Krävande separationssituationer och våld efter separation

I en krävande separationssituation är det viktigt att skilja mellan psykisk vanvård av barnet, tillfälligt icke-fungerande föräldraskap mitt i en separationskris, användning av barnet som redskap för våld mot och förföljelse av en tidigare partner samt när det rör sig om nödvändiga kontakter för att sköta barnets angelägenheter mellan föräldrarna.

En krävande separationssituation och vårdnadstvist mellan föräldrarna utgör en risk för barnets välfärd och trygghet. Om man endast närmar sig situationen som en konflikt mellan föräldrarna förblir riskfaktorerna som hotar barnets välfärd oidentifierade och ändamålsenlig hjälp uteblir.

Riskbedömningsprocessen

1. Att föra saker på tal och identifiera risker. Situationen diskuteras med olika parter, barnet, föräldrarna och andra yrkesutbildade personer. Riskerna identifieras och namnges. Målet är också att upptäcka dolda risksignaler och skapa en multiprofessionell helhetsbild av hurdan hjälp barnet och föräldrarna behöver.
2. Riskbedömning (1 = låg, 2 = medelnivå, 3 = hög). Man bedömer hur allvarlig risken är med tanke på barnets välfärd och trygghet. Vid riskbedömningen beaktas förutom fysisk vanvård eller hot om våld även psykisk vanvård och faktorer som direkt eller indirekt påverkar barnet.
3. Arbetsplan: mål och åtgärder. Mål ställs upp och en plan utarbetas för att minska riskerna. Samtidigt kommer man överens om arbetsfördelningen och ledningen av processen: vem arbetar med familjemedlemmarna och vilka stödåtgärder eller vårdåtgärder genomförs.
4. Uppföljning och granskning. Man bedömer de förändringar som skett. En mellanutvärdering görs vid gemensamma nätverksmöten. När arbetet avslutas görs en multiprofessionell slutbedömning av barnets situation.

I riskbedömningen har även tidigare händelser betydelse. I bedömningen måste man skilja mellan

• skada som tidigare orsakats barnet och den potentiella risken
• för vad som kan hända i framtiden och
• hur sannolikt det är att risken återkommer.

En systematisk och multiprofessionell riskbedömning säkerställer att till exempel våld, föräldraskap som är skadligt för barnet eller barnets behov av skydd inte förblir oidentifierade. Genom riskbedömning kan man i bästa fall förebygga att separationskonflikten eller våldet drar ut på tiden och fördjupas, till och med barn- och familjemord.

Mål och uppgifter för multiprofessionell riskbedömning

• skydda barnet mot alla former av våld
• trygga människorelationer och en trygg uppväxtmiljö
• trygga mötesmiljöer för barnet
• barnets upplevelse av trygghet
• avtal och beslut som är förenliga med barnets bästa
• ändamålsenliga stöd- och vårdvägar.

Se videon för mer information om riskbedömning, riskbedömningsprocessen och riskscreeningformuläret.

Förbundet för mödra- och skyddshem erbjuder utbildning i riskbedömning vid krävande separationssituationer.

Mer information

• MARAK – multiprofessionell riskbedömning
• Stenroos, Paula & Vaitomaa, Johanna (2021.) Lapsen turvallisuutta ja hyvinvointia uhkaavien riskitekijöiden arviointi. I verket Vaitomaa, Johanna, Muukkonen, Tiina & Rautio, Susanna (red.) Vaativan erotyön käsikirja. Förbundet för mödra- och skyddshem.
• Mason, Barry (2015). Towards Positions of Safe Uncertainty. The Journal of Solution Focus in Organisations, Volume 7, Number 1, May 2015, pp. 28–43(16).
• Munro, Eileen (2008). Effective Child Protection, 2nd edition, London, Sage.

Barnet har rätt att bli hört vid föräldrarnas separationssituation. Även om barnet inte är part i avtalet mellan föräldrarna eller i en vårdnadstvist som gäller barnet självt, ska barnet ges möjlighet att berätta om sina åsikter och önskemål.

Barnet ansvarar inte för beslutsfattandet och barnet har också rätt att låta bli att ta ställning. Det är av central betydelse att trygga barnets delaktighet, men också att komma ihåg möjligheten att begränsa barnets delaktighet med stöd av barnets behov av skydd.

Intervjun med barnet förutsätter att intervjuaren har information om barnets utveckling och betydelsen av den konfliktfyllda separationen för barnet. Det är viktigt att känna till faktorerna och frågetyperna kopplade till intervjun med barnet. Utgångspunkten för intervjun är öppna frågor.

När man förbereder sig inför intervjun med barnet är det bra att fundera på frågeställningar genom vilka man kan kartlägga alternativa förklaringsmodeller för saker (hypotestänkande), till exempel barnets svartvita inställning till sina föräldrar.

Öppna frågor och kartläggning av alternativa förklaringsmodeller under intervjun förbättrar möjligheterna att undvika att de egna förhandsantagandena och attityderna påverkar beslutsfattandet. Varje tema som behandlas med barnet ska förberedas omsorgsfullt.

Man når inte alltid barnets genuina åsikt genom något hörande. Till detta hör bland annat den lojalitetskonflikt mellan föräldrarna som barnet upplever. Vid intervjun med barnet ska man beakta förälderns eventuella inverkan på barnets åsikt, vilket också kan ske oavsiktligt. Föräldrarna har svårt att själva på ett tillförlitligt sätt bedöma hur samtalen med barnet eller samtalen mellan de vuxna som barnet hör påverkar barnets föreställningar och åsikt.

Barnets åsikt utreds med anledning av den utredning om förhållandena som domstolen begärt. I THL:s publikation (Handbok för utarbetande av socialnämndens utredning i enlighet med lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Expertgruppens rekommendation) finns rekommendationer och en intervjustomme för intervjuer med barnet.

Se mer om intervjuer med barn i videon.

Mer information

• Kääriäinen, Aino (2019). Lapsen kuulemisesta kirjoittaminen olosuhdeselvityksissä. Janus vol. 27 (4) 2019, 379–394.
• Hyvärinen, Sauli & Pösö, Tarja (red., 2018). Lasten haastattelu lastensuojelussa. Jyväskylä: PS-kustannus.

Barnets position vid en konfliktfylld separation är svår och belastande. När föräldrarna separerar genomgår barnet en stark känsloprocess som ofta förblir osynlig. Vid en konfliktfylld separation kan barnet bli ensamt med sina egna känslor och tankar på grund av föräldrarnas egna konflikter och belastning.

Barnet är en psykologisk part även om hen inte är juridisk part. Eftersom föräldrarna är viktiga för barnet och barnet har rätt att ha båda sina föräldrar i sitt liv, visar barnet tillgivenhet för båda genom att vara lojal mot dem. Mitt i den konflikt som föräldrarnas separation orsakar hamnar barnet i en lojalitetskonflikt.

Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt förutsätter att barnets egna önskemål och åsikter ska utredas och beaktas i den mån det med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå är möjligt.

När föräldrarna grälar om barnet förväntas barnet uttrycka sin åsikt. När barnet hörs accentueras lojalitetskonflikten och barnet måste välja mellan mammans eller pappans åsikt. Lojaliteten mot föräldrarna gör att hen inte vill göra någon av dem besviken.

Barnet kan dock ställa sig på den ena förälderns sida och samtidigt bryta lojaliteten mot den andra föräldern. Barnet kan också söka godkännande hos den ena föräldern och välja en av föräldrarna och samtidigt avvisa den andra. Lojalitetskonflikten kan också ta sig uttryck i att barnet fjärmas från båda föräldrarna.

Att höra barnet vid en konfliktfylld separation är en krävande uppgift som förutsätter sakkunskap. I en konflikt är barnet föremål för gräl och tvisten gäller direkt barnets förhållande till sina föräldrar. Om barnet måste välja mellan två föräldrar som barnet är fäst vid kan det vara svårt för barnet att bilda en oberoende åsikt.

Se mer om barnets lojalitetskonflikt och dess olika uttrycksformer i videon.

Mer information

Risto Karttunen (2010): Isän ja äidin välissä. Lapsen kuulemisen psykologinen kehys huolto- ja tapaamisriidoissa. Väitöskirja. Tammerfors universitet.

Föräldraalienation är psykiskt våld. Den är kopplad till tvingande kontroll och förföljelsebeteende och kan innehålla psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Föräldraalienation är en form av familjevåld som har betydande och omfattande negativa konsekvenser för barnet och hela familjesystemet. I de svåraste fallen förstör ett alienerande beteende förhållandet mellan barnet och den andra föräldern helt och hållet.

Föräldraalienation kan ta sig uttryck på två sätt:

• s.k. traditionell föräldraalienation, varvid förhållandet mellan barnet och föräldern har varit tryggt, gott och positivt före separationen, men barnet avvisar detta till följd av den andra förälderns beteende, eller
• föräldraalienation som ett kontinuum av våld, varvid föräldraalienationen är en del av det våld i parrelationen och inom familjen som uppstått under familjens gemensamma liv och som fortsätter efter separationen.

Att skydda barnet från en vanvårdande förälder är inte föräldraalienation. Det handlar inte heller om föräldraalienation i situationer där den ena föräldern har uppträtt våldsamt mot barnet, om barnet är rädd för den ena föräldern eller av andra orsaker på eget initiativ vill distansera sig från den ena föräldern eller om föräldern själv vill ha mindre interaktion med sitt barn och undviker möten.

Titta på videon: Vakavat huoltoriidat lapsen näkökulmasta - katsaus vieraannuttamiseen ja väkivaltaepäilyihin (Ensi- ja turvakotien liitto, YouTube)

Hypotestänkande och alternativa förklaringsmodeller

Med hypoteser avses en förklaring, ett antagande eller ett påstående om något. I systemtänkandet är hypoteser och det arbete som sker via dem centrala. Det handlar om att arbeta med relationer och i relationer.

När situationen bedöms och hypotesen utformas är det viktigt att beakta maktförhållandena inom familjen och närståendenätverket samt mellan klienten och de yrkesutbildade personerna. Med hjälp av hypoteser kan man undersöka växelverkan, beteendemönster, regler och spel i familjerelationerna.

Genom hypotesarbete är det möjligt att bedöma om det är fråga om föräldraalienation, avståndstagande, svaga föräldrafärdigheter eller vanvård av barn. I bedömningen ska alla alternativ beaktas på ett heltäckande sätt.

Den psykiska och fysiska säkerheten i barnets nuvarande situation ska alltid säkerställas först. Situationen ska också återspeglas i familjerelationernas historia och relationerna mellan barn och föräldrar. Tyngdpunkten läggs på de grundläggande orsakerna: vad handlar detta om? Vad förklarar barnets beteende och symtom i just denna situation?

I undersökningen av situationer med föräldraalienation är det viktigt att lyfta fram flera olika tolkningsalternativ i början av bedömningen. Arbetstagaren eller det multiprofessionella teamet behöver inte välja en enda hypotes. Hypotesernas träffsäkerhet framträder först när man med hjälp av dem tar steg framåt: en del av hypoteserna träffar, en del inte.

Det finns dock situationer där man på basis av bakgrundsinformationen modigt och snabbt måste gå vidare med en enda hypotes, så att de yrkesutbildade personernas skyldighet att skydda barnet förverkligas (t.ex. allvarligt våld och förföljelse).

• Bedöm hur allvarlig situationen är ur barnets synvinkel (lindrig–svår).
• Bedöm vad det är frågan om i just denna situation.
• Ta reda på vilka faktorer som upprätthåller föreställningar eller skadligt beteende.
• Diskutera separat med barnet och föräldrarna.
• Undvik att dra slutsatser utifrån vad en förälder berättar.
• Ta reda på fakta och utnyttja i så stor utsträckning som möjligt andra yrkesutbildade personers uppgifter om familjen.
• Lås dig inte vid en hypotes, utan undersök också öppet andra förklaringar till förälderns eller barnets beteende.
• Syftet med arbetet är att åstadkomma en positiv förändring och komma ut ur skadliga handlingsmönster.

Se videon för mer om alternativa förklaringsmodeller för avbruten kontakt mellan barnet och föräldern.

Mer information

Vieraannuttaminen (Förbundet för mödra- och skyddshem)
Drozd, Leslie & Olesen, Nancy (2004) Is It Abuse, Alienation, and/or Estrangement? A Decision Tree. Journal of Child Custody, Vol. 1(3) 2004.
Häkkänen-Nyholm, Helinä, Laajasalo, Taina & Tuuri, Tiina (2013). Lapsen vieraannuttaminen vanhemmasta: toimintatavat ja niiden vaikutus lapsen ja vanhemman hyvinvointiin. PsyJuridican tutkimusjulkaisuja; PsyJuridica.
Laajasalo, Taina (2021). Lapsi myrskyn keskellä – vaikeiden huoltoriitojen dynamiikka, väkivalta, väkivaltaepäilyt ja vieraannuttaminen. I verket Vaitomaa, Johanna, Muukkonen, Tiina & Rautio, Susanna (red.) Vaativan erotyön käsikirja. Förbundet för mödra- och skyddshem.
October, Martta & Tervo, Jaana (red., 2022) Handbok för utarbetande av socialnämndens utredning i enlighet med lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Expertgruppens rekommendation. Institutet för hälsa och välfärd.
Vaitomaa, Johanna, Hietanen, Päivi & Rautio, Susanna (red.). Tunnista, puutu ja auta – keinoja vieraannuttamisen tunnistamiseen ja perheiden auttamiseen. Förbundet för mödra- och skyddshem. Handboken publiceras 22.3.2023.
Cecchin, Giofranco & Boscolo, Luigi (1987.) Hypothesizing, circularity, and neutrality revisited: An invitation to curiosity. Family Process 26 (4), 405–413.

 

I servicesystemet identifieras inte alltid om det är fråga om en vårdnadstvist eller ett gräl, våld, barnets avståndstagande eller föräldraalienation av barnet. Vilket fenomen man börjar granska påverkar hur ärendena behandlas. Situationen ska granskas som en helhet och en arbetstagare ska ha helhetsansvar för klientprocessen. I beaktandet av helhetssituationen är barnets och säkerhetens perspektiv centrala.

Hjälp och ingripande är delvis fragmenterat i servicesystemet och ansvaret kan komma överföras någon annanstans. Servicesystemet utnyttjas också som redskap för våld genom att inleda olika myndighetsprocesser på nytt. I värsta fall kan detta innebära en spiral och belastning som varar i flera år för klient.

Om situationen fortsätter och våldet inte kan brytas, har alla symtom på det upplevda våldet. I krävande separationssituationer och våld i anslutning till dem bör olika interventioner och samarbete mellan olika yrkesutbildade personer utnyttjas.

Förföljelse efter separation är en form av våld efter separation. Gärningarna kan vara mångformiga och för att identifiera dem krävs det att man kartlägger helheten och beaktar många olika gärningsformer. För att identifiera och ingripa i våld efter en separation behövs yrkesutbildning, systematiska metoder för ingripande och tydliga servicevägar.

Se videon för ett exempel på ett klientfall i anslutning till förföljelse och klientens serviceväg samt strukturella utmaningar.

Mer information

Laitinen, Merja, Kinnunen, Jaana & Hannus, Riitta (red., 2019). Varjosta Valoon. Eron jälkeisen vainon tunnistaminen, katkaisu ja uhrien selviytymisen tukeminen. Förbundet för mödra- och skyddshem.
 

Barnet har rätt till särskilt skydd och denna rätt är en juridisk skyldighet. Bestämmelser om barnets rättigheter finns i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983), grundlagen (731/1999) och FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 60/1990). I utmanande separationssituationer är det viktigt att trygga barnets rätt till delaktighet och tjänster i rätt tid.

Utöver barnets rättigheter har vårdnadshavarna skyldigheter. Fokus i 1 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt är att skydda barnet mot olika skadliga situationer. Enligt lagen ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, försumlig behandling och utnyttjande.

Barnet ska också tryggas en balanserad utveckling och välfärd samt positiva och nära människorelationer, särskilt med föräldrarna. Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling.

Vårdnadshavarna ansvarar för barnets trygga uppväxt och utveckling. Deras val och agerande har stor betydelse också för hur barnet klarar av separationssituationen. På grund av barnets sårbara ställning kan ansvaret för barnets välfärd inte överlåtas åt endast vårdnadshavarna. Ju större hotet är för att barnets uppväxt och utveckling äventyras, desto större blir det allmännas ansvar.

Vid konfliktfyllda separationer kan vårdnadshavarnas skyldighet att samarbeta bli en utmaning som hotar barnets bästa om någon till exempel förbjuder hjälp för ett barn som uppvisar symtom.

Se videon för mer information om barnets rättigheter och lagstiftningen i krävande separationssituationer.

Mer information

Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) (Finlex)

Finlands grundlag (731/1999) (Finlex)

FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 60/1990) (Finlex)
 

I krävande separationssituationer är det typiskt att barnet och föräldrarna har klientrelationer inom olika tjänster och många samtidiga processer. Familjens situation och servicehelheten är dock inte nödvändigtvis under kontroll i någon service. Den hjälp, det stöd och den information som familjerna behöver fördelas mellan många aktörer och familjen kan få hjälp på flera olika håll samtidigt.

Arbetet kan vara utmanande i situationer där barnets välfärd har äventyrats, men familjen inte tar emot hjälp. Vid en konfliktfylld separationssituation ser föräldrarna inte nödvändigtvis den skada som deras agerande orsakar barnet eller sin egen roll i problemet. Gemensamt arbete är inte möjligt när föräldrarna skyller på varandra.

I krävande separationssituationer kan arbetstagaren uppleva att hen saknar verktyg. Behovet av multiprofessionellt arbete och arbete över organisationsgränserna är stort i krävande separationssituationer och även till nytta för arbetstagaren. En stark yrkeskunskap skyddar arbetstagaren. Arbetet med krävande separationssituationer är ett krävande arbete där fungerande stödstrukturer och ledning är viktiga.

Lagar och anvisningar kan inte erbjuda färdiga lösningar på alla tvister. Risken är att dessa situationer behandlas utifrån gräl mellan föräldrarna och att barnet inte bemöts. Flexibilitet i servicesystemet och hos den enskilda arbetstagaren samt granskning av krävande separationssituationer i första hand utifrån barnets bästa skapar förutsättningar för att barnet ska få den hjälp hen behöver.

Se videon för en paneldiskussion om det multiprofessionella samarbetets framgångar och utmaningar samt om tryggandet av barnets bästa under och efter rättsprocessen för vårdnad och umgängesrätt.

Mer information

Hautanen, Teija & Ritala-Koskinen, Aino (2022) Monialaisen työn rajat vaikeissa ero- ja huoltoriitatilanteissa. Teoksessa Yliruka, Laura, Eriksson, Pia, Jokinen, Liisa & Pasanen, Kaisa (red.) Kohti monitoimijaista lastensuojelua hyvinvointialueilla.