Hälsoeffekterna av höga temperaturer

När temperaturen i omgivningen stiger utsätts också kroppen för större värmebelastning. Fysisk ansträngning ökar värmebelastningen ännu mer. Kroppen försöker bevara sin normaltemperatur genom att öka det perifera blodomloppet och svettning. Det här förflyttar överloppsvärmen till hudens yta och slutligen till den omgivande luften.

Värmen belastar blodcirkulations- och andningsorganen

Värmen belastar blodcirkulations- och andningsorganen kraftigt. När det perifera blodomloppet ökar vidgas de ytliga blodkärlen, blodtrycket sjunker och pulsen stiger. Kraftig svettning avlägsnar vätska från kroppen, vilket sänker blodtrycket ytterligare och gör blodet tjockare. När kroppens vätske- och elektrolytbalans rubbas kan också njurarnas normala funktion förhindras.

Sjukdomar orsakade av värmen

Värmen kan orsaka trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och värmesjukdomar av olika grad. Om termoregleringen försvagas eller hindras till exempel på grund av vätskebrist kan detta leda till värmeutmattning. Om värmeutmattningen försvåras kan den leda till livsfarligt värmeslag.

Värmeslag och relaterade dödsfall är dock mycket sällsynta i Finland. Värmen kan också orsaka lindrigare värmesjukdomar såsom solsting, plötslig yrsel eller svimning, muskelkramper, eksem eller svullnad i fötterna.

Läs mer: Symptom och behandling av värmesjukdomar

Kroniska sjukdomars symtom förvärras

Kroppens värmebelastning försvårar också kroniska sjukdomars symtom. De negativa effekterna försvåras av att sjukdomarna och medicinerna som används för att behandla dem kan försvaga termoregleringen eller den fysiska eller psykiska förmågan att skydda sig mot värme.

I Finland är de allvarliga hälsorisker som beror på värmeböljor främst kopplade till kroniska sjukdomar, vilket kan ses i statistiken som ökad dödlighet för många olika typer av sjukdomar.

Befolkningsgrupper som är utsatta för hälsorisker orsakade av värmeböljor

Äldre personer, kroniskt sjuka och små barn är särskilt utsatta för hälsorisker som orsakas av värmeböljor. Höga temperaturer kan dock vara en hälsorisk för vem som helst om man inte skyddar sig tillräckligt mot hettans effekter. Hård fysisk ansträngning samt riklig användning av rusmedel under värmeböljan ökar riskerna.

Äldre personer

Personer över 65 år är särskilt känsliga för risker som orsakas av värme. I och med att en person åldras minskar kroppens förmåga att reglera värme, och risken för vätskebrist ökar. Dessutom försvagas det allmänna hälsotillståndet och funktionsförmågan, och sannolikheten för kroniska sjukdomar ökar.

Risken för negativa hälsoeffekter ökas också av sociala och externa faktorer, som att bo ensam och isolering. Att vara placerad på en vårdinrättning skyddar inte heller nödvändigtvis mot hälsoriskerna om inrättningen inte är tillräckligt förberedd på värmeböljan.

Kroniska sjukdomar

Många kroniska sjukdomar, allvarliga akuta sjukdomar eller relaterade mediciner ökar hälsoriskerna som orsakas av varmt väder. Bland dessa räknas till exempel:

  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Kroniska sjukdomar i luftvägarna
  • Diabetes
  • Njursjukdomar
  • Psykiska störningar och beteendestörningar, såsom demens, depression och alkohol- och drogberoende.
  • Nervsjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Spädbarn och små barn

Hos barn är termoregleringen mindre utvecklad än hos vuxna och de drabbas lättare av vätskebrist. Barn förstår vanligen inte själva att skydda sig mot värmen.

Graviditet och amning

Förändringar i kroppen under graviditeten ökar hälsoriskerna orsakade av hetta och vätskebrist. Värmebelastning och vätskebrist kan också orsaka biverkningar för fostret.

Personer som arbetar i varma miljöer

Värmeböljor kan orsaka hälsorisker för arbetstagare som i sina arbetsuppgifter inte kan undvika att utsättas för värme. Viss skyddsutrustning kan öka kroppens värmebelastning. Mer information om arbete i varma miljöer och hur man skyddar sig mot dess risker finns på Arbetshälsoinstitutets webbplats.

Värmeförhållanden på arbetsplatsen (Arbetshälsoinstitutet)