktas denna andel till anslaget för hälsofrämjande.