Innehållet i ansökan
Ansökningstiden för anslaget för hälsofrämjande för 2025 är 13.5–14.6.2024.
Allmänna prioriteringar
Projektförslaget ska uppfylla de allmänna prioriteringarna som anges nedan.
- Med anslaget stöds kommunernas verksamhet för främjande av välfärd och hälsa och verksamhet som bedrivs som ett samarbete mellan kommuner, välfärdsområden och civilsamhället.
- Verksamheten ska inriktas på att öka befolkningens kristålighet och minska ojämlikheten inom välfärd och hälsa. Verksamheten ska beakta att människans välfärd och miljöns tillstånd är beroende av varandra.
- Verksamheten ska stödja genomförandet av statsrådets principbeslut om främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030. I verksamheten ska hänsyn tas till goda befolkningsrelationer och förbättring av växelverkan mellan befolkningsgrupper.
Länk till publikationen (på finska).
Innehållsmässiga prioriteringar för 2025
Projektförslaget ska gälla en av följande prioriteringar. Det kan dock även omfatta innehåll i andra prioriteringar.
Teman för ansökan 2025 är
- välfärdsledning och förebyggande rusmedelsarbete
- narkotikaupplysning
- förebyggande av gatuvåld bland unga
- främjande av äldre personers och närståendevårdares funktionsförmåga och välfärd.
Välfärdsledning och förebyggande rusmedelsarbete samt narkotikaupplysning
Prioritering 1
Välfärdsledningen och samordningen stärks genom att utveckla den ledningspraxis, förhandlingspraxis och samarbetspraxis som finns inom kommunernas, de regionala aktörernas och organisationernas kontaktytor eller genom att utveckla samordningen av den kommunala ledningen av främjandet av välfärd och hälsa.
Prioritering 2
Det förebyggande rusmedelsarbetets innehåll och metoder, och/eller utvärderingen av arbetet utvecklas genom ett samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena. Målet är att förbättra arbetets kvalitet och främja jämlikhet bland utsatta befolkningsgrupper.
Prioritering 3
Det drogupplysande arbetets innehåll och metoder utvecklas och effektiveras genom att aktivera närsamfunden att delta i arbetet. I fokus är unga i en sårbar ställning och deras föräldrar, samt att förbättra kompetensen hos aktörer som arbetar med dem.
Förebyggande av gatuvåld bland unga, främjande av säkerheten och särskild omsorg om unga
Temat innehåller två prioriteringar. Projekt inriktade på prioriterade områden kan finansieras med totalt 2 500 000 euro.
Prioritering 4a: Barns och ungas samhällsdelaktighet och den sociala gemenskapen i uppväxtmiljöerna stärks (primärprevention)
Målet är att öka ungas sociala gemenskap och samhörighet i området samt att förebygga brottslighet. Verksamheten ska ha flera aktörer, den ska ha koppling till skolan och även andra aktörer bör delta, såsom organisationer eller till exempel kommunens biblioteks- eller ungdomstjänster. Ungdomarna i området och deras vårdnadshavare hörs inom verksamheten och de görs delaktiga i verksamheten.
Prioritering 4b: Regionala expertteam stärks för att öka de ungas välbefinnande och förebygga gatuvåld (sekundärprevention)
Målet är att öka de ungas välbefinnande och förebygga gatuvåld. Ankarteam eller motsvarande expertteam som snabbt reagerar på problem utvecklas i de områden där man vill öka säkerheten. Dessutom utvecklas praxis för att säkerställa stöd och medvandrarskap av en trygg vuxen samt den professionella hjälp som behövs för unga som är i sårbar ställning. Utvecklingsarbetet ska gälla lokal utveckling av arbete som implementeras av flera aktörer. I utvecklingen av verksamheten ska de ungas perspektiv beaktas. Förlikning av brott och tvister ska utnyttjas enligt behov.
Stöd för äldres funktionsförmåga och möjligheter att bo hemma och främjande av närståendevårdares välfärd, funktionsförmåga och hälsa
Temat innehåller fem prioriteringar. Projekt inriktade på prioriterade områden kan finansieras med totalt 6 500 000 euro.
Prioritering 5a: Verksamhetsmodellen En nationell servicestig för minnestjänster tas i bruk
Målet är att genom åtgärder som främjar välbefinnande och hälsa upprätthålla och främja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga samt skjuta upp servicebehovet.
Genom regionala projekt testas och införs verksamhetsmodellen En servicestig för minnestjänster, som fokuserar på upprätthållande av funktionsförmågan hos den äldre befolkningen som är i en riskgrupp för minnessjukdomar. Främjandet av välbefinnande och hälsa omfattar bland annat livsstilshandledning, motion, bra kost, psykisk hälsa samt främjande av delaktighet och säkerhet samt utveckling av arbetet på kontaktytor mellan olika aktörer och servicehelheter.
Projekten ska innehålla främjande av äldres välbefinnande och hälsa enligt verksamhetsmodellen En servicestig för minnestjänster, såsom livsstilshandledning, uppsökande äldrearbete, tidig diagnostisering av minnessjukdomar och en smidig tillgång till servicestigen, inklusive lågtröskeltjänster och risktester för deltagarna. Modellen En servicestig till minnestjänster görs till en del av kommunernas, tredje sektorns och välfärdsområdenas servicesystem och verksamhetsmodellen, strukturerna och processerna vidareutvecklas till bestående praxis. I projekten ska medborgarnas, yrkespersoners och myndigheters kännedom om främjande av hjärnhälsa och om minnessjukdomar ökas, och kunnandet om att bemöta en person med en minnessjukdom och stödja självbestämmanderätten samt prognostisera och planera framtiden ska stärkas.
Prioritering 5b: De äldres välbefinnande och hälsa stöds genom att öka och förnya gruppverksamhet som stöder funktionsförmågan
Målet är att på ett mångsidigt sätt upprätthålla funktionsförmågan, stärka de sociala relationerna, främja delaktighet, minska ensamhet och osäkerhet samt stödja välbefinnande och hälsa.
Utvecklade och beprövade verksamhetsmodeller i gruppform tas i bruk och olika typer av gruppverksamhet för äldre som bor hemma, vars funktionsförmåga har försämrats, vidareutvecklas och etableras.
Verksamheten i projekten ska vara målinriktad och utnyttja praxis och verksamhetsmodeller som konstaterats vara goda eller effektiva, samt vidareutveckla dessa. Innehållet i verksamheten ska mångsidigt omfatta gruppverksamhet som främjar den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktionsförmågan, inklusive främjande av psykisk hälsa, delaktighet, kost och motion. Dessutom utvecklas och etableras processerna och strukturer för genomförandet av gruppverksamheten. Verksamheten ska tillgodose klienternas individuella behov, möjliggöra beaktande av mångfald, stödja delaktighet och gruppverksamhetens tillgänglighet. I utvecklingen och införandet av digitala verksamhetsmodeller ska tjänsternas användbarhet ur klientens synvinkel beaktas.
Prioritering 5c: Det kulturinnehåll som utvecklats inom programmet Kulturell välfärd för äldre tas i bruk
Målet är att förbättra livskvaliteten för äldre, stärka upplevelser av att livet är meningsfullt och betydelsefullt, förbättra och bibehålla funktionsförmågan och känslan av delaktighet samt öka och effektivisera den förebyggande verksamheten.
Man inför och vidareutvecklar verksamhetsmodellerna för kulturremissverksamhet och uppsökande kulturarbete samt verkningsfullt kulturinnehåll för den åldrande befolkningen, och i synnerhet för dem som är på väg att börja omfattas av tjänsterna.
Kravet är att fungerande tjänstelösningar för uppsökande kulturellt äldrearbete och kulturremissverksamheten vidareutvecklas på det sätt som passar för respektive område och etableras i praktiken. Tillgången på kulturvälfärdstjänster främjas genom att utveckla kontaktytearbetet och skapa bestående strukturer och praxis som verksamhetsmodellerna kan etableras på. Expertisen inom välfärdsområdena och medlemskommunerna i AILI-nätverket för kulturellt senior- och äldrearbete utnyttjas i mån av möjlighet.
Prioritering 5d: Närståendevårdarnas hälsa främjas och deras resurser och ork stärks
Målet är att främja närståendevårdarnas hälsa och stärka deras resurser och ork.
Nya verksamhetsmodeller utvecklas, befintliga verksamhetsmodeller införs eller vidareutvecklas. Utvecklingsarbetet ska gälla två eller fler av innehållen nedan:
- Man förbättrar den information som ges till närståendevårdaren om närståendevården, ombesörjandet av den egna orken och olika stödformer när man börjar/börjat som närståendevårdare.
- Man utvecklar verksamhet som främjar närståendevårdarnas välbefinnande och hälsa (t.ex. motionsgrupper, kulturtjänster, kostvägledning, kamratstöd) samt främjar hänvisningen av närståendevårdarna till verksamheten genom att stärka samarbetet mellan olika aktörer.
- En förhöjd risk för utmattning och hälsoproblem identifieras, närståendevårdaren hänvisas till rätt stöd i rätt tid och hans eller hennes ork följs upp (t.ex. utveckling av innehållet och praxis rörande närståendevårdares välbefinnande- och hälsokontroll).
- Nya alternativa verksamhetsmodeller för vård under närståendevårdarens lediga tid utvecklas och prövas, samt ett flexibelt genomförande av dessa, för att försöka påverka att närståendevårdarna tar ut sina ledigheter.
Prioritering 5e: Stödmodell för olika belastande situationer inom närståendevården
Målet är att stärka det individuella stödet för närståendevårdarna i olika belastande situationer.
En verksamhetsmodell utvecklas och tas i bruk för att identifiera och stödja de närståendevårdare som inte omfattas av det vanliga stödet eller den vanliga verksamheten eller för vilka stödet har varit otillräckligt i förhållande till behoven. I åtgärderna betonas utveckling av ny praxis särskilt för stödjande av närståendevårdare i arbetsför ålder.
I säkerställandet av individuellt stöd ska man särskilt beakta de närståendevårdare som riskerar att bli utmattade eller marginaliseras eller vars livssituation är mer belastande än normalt. Sådana situationer är till exempel kombinationen av arbete och närståendevård, ensamstående närståendevårdare, stöd för närståendevårdare med invandrarbakgrund samt långvarig närståendevård av ett barn som har en funktionsnedsättning eller är kroniskt sjukt. Barnfamiljer ska stödjas att klara sig i vardagen på så sätt att alla familjemedlemmar beaktas.
Utgångspunkter för beredningen av projektförslaget
Med anslaget för hälsofrämjandet finansieras försöks- och utvecklingsprojekt där målet är att utveckla tillvägagångssätt och metoder för hälsofrämjande. Anslaget för hälsofrämjande är avsett mer för utvecklingsprojekt än för rena forskningsprojekt. Interventionsundersökningsprojekt har dock vanligtvis kunnat få finansiering ur anslaget för hälsofrämjande.
- I beredningen av projektförslaget ska följande aspekter beaktas:
- Projekten ska anknyta till genomförandet av de nationella programmen för hälsofrämjande.
- Projekt som stöds ska effektivisera utvecklingen av strukturer och metoder för hälsofrämjande samt olika aktörers multiprofessionella samarbete med flera aktörer i de servicestrukturer som förnyas.
- Projektet ska med sin verksamhet sträva efter att minska de hälsomässiga skillnaderna mellan befolkningsgrupperna, inklusive de hälsomässiga skillnaderna mellan könen.
- Projektet ska främja verksamhetssätt som ökar delaktigheten för projektets målgrupp.
- Under projektperioden genomför Institutet för hälsa och välfärd en effektivitetsundersökning, genom vilken effekterna och verkningsfullheten av de projekt som finansieras följs upp. En del av projekten samarbetar med THL.
- Projektet ska ge ett nationellt mervärde för hälsofrämjandet genom att utnyttja befintlig god praxis innovativt eller genom att utveckla nya metoder för hälsofrämjande. God praxis och goda verksamhetsmodeller är till exempel de värderade HYTE-verksamhetsmodellerna samt verksamhetsmodellerna för utvecklingsarbetet inom programmet Framtidens social- och hälsocentral och projektet Framtidens tjänster som stöder boende hemma för äldre.
- Den som genomför projektet ska avsätta egen finansiering för projektet. Endast av grundade skäl kan ett projekt finansieras till fullt belopp.
Anslaget beviljas för projekt som varar 1–3 år.
Målen enligt projektförslaget ska vara exakta, schemalagda, realistiska och mätbara.
