Anvisningar för att förebygga skadeverkningar som orsakas av värmebölja för daghem, skolor och andra som tar hand om barn

Barn, särskilt spädbarn och små barn, är känsliga för skadeverkningar som orsakas av värmebölja och för värmesjukdomar. Hos barn är termoregleringen mindre utvecklad än hos vuxna och de drabbas lättare av vätskebrist. Risken för hälsorisker ökar också på grund av barnens fysiska aktivitet och att de ofta själva inte förstår att skydda sig mot hetta.

Det lönar sig att i verksamheten beakta skadeverkningarna som orsakas av värmebölja på förhand och särskilt under heta dagar.

Förhandsåtgärder för värmebölja

  • Kartlägg riskerna i anslutning till att inomhusutrymmena värms upp: Vilka rum är känsligast att bli varma vid värmebölja? 
  • Ha termometrar i grupprummen och klassrummen för att följa upp temperaturen.
  • Se till att det är möjligt att öppna fönstren vid behov (om ventilationssystemet tillåter det) och att skugga dem med ljusa persienner eller gardiner. Det lönar sig också att skugga fönstren i rum som lätt blir varma med filmer som sätts fast på fönstren, markiser som installeras utomhus eller skyddande växtlighet. Om inomhusutrymmena blir mycket varma bör man överväga att installera kylande luftkonditioneringsanläggningar.
  • Utomhus och på lekplatserna ska det även finnas skuggiga platser. Skuggiga områden kan skapas till exempel med hjälp av växtlighet, tak eller solskydd. Också genom att planera redskapen på lekområdena kan man skapa skuggiga områden samt förebygga att redskapen blir för heta.
  • Gör upp instruktioner för värmeböljor redan på förhand och instruera personalen i början av den varma perioden om hur man ska gå till väga under en värmebölja.
  • Följ väderprognoserna, varningarna för värmebölja och solens UV-strålningsprognoser redan på förhand och vidta åtgärder i god tid.

Åtgärder vid värmebölja

  • I Finland ger Meteorologiska institutet en varning för värmebölja när dygnets högsta temperatur enligt prognosen stiger till 27 grader och medeltemperaturen till 20 grader. Det lönar sig dock att skydda sig mot varmt väder och sol redan vid lägre temperaturer. Åtgärder ska också alltid vidtas när inomhustemperaturen blir högre än normalt. 
    Varningar för köld och värmebölja (Meteorologiska institutet)
    Varningar för land- och havsområden (Meteorologiska institutet)
    Vad är UV-strålning och UV-index? (Meteorologiska institutet)
    Prognos för UV-index (Meteorologiska institutet)
  • Påminn och instruera personalen ännu separat om hur man ska gå till väga under värmebölja.
  • Ge föräldrarna och eleverna anvisningar om att barnet eller eleven under varma dagar ska ha med sig en lätt men solskyddande klädsel och hatt, en vattenflaska samt vid behov solskyddskräm och solglasögon.
  • Följ temperaturen i grupputrymmena och klassrummen på morgonen, på dagen och vid behov även på kvällen.
  • Förebygg att temperaturen höjs inomhus. Skugga fönstren som är placerade mot solen med persienner eller gardiner och stäng alla fönster dagtid när uteluften är varmare än inomhusluften. Släck onödiga lampor och elapparater. Öppna fönstren på kvällen/natten eller tidigt på morgonen och vädra lokalerna med hjälp av korsdrag eller öka effektiviteten på den mekaniska ventilationen. Använd nerkylande luftkonditioneringsapparater om möjligt.
  • Fläktar kan göra det behagligare om inomhustemperaturen är under 35 grader. Eftersom fläkten inte gör luften svalare gör den mer skada än nytta om det är varmare än så. Om det är för varmt ökar fläkten kroppens värmebelastning. Fläkten får också vätska att avdunsta från huden, och därför ska den inte placeras alldeles nära barnet eller så att den blåser direkt på huden.
  • Om möjligt, flytta till svalare rum inomhus, eller till en skuggig plats utomhus om inomhustemperaturen är högre än utomhustemperaturen.
  • Se till och påminn barnen eller eleverna om att dricka tillräckligt. Hos barn är vanliga tecken på att kroppen torkat att de urinerar mer sällan än normalt, att urinen har en mörk färg, att barnet har torr mun, att inga tårar kommer när barnet gråter samt att barnet är irriterat och fysiskt mindre aktivt.
  • Det lönar sig att dricka regelbundet under hela dagen och redan före man känner sig törstig. Vanligt vatten är en bra törstsläckare. Andra bra drycker vid hetta är till exempel svag saft eller mjölk. Förutom att dricka ska man se till att äta tillräckligt för att bibehålla saltbalansen. Man får inte dricka flera liter vatten på kort tid, eftersom det är farligt.
  • Vid värmebölja lönar det sig att klä sig lätt i lösa kläder tillverkade av naturmaterial. Man ska skydda sig mot solljus med svala kläder med långa ärmar och ben, bredbrättad hatt och solglasögon samt vid behov solskyddskräm. Speciellt yngre barn är känsliga för hettans och UV-strålningens skadliga effekter och bör därför skyddas extra noggrant. Man skyddar sig bäst genom att hålla sig i skuggan och genom att undvika utomhusvistelse mitt på dagen (mellan kl 11 och 15) under soliga högsommardagar. Solskyddskräm rekommenderas inte för barn under två år. Mer information om hur man skyddar sig mot solens UV-strålning:
    Skydda dig mot solen (Strålsäkerhetscentralen)
  • Det lönar sig att förlägga utomhusvistelsen till en svalare tid på dagen, till exempel tidig förmiddag. Undvik aktiviteter med kraftig fysisk belastning.
  • När man vistas utomhus lönar det sig i mån av möjlighet att hålla sig på skuggiga och svalare områden. 
  • Om gården är mycket solig, skapa tillfälliga skuggplatser på gården till exempel med hjälp av solskydd eller soltak. Kom ihåg att se till att solskydden och soltaken är säkra.
  • Om barn sover i vagn, får vagnen inte lämnas i solljus. Se till att luften kan cirkulera i vagnen.
  • Vid resor lönar det sig att skydda bilens fönster med solskydd. Barn får inte lämnas i ett parkerat fordon.
  • Håll koll på symtomen på värmesjukdomar och vidta vid behov åtgärder. Här hittar du information om symtomen på värmesjukdomar samt anvisningar för behandlingen av dem:
    Symtom och behandling av värmesjukdomar
  • Vid kraftiga symtom, eller om symtomen inte lättar, ska man kontakta hälso- och sjukvården (egen hälsovårdscentral, jour eller 116117-Jourhjälpen). Ju mindre barnet är, desto känsligare ska man söka vård. Om barnet är mycket orkeslöst och matt ska man genast söka vård. I brådskande nödsituation, ring nödnumret 112.

Åtgärdsgränser för höga inomhustemperaturer enligt förordningen om boendehälsa

I förordningen om boendehälsa (545/2015) föreskrivs om åtgärdsgränserna för rumstemperaturer. Utanför uppvärmningsperioden är åtgärdsgränserna för hög rumstemperatur 32 grader vid undervisningsanstalter, dagvårdsplatser för barn och andra motsvarande utrymmen.

Om åtgärdsgränsen överskrids ska den som ansvarar för olägenheten vidta åtgärder för att utreda den sanitära olägenheten och vid behov avlägsna eller begränsa den. Vid problem ska man kontakta fastighetens ägare och vid behov kommunens hälsoskyddsmyndighet.

Uppdaterad: