Symptom och behandling av värmesjukdomar
Värme, riklig svettning och den påföljande vätske- och saltbristen kan leda till värmesjukdomar av olika grad. På den här sidan hittar du information om symtom och behandling av dem.
Kroppens värmebelastning försvårar också många kroniska sjukdomars symtom. Dessutom försvagar många sjukdomar och relaterade mediciner kroppens förmåga att anpassa sig till värmen och ökar risken för värmesjukdomar. Om symtomen på en underliggande sjukdom försvåras betydligt under värmeböljan ska man kontakta läkare vid behov.
Eksem
Stark svettning kan orsaka eksem som består av små röda nippor på ansiktet, halsen, bröstet, under brösten, i ljumsken eller på pungen. Eksem är vanligare hos små barn.
Särskild behandling behövs inte, men det lönar sig att hålla det drabbade hudområdet torrt. Antihistamin- eller antiseptisk kräm kan vara till nytta.
Svullnad
Hetta kan orsaka svullnad i benen, särskilt i vristerna.
Svullnaden lättar i allmänhet när kroppen anpassar sig till hettan eller när hettan minskar. Svullnad kräver ingen särskild behandling. Om personen äter vätskedrivande läkemedel kan också primärsjukdomen orsaka svullnad. I dessa situationer lönar det sig att diskutera läkemedelsbehandlingen med en läkare.
Muskelkramper
I synnerhet efter fysisk ansträngning kan det förekomma muskelkramper som beror på muskeltrötthet, vätskebrist och saltbrist. Kramper förekommer främst i benen, men ibland också i armarna och magmusklerna.
Mot kramperna hjälper vila i ett svalt rum, intag av vätska och salter samt varsam massage och stretching. Om kramperna fortsätter över en timme, ta kontakt med läkare.
Svimning
Om blodtrycket sjunker på grund av varmt väder kan det leda till plötslig yrsel eller svimning.
Vila i ett svalt rum med benen placerade högre än huvudet och drick vatten. Kontakta läkare om du inte börjar må bättre.
Solsting
Solsting beror på direkt värmestrålning på huvudet som irriterar det centrala nervsystemet. Särskilt små barn är känsliga för solsting. Symptomen är huvudvärk, illamående, yrsel och irritation.
Den som lider av solsting ska vila på ett svalt och skuggigt ställe. Det lönar sig att lägga personen så att huvudet är högre och lägga ett kallt omslag på pannan. Om personens allmäntillstånd försämras, ta kontakt med läkare.
Värmeutmattning
Värmeutmattning utvecklas stegvis till följd av brist på vätska och salter. Möjliga symtom är stark törst, kraftig svettning eller sval och fuktig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritation och illamående.
Vid lindrig värmeutmattning försvinner symtomen när man dricker mer vatten och vilar på ett svalt ställe. Minska på personens klädsel och svalka kroppen genom att fukta huden med svalt vatten, vädra rummet eller använda kalla omslag eller kylförpackningar.
Om symtomen är starka eller om de inte avtar, ska du kontakta hälso- och sjukvården. Ta i första hand kontakt per telefon (egen hälsovårdscentral, jour eller 116117-Jourhjälp). Ring nödnumret 112 endast i brådskande nödsituationer. Om personen är förvirrad eller avtrubbad, ring omedelbart nödnumret.
Värmeslag
När värmeutmattningen försvåras kan den i värsta fall leda till värmeslag, som är ett livsfarligt tillstånd. I kraftig fysisk ansträngning kan värmeslag även utvecklas mycket snabbt.
Vid värmeslag kan kroppen inte avlägsna värme i tillräcklig omfattning, svettningen slutar och kroppens temperatur stiger till mer än 40 grader. Symtom kan vara het och torr hud, huvudvärk, illamående, försämrat balanssinne, andningssvårigheter, snabb och svag puls, avvikande beteende eller förvirring, kramper och plötslig medvetslöshet.
Ring omedelbart nödnumret 112 om du misstänker värmeslag.
Medan man väntar på ambulansen:
- Ska personen placeras där det är skugga och svalt. Personen ska kläs av och man ska genast börja svalka kroppen. Man kan svalka kroppen genom att spruta eller skölja huden med svalt vatten och fläkta. Man kan placera kylkompress eller kylpåse på nacken, i armhålorna och på ljumsken.
- Om personen är vaken, ska hen placeras i halvt sittande ställning eller liggande med fötterna lite högre. En medvetslös person ska placeras i framstupa sidoläge.
- Om personen är vaken är det bra att ge kallt vatten eller någonting annat att dricka (inte alkohol eller koffeinhaltiga drycker).
- Ge inte personen läkemedel som används för att sänka febern, till exempel paracetamol eller aspirin.
