Hjälp på läroanstalten till unga som upplevt sexuellt våld eller sexuella trakasserier
Alla unga identifierar inte nödvändigtvis att de upplevt sexuellt våld eller berättar om det som hänt. Det kan vara svårt för den unga att föra sexuellt våld och sexuella trakasserier på tal, eftersom sådana upplevelser väcker starka känslor.
De vuxna får inte överge den unga för att klara sig själv. De vuxna i skolan kan fungera som ett viktigt stöd och de kan också hänvisa den unga till professionellt psykiskt stöd.
På denna sida:
- Vilka känslor väcker sexuellt våld?
- Sexuellt våld är våldsutövarens fel
- Hur kan en lärare hjälpa en ung person som upplevt sexuellt våld?
- Det är bra att söka hjälp
- Material
Vilka känslor väcker sexuellt våld?
Sexuellt våld väcker starka känslor som den unga har rätt att få hjälp av en vuxen för att bearbeta. Det är bra om lärare och andra vuxna i skolan identifierar vilka känslor sexuellt våld kan orsaka hos unga och vet vart unga kan vända sig när sexuellt våld uppdagas.
Förvirring
Sexuellt våld är ofta förvirrande och skrämmande för den unga. Upplevelsen väcker många slags känslor.
- Vad gör det svårare att söka hjälp när en ung person har upplevt sexuellt våld och trakasserier? Vad är det som utgör en tröskel för att den unga ska söka hjälp?
- Händelsen ingick inte i den ungas plan för sitt liv och något sådant borde inte ha hänt.
- Hur kunde det gå så här? Den unga kunde inte alls förvänta sig att det här skulle hända.
- Oberoende av ålder eller kön kan man bli utsatt för sexuellt våld eller trakasserier. Vem som helst kan utsättas för sexuellt våld under sin livstid. Många kan vara rädda för omgivningens reaktioner när andra får reda på vad som har hänt.
- Den som fallit offer för sexuellt våld kan anklaga sig själv, även om det alltid är våldsutövarens fel. Det är viktigt att de som arbetar med detta sänker tröskeln för att söka hjälp när en ung person har svårt att tala om våld. Det är viktigt att den unga söker professionell hjälp och inte lämnar ensam med sina känslor.
Rädsla
Efter förvirringen över att någon gått över gränserna kan man bli rädd. Efter att ha upplevt sexuellt våld eller trakasserier kan den unga vara rädd för att
- bli anklagad eller skuldbelagd för det som hänt
- man ska underskatta eller misstro upplevelserna
- andra ska bli arga
- känna sig som en besvikelse
- inte duga
- vara förstörd
- vara smutsig eller motbjudande
- ha visat sig svag och oförmögen att försvara sig och sina gränser
- det sexuella våldet och trakasserierna ska fortsätta
- det ska bli tufft psykiskt att tala om det som har hänt
- känslorna ska flöda över och blir övermäktiga och den unga är rädd för att dö
- bli lämnad ensam och bli övergiven
- en ännu hemliga sexuell läggning ska avslöjas för andra.
Skuld
Den unga kan störas av självanklagelser och skuld. Den unga kan anklaga sig själv för det som hänt och fundera på om något i det egna agerandet orsakade våldshandlingen. Den vuxna ska alltid komma ihåg och påminna om att det var våldsutövarens fel, inte offrets. Efter att ha upplevt sexuellt våld och trakasserier kan den unga anklaga sig själv för att
- själv ha varit aktiv och blivit bekant med personen i fråga
- ha svarat på personens meddelanden
- ha skickat nakenbilder på den andras begäran
- ha följt med våldsutövaren
- ha fått en erektion eller blivit upphetsad i samband med sexuellt våld
- ha blivit förlamad och inte ha kämpat emot tillräckligt enligt sin egen åsikt
- inte ha lyckats förhindra sexuellt våld
- ha blivit lurad
- ha trott på lögner
- ha förlorat kontrollen över situationen.
I efterhand funderar många som upplevt sexuellt våld och sexuella trakasserier på vad de kunde eller borde ha gjort annorlunda. Att fundera på det man själv gjort kan hjälpa den unga att undvika våld i fortsättningen. Den unga kan försöka förmå sig själv att tro att hen i framtiden skulle ha kontroll över motsvarande situation.
Ett sådant resonemang hjälper ändå inte den unga att komma över den skuld hen känner. Att gå igenom det som hänt tillsammans med en utomstående hjälper den unga att förstå att hen var underlägsen i situationen. Det hjälper den unga att frigöra sig från förlamande självanklagelser.
Skam
Skam kan ta över den ungas tankar till följd av sexuellt våld eller sexuella trakasserier. Någon har gått över den ungas gränser och hen kan känna sig smutsig och motbjudande. Den egna kroppen och sexualiteten kan väcka en stark känsla av skam.
Skammen varnar den unga för risken att bli socialt isolerad och övergiven. Skam kan få den unga att dra sig tillbaka och undvika sociala kontakter. Den unga försöker få en känsla av kontroll genom att själv göra det hen är rädd för att andra ska göra: lämna hen ensam. Den unga liksom överger sig själv för att undvika den hemska känslan av att bli övergiven av andra. Självanklagelser och skuldbeläggning från omgivningen stärker skamkänslan.
Man behöver inte vara fånge i skammen. Till en början kan det kännas skrämmande att föra det som väckt skam på tal. Att föra det på tal med en trygg person minskar dock den ungas känsla av ensamhet.
Det grundläggande förtroendet är brutet
När någon går över den ungas gränser rubbas hens grundläggande förtroende. Den unga kan ha svårt att lita på sina egna känslor eller på att hens känslor och erfarenheter har betydelse för andra. Den unga vågar kanske inte be om hjälp eftersom hen är rädd för att bli missförstådd och avvisad. Hen kan agera motstridigt: Först söka hjälp och sedan dra sig undan och isolera sig, låta bli att svara på meddelanden och inte komma på överenskomna möten.
Det är svårt att återställa förtroendet och som stöd för det behövs en person som tar den ungas tankar och känslor på allvar.
Den unga kan också uppleva andra reaktioner efter den traumatiserande händelsen, exempelvis sömnsvårigheter, flashbacks, somatiska symtom, undvikande beteende, överspändhet, nedstämdhet eller depression. Den unga kan uppleva att hen inte längre känner någonting eller att inget längre har någon betydelse.
Sexuellt våld är alltid våldsutövarens fel
Sexuellt våld är aldrig våldsoffrets fel. Den som utövar sexuellt våld är alltid ansvarig för sina handlingar. Inga omständigheter ger en person rätt att använda våld.
En ung person som utsatts för sexuellt våld behöver ofta stöd för att återhämta sig. Upplevelsen av sexuellt våld förblir ofta dold, eftersom den orsakar känslor av skuld och skam. Det är särskilt viktigt att vuxna frågar den unga om eventuella upplevelser av sexuellt våld.
När den unga pratar eller lyfter fram sin egen upplevelse är det viktigaste att den vuxna tar emot informationen och berättar att det finns hjälp att få. Om den misstänkta händelsen var en fysisk gärning och det har gått mindre än en vecka sedan den inträffade, ska en rättsmedicinsk läkarundersökning göras på en jourmottagning inom den specialiserade sjukvården.
När det är fråga om ett barn under 18 år måste en yrkesutbildad person (t.ex. en lärare) göra en barnskydds- och polisanmälan. En yrkesutbildad person kan inte lova den unga att hålla saken för sig själv.
Observera att även sexuellt våld som sker i den digitala miljön (grooming, sextortion) omfattas av anmälningsskyldigheten.
Hur kan en lärare hjälpa en ung person som upplevt sexuellt våld?
Var en trygg vuxen. Lämna inte den unga ensam. De vuxna i skolan kan fungera som ett viktigt stöd för den unga. De kan också följa den unga till läroanstaltens elevhälsa eller någon annan kompetent tjänst. Där bedöms situationen tillsammans och utifrån bedömningen görs en polisanmälan och en barnskyddsanmälan.
Lärare som får kännedom om ett brott gör själva en polisanmälan och barnskyddsanmälan.
Om det sexuella våldet eller trakasserierna har skett på sociala medier, ska man be den unga spara meddelandena och våldsutövarens profil. Ta också en skärmdump av dem för en eventuell polisundersökning. Hindra våldsutövaren från att kontakta den unga.
Ibland kan den unga ha anledning att vara rädd för hur familjen eller en grupp hen tillhör ska reagera. Ta reda på om den ungas familjeliv har omfattat hedersrelaterad kontroll, hedersrelaterat våld, könsstympning eller hot om detta.
Det är viktigt att påminna om att den unga inte är förstörd även om hen inte får hjälp omedelbart. Det kan också kännas lättare av att veta när ett stödbesök eller motsvarande kommer att bli av. Stöd i vardagen är också viktigt för återhämtningen.
- Gör en brottsanmälan (Polisen)
- Barnskyddsanmälan (Handbok för barnskyddet)
- Anmälan om misstanke om brott mot barn (pdf 85 kb)
Det är bra att söka hjälp
Sexuellt våld rubbar känslan av trygghet och är traumatiserande. För att den unga ska återhämta sig är det viktigt att hen får stöd och den hjälp som behövs så snart som möjligt. Det är vanligt att den som upplevt sexuellt våld vill glömma att det har hänt och inte vill ha hjälp.
Det är bra att aktivt erbjuda hjälp trots att den unga är undvikande. Undvikande försämrar återhämtningen och den ungas mående. Det är till exempel möjligt att inom elevhälsan behandla den ungas upplevelser av sexuella trakasserier i sociala medier.
Material
Till föreståndare för skolor och läroanstalter
Att förebygga sexuellt våld är vår gemensamma sak (Helsingfors stad, YouTube)
Till lärare på skolor och läroanstalter
- Affisch: Hjälp till unga som upplevt sexuellt våld eller sexuella trakasserier, THL (pdf 7,9 Mb)
- Faktablad: Hjälp till unga som upplevt sexuellt våld eller sexuella trakasserier, THL (pdf 3,5 Mb)
- Bemötande av könsrelaterat våld i skolor, webbutbildning
- Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter (Utbildningsstyrelsen)
- Turvallinen Oulu: Material (Uleåborgs stad)
- Material som utvecklats på Nuorten Exit (Nuorten Exit)
- Projektet My Space, Not Yours: Metodguide och annat material (på finska, Förbundet för mödra- och skyddshem)
- Min kropp mina gränser- guide för unga (Rädda Barnen)
- Nettivihje hotline - Anmäl (Rädda Barnen)