Allmänt om skyddsåtgärderna mot hälsoriskerna till följd av svår hetta

Höga temperaturer kan vara en hälsorisk för vem som helst om man inte skyddar sig tillräckligt mot hettans effekter. Äldre personer, kroniskt sjuka samt spädbarn och små barn är dock särskilt utsatta för hälsorisker som orsakas av värmeböljor. Graviditet och arbete eller sport under varma förhållanden ökar också känsligheten för negativa effekter.

I Finland ger Meteorologiska institutet en varning för värmebölja när dygnets högsta temperatur enligt prognosen stiger till 27 grader och medeltemperaturen till 20 grader. För personer som tillhör befolkningsgrupper som är känsliga för värmens effekter, deras anhöriga samt vårdpersonal och vårdinrättningar lönar det sig att ta hänsyn till den hälsorisk som värmen medför redan vid temperaturer som ligger några grader under gränsen för varning för värmebölja.

Varningar för köld och värmebölja (Meteorologiska institutet)
Varningar för land- och havsområden (Meteorologiska institutet)

Infograf som upprepar sidans innehåll.

Håll det svalt inomhus

  • Stäng fönstren på dagen när luften är varmare utomhus än inomhus.
  • Dra persienner eller gardiner för fönstren på husets solsida så att solen inte gassar in. Det lönar sig också att skugga fönstren i rum som lätt blir varma med filmer som sätts fast på fönstren, markiser som installeras utomhus eller skyddande växtlighet.
  • Till natten när luften utomhus blir svalare kan du, öppna fönstren och vädra rummen med hjälp av korsdrag eller öka effektiviteten på den mekaniska ventilationen.
  • Använd nerkylande luftkonditioneringsapparater vid behov. Kom ihåg att hålla dörrarna och fönstren stängda.
  • Släck onödiga ljus och elektriska apparater eftersom de bidrar till att värma upp bostaden.
  • En fläkt kan göra det behagligare om inomhustemperaturen är under 35 grader. Eftersom fläkten inte gör luften svalare gör den mer skada än nytta om det är varmare än så. Om det är för varmt ökar fläkten kroppens värmebelastning. Fläkten får också vätska att avdunsta från huden, så kom ihåg att dricka tillräckligt.

Undvik heta ställen och direkt solljus

  • Vistas i bostadens svalaste delar. På natten lönar det sig att vistas i det svalaste rummet eller på balkongen.
  • Om du inte lyckas göra bostaden tillräckligt sval kan du tillbringa några timmar om dagen på ett annat svalt ställe, till exempel i en offentlig byggnad med luftkonditionering.
  • Undvik att vistas utomhus under den varmaste tiden på dagen. Håll dig i skuggan.
  • Undvik hård fysisk ansträngning eller utför den tidigt på morgonen eller sent på kvällen när det är svalare utomhus.
  • Lämna inte barn, äldre eller djur i en parkerad bil.
  • Om ditt barn sover i barnvagn ska du inte lämna vagnen i solen. Se till att luften kan cirkulera i vagnen.

Drick tillräckligt och kom också ihåg att äta

  • Drick tillräckligt och regelbundet under dagen. Det är bra att dricka redan innan man känner törst. Detta gäller särskilt äldre och barn.
  • Mängden vätska man behöver dricka varierar beroende på personens ålder, fysiska aktivitet och diet. Oftast räcker det med 1–1,5 liter per dag. Om det är mycket varmt är det bra att dricka åtminstone några glas mer än detta. Om du svettas kraftigt kan du dricka ännu mer. Drick ändå inte litervis med vatten på en kort tid, eftersom den kan vara farligt.
  • Törst, torr mun, ett minskat behov att urinera och mörkare färg på urinen är tecken på att du dricker för lite.
  • Vanligt vatten är en bra törstsläckare. Kom också ihåg att äta tillräckligt så att kroppens saltbalans förblir normal. Lämpliga drycker när det är varmt är också utspädd saft, mineralvatten och mjölk.
  • Undvik alkohol och koffein eftersom de torkar ut kroppen. Det är också bra att undvika mycket sockerhaltiga drycker.
  • Ät små måltider ofta. Ät kalla rätter som innehåller rikligt med vatten, till exempel sallader och frukt.

Svalka kroppen

  • Klä dig lätt i vida kläder tillverkade av naturmaterial. Skydda dig mot direkt solljus med svala kläder med långa ärmar och byxben, en bredbrättad hatt och solglasögon. Mer information om hur man skyddar sig mot solens UV-strålning:
    Skydda dig mot solen (STUK)
    Prognos för UV-index (Meteorologiska institutet)
  • Svalka kroppen med svala duschar, fuktiga kläder eller kalla omslag.
  • Byt ut ditt täcke och dina lakan mot lätta textilier som är tillverkade av naturmaterial.

Ta hand om dina närstående

  • Håll kontakt dagligen med släktingar, vänner och grannar som bor ensamma och hjälp dem vid behov att skydda sig mot värmen. I synnerhet äldre personer, personer med kroniska sjukdomar och personer med nedsatt funktionsförmåga kan behöva hjälp.
  • Om en person som hör till en riskgrupp har en bostad som blir mycket varm, lönar det sig att vid behov överväga tillfälligt boende hos närstående.
  • Sköt om barnen eftersom de vanligtvis inte själva förstår att skydda sig mot värmens och solskenets negativa effekter. Små barn drabbas också lättare av vätskebrist än vuxna. Hos barn är vanliga tecken på att kroppen torkat att de urinerar mer sällan än normalt, att urinen har en mörk färg, att barnet har torr mun, att inga tårar kommer när barnet gråter samt att barnet är irriterat och fysiskt mindre aktivt. Se till att barnet har kläder som skyddar barnets hud från att bränna sig när det är i solen.
  • Personer som lider av kroniska sjukdomar eller vårdar kroniskt sjuka personer ska vara uppmärksamma på tecken på att sjukdomssymtomen blir värre. Diskutera vid behov med den vårdande läkaren, gärna redan på förhand, om hur värmen påverkar sjukdomen eller de läkemedel som används för att behandla sjukdomen. Om symtomen blir värre ska man vid behov kontakta läkare.
  • Kontrollera anvisningarna för förvaring på läkemedelsförpackningen. Förvaring i rumstemperatur innebär vanligtvis ett torrt och svalt utrymme med en temperatur på 15–25 grader. Förvara läkemedlen i kylskåpet endast om anvisningarna för förvaring så kräver. Kontakta ditt apotek eller läkemedelstillverkaren för mer information eller om du har frågor om förvaring av läkemedel.

Identifiera symtomen på värmerelaterade sjukdomar och handla enligt anvisningarna

Vätske- och saltbrist som utvecklas till följd av hetta och svettningar kan orsaka värmesjukdomar av olika grad, vars symtom kan vara till exempel trötthet, svaghet, sjukdomskänsla, huvudvärk eller förhöjd kroppstemperatur. Här hittar du information om symtomen på värmesjukdomar samt anvisningar för behandlingen av dem.

Läs mer: Symptom och behandling av värmesjukdomar

Om symtomen på värmesjukdom är starka eller om de inte avtar, eller om symtomen på en grundsjukdom förvärras, ska du kontakta hälso- och sjukvården. Ta i första hand kontakt per telefon (egen hälsovårdscentral, jour eller 116117-Jourhjälp). Ring nödnumret 112 endast i brådskande nödsituationer. Om personen är förvirrad eller avtrubbad, ring omedelbart nödnumret.

Åtgärdsgränser för höga inomhustemperaturer enligt förordningen om boendehälsa

I förordningen om boendehälsa (545/2015) föreskrivs om åtgärdsgränserna för rumstemperaturer. Utanför uppvärmningsperioden är åtgärdsgränserna för hög rumstemperatur 32 grader i bostäder, barndagsvårdsställen, läroanstalter och andra motsvarande utrymmen samt 30 grader i servicehus, ålderdomshem och andra motsvarande utrymmen. Om personen är i hemvård kan man även tillämpa åtgärdsgränsen på 30 grader.

Om åtgärdsgränsen överskrids ska den som ansvarar för olägenheten vidta åtgärder för att utreda den sanitära olägenheten och vid behov avlägsna eller begränsa den. Vid problem ska du kontakta bostadens eller fastighetens ägare och vid behov kommunens hälsoskyddsmyndighet.

Uppdaterad: