Beslutsprocessen vid omhändertagande

På den här sidan beskrivs beslutsfattandet vid omhändertagande stegvis. 

Omhändertagande med de delaktigas samtycke

Om barnets vårdnadshavare eller ett barn som fyllt 12 år inte motsätter sig omhändertagandet, kan beslutet om omhändertagande fattas av välfärdsområdet. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bereder ärendet och den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården fattar beslutet om omhändertagande.
Barnskyddslagen 43 § 1 mom. (Finlex)

Innan beslutet fattas ska barnets egen åsikt utredas och barnet ska ges tillfälle att bli hört. Också barnets föräldrar, vårdnadshavare och personer som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran ska ges tillfälle att bli hörda.
Barnskyddslagen 20 § och 42 § 1–2 mom. (Finlex)
Förvaltningslagen 34 § 1 mom. (Finlex)

Den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården kan fatta beslutet utan hörande, om

  • detta kan anses vara motiverat på grund av att barnet inte har kontakt med den som ska höras och hörandet inte kan antas vara absolut nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas
  • bonings- eller vistelseorten för den som ska höras inte med skäliga åtgärder kan klarläggas, eller om
  • hörandet kan medföra allvarlig fara för barnets utveckling eller säkerhet och det anses nödvändigt att utelämna hörandet för att barnets bästa ska tillgodoses.

Barnskyddslagen 42 § 3 mom. (Finlex)

Rätten att bli hörd i egna ärenden är en av principerna för god förvaltning och en garanti för individens rättsskydd. Om berörda personer inte hörs, ska detta vara motiverat och föranledas av vägande skäl. Skälen till att hörandet utelämnats ska antecknas i de handlingar som gäller barnet.
Grundlagen 21 § (Finlex)

Även om en person inte har hörts, ska hen ändå delges beslutet om omhändertagande, vård utom hemmet eller avslutande av omhändertagande.
Förvaltningslagen 60 § (Finlex)

Om omhändertagandet ska det fattas ett skriftligt beslut, som ska beredas lika noggrant som en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen. Till beslutet ska befogas besvärsanvisning. Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Även om barnets vårdnadshavare eller barnet som fyllt 12 år inte motsatt sig omhändertagandet, kan de överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen.

Innehållet i ett beslut om omhändertagande

Ett beslut om omhändertagande ska innehålla både ett beslut om omhändertagande och ett beslut om placering i vård utom hemmet.

Vid beslutsfattandet ska man säkerställa att alla delaktiga har getts tillfälle att bli hörda och att man har fått nödvändiga utlåtanden av olika parter.
Barnskyddslagen 41–42 § (Finlex)
Socialvårdslagen 41 § (Finlex)

Personer som tidigare har gett sitt samtycke till ett omhändertagande kan överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Ett besvär kan också lämnas in till välfärdsområdet, som ska skicka det till förvaltningsdomstolen och bifoga sitt eget utlåtande.
Barnskyddslagen 89-92 § (Finlex)

Information om tidsfristerna för beredningen av ett omhändertagande efter en brådskande placering finns på sidan Brådskande placering.

Begäran om utlåtande som stöd för beslutet

Barnskyddsmyndigheterna har rätt att begära utlåtanden av andra myndigheter som stöd för ett beslut om omhändertagande. Det kan gälla utlåtanden av bland annat läkare, psykolog, skolhälsovårdare, lärare och skolkurator.

Begäran om utlåtande ska vara specifik och exakt och innehålla all väsentlig information. Barnskyddsmyndigheterna bör avtala om en fungerande utlåtandepraxis med de viktigaste samarbetsparterna.

Av en skriftlig begäran om utlåtande ska framgå

  • vilken myndighet som begär utlåtandet
  • vilka uppgifter som efterfrågas, tillräckligt specifikt
  • klientens personuppgifter eller andra motsvarande uppgifter för identifiering av den person som begäran gäller
  • för vilket ändamål uppgifter begärs
  • vilket lagrum begäran grundar sig på.

Barnskyddslagen 41 § 2 mom. (Finlex)
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 20 § (Finlex)

I begäran om utlåtande bör det nämnas separat vilka frågor utlåtandet bör fokusera på, såsom

  • så exakta uppgifter som möjligt om tidpunkter och platser för undersökning samt om vem som utfört undersökningen och förberett utlåtandet
  • en kort och koncis analys om fallets bakgrund och familjesituationen
  • en beskrivning av den situation som föranlett undersökningar
  • rapporter och slutsatser samt objektiva observationer separat och
  • ett tydligt, begripligt språk.

Utgångspunkten är att insamlingen av information görs med klientens samtycke. Klienten ska alltid veta vilka uppgifter om hen som har samlats in av andra parter. Utlåtandena ska gås igenom med klienten och förklaras för klienten.

Den expertgrupp för barnskyddet som välfärdsområdet har tillsatt biträder socialarbetaren i beredningen av ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård utom hemmet och vid genomförandet av barnskyddet i övrigt. Också expertgruppen kan ge utlåtanden som stöd för beslutsfattandet angående barnskyddsåtgärder.
Barnskyddslagen 14 § (Finlex)

Expertgruppen har ingen rätt att få sekretessbelagd information som grund för sina konsultationer och utlåtanden. Ett konsultationsutlåtande kan göras anonymt, vilket innebär att inga identifikationsuppgifter om familjen eller barnet uppges för expertgruppen.

Om expertgruppens utlåtande används vid beslutsfattandet, ska det beskrivas i handlingarna vilka uppgifter expertgruppen har haft tillgång till. Det är särskilt viktigt att beskriva i ansökan om omhändertagande.

Verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården inom välfärdsområdet har en särskild skyldighet att ge experthjälp.
Barnskyddslagen 15 § (Finlex)

Även i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården finns föreskrifter om rätten att få uppgifter av andra myndigheter.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 16–18 § (Finlex)

Ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen

Om ett barn som fyllt 12 år eller barnets vårdnadshavare motsätter sig omhändertagandet eller den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet, kan beslutet inte fattas inom välfärdsområdet. Den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården eller en av denna förordnad tjänsteinnehavare lämnar in en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bereder ansökan.
Barnskyddslagen 43 § 2 mom. (Finlex)

Ansökan tillställs den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som gjort ansökan har sitt verksamhetsområde. Handlingar som tillställts förvaltningsdomstolen för avgörande av ansökan om omhändertagande är rättegångsmaterial som förvaltningsdomstolen ska höra parterna om. Varje handling som sänds tillsammans med ansökan eller senare ska visa att någon av de grunder som anges i ansökan föreligger. Samma handling behöver inte skickas i flera exemplar eller flera gånger. Det är bra att ha med ansökan en detaljerad förteckning över bifogade handlingar eller utredningar. Handlingar som lämnas in senare ska specificeras till exempel i ett följebrev eller i en förteckning över bilagor.

Om situationen förändras under förvaltningsdomstolens process så att ett barn som fyllt 12 år eller barnets vårdnadshavare inte längre motsätter sig omhändertagandet eller platsen för vård utom hemmet, har socialväsendet behörighet att fatta beslut om omhändertagande. Detta innebär att tjänsteinnehavaren då kan fatta beslut om omhändertagandet. Förvaltningsdomstolen ska omedelbart underrättas om detta och ansökan ska återtas.
Lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019, Finlex) 2 kap 10 § 1 mom.

HFD 2022:123 (Finlex.fi): Högsta förvaltningsdomen anser att det inte är motiverat att behandla ett ansökningsärende som gäller omhändertagande mot klientens vilja som en förvaltningstvist utan som ett annat förvaltningslagärende som avses i förvaltningsprocesslagen och dess förarbete, som sådant har det även klassats vid stiftandet av förvaltningsprocesslagen. Som regionalt behörig förvaltningsdomstol i ansökningsärenden som gäller omhändertagandet av barn och placering i vård utom hemmet ska 23 § i förvaltningsprocesslagen med analogiskt tillämpande av hänvisningsbestämmelsen i 10 § 1 mom. i lagen anses vara den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som gjort ansökan har sitt verksamhetsområde.

Ansökan ska innehålla följande handlingar

Ett yrkande på att barnet ska omhändertas och placeras i vård utom hemmet, samt grunderna för yrkandet

I grunderna ska man specificera de orsaker som gör att ett omhändertagande är nödvändigt för just det här barnet. Därtill ska man motivera varför stödåtgärder inom öppenvården inte är lämpliga eller möjliga eller har visat sig vara otillräckliga. Av grunderna ska det framgå klart hur vård utom hemmet tillgodoser barnets individuella behov av stöd och utgör ett bättre alternativ än att stanna i hemmet.

En klientplan för barnet

Om ingen klientplan har uppgjorts, ska det framgå av ansökan hur långt arbetet med klientplanen har framskridit.

En utredning om de stödåtgärder inom öppenvården som getts eller erbjudits familjen och barnet

Utredningen ska innehålla en tydlig förteckning över de använda eller erbjudna stödåtgärderna inom öppenvården inklusive datum. Familjen ska ha haft en faktisk möjlighet att använda de erbjudna stödåtgärderna. Här ska man också redogöra för vilka slags stödåtgärder familjen själv hade önskat. Om föräldrarna eller barnet har motsatt sig stödåtgärder inom öppenvården, ska orsaken till detta utredas.

En utredning om kartläggning av barnets närståendenätverk

I utredningen ska man berätta vilka som hör till barnets närståendenätverk och vilka faktiska möjligheter dessa har att delta i barnets vård och fostran. Om ingen kartläggning av närståendenätverket har kunnat göras till exempel på grund av ärendets brådskande natur eller någon annan motsvarande orsak, ska detta anges i ansökan.

En utredning om platsen för vård utom hemmet

Om ingen plats för vård utom hemmet ännu finns, ska det uttryckas tydligt. Barnets behov ska beskrivas i tillräcklig omfattning och alternativa placeringsplatser föreslås. Om någon sådan bedömning inte kan göras, ska orsakerna till detta anges.

När platsen för vård utom hemmet senare klarnar ska man genast göra en ändring i ansökan för platsen för vård utom hemmet. Ansökan ska ändras i fråga om platsen för vård utom hemmet även när barnets plats för vård utom hemmet ändras under förvaltningsdomstolens process. Beslutet om ändring av platsen för vård utom hemmet ska bifogas ändringen av ansökan. Grunderna för varför ifrågavarande plats för vård utom hemmet har valts ska framgå av handlingarna även i dessa situationer.

En plan för hur barnet och dess närstående ska hålla kontakt medan barnet vårdas utom hemmet

Av planen ska det framgå hur barnet och de närstående ska hålla kontakt samt vilken uppfattning barnet och de närstående själva har om hur kontakten bör ordnas. I planen ska man beskriva hur barnskyddet stöder kontakten. Om det i samband med en brådskande placering har fattas ett beslut om att begränsa kontakterna, bör beslutet bifogas till ansökan, även om inget separat besvär om det har inlämnats till förvaltningsdomstolen. Planen ska också innehålla uppgifter om hur man arbetar för att återförena familjen eller åtminstone om förutsättningarna för att kunna börja med det.

En plan för eller utredning om undersökning av barnets hälsotillstånd

Om barnets hälsotillstånd har undersökts, kan en utredning om det bifogas ansökan. Om ingen undersökning ännu har gjorts, ska man göra en plan för hur och när en undersökning av hälsotillståndet kommer att utföras.

En utredning om utredandet av de berördas åsikt och hörande

Det är viktigt att utreda varför och på vilka grunder de delaktiga har motsatt sig ansökan och om de har framfört andra lösningsalternativ. Om någon av de delaktiga inte motsätter sig omhändertagandet, ska detta beskrivas på samma sätt som motståndet. Utredning om under 12 åriga barnets åsikt ska också framföras.

Av ansökan ska också framgå om andra alternativa lösningar har framförts eller finns, och varför de inte har iakttagits.

Om hörandet har utelämnats på grund av att barnet inte har kontakt med personen eller för att bonings- eller vistelseorten för den som ska höras inte med skäliga åtgärder kunnat klarläggas, ska man beskriva bristen på kontakt och att hörandet därför inte antagits vara nödvändigt samt de åtgärder genom vilka man har försökt utreda personens bonings- eller vistelseort.

Vid behov expertutlåtanden

Utlåtanden och utredningar bör begäras skriftligen, när en ansökan om omhändertagande förbereds.

Eventuella andra utredningar och handlingar som påverkar beslutsfattandet

I ansökan ska man ta ställning till alla de krav, påståenden och synvinklar som de delaktiga redan har framfört. Det finns också skäl att bifoga en sammanfattning av barnets och familjens situation av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter.

Klientplanen och de övriga handlingarna kan vid behov lämnas in till förvaltningsdomstolen separat, om de på grund av ansökans brådskande karaktär ännu inte har kunnat upprättas. Man bör ändå sträva efter att komplettera ansökan utan dröjsmål.
Barnskyddslagen 44 § (Finlex)

Delgivning av ansökan

Förvaltningsdomstolen tillställer alla delaktiga personer ansökan för kännedom och ger dem tillfälle att lämna in ett bemötande gällande ansökan och bilagorna. Om organet redan själv har informerat de delaktiga om ansökan, ska detta meddelas till förvaltningsdomstolen.

Det hör till god förvaltningssed att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter meddelar barnet och familjen om att en ansökan har inlämnats.

Om de delaktiga så vill, har de rätt att ta del av ansökningens innehåll och tillhörande bilagor. Utlåtanden och andra bilagor är offentliga för de delaktiga personerna direkt när de har undertecknats och inlämnats till myndigheten. Bilagorna är alltså offentliga redan innan den egentliga ansökan framställs.

Omhändertagande mot de delaktigas vilja

Om ett barn som fyllt 12 år eller barnets vårdnadshavare motsätter sig omhändertagandet eller den därtill direkt anslutna placeringen i vård utom hemmet, kan beslutet inte fattas inom välfärdsområdet. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bereder ansökan. Den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården eller någon annan av denna förordnad tjänsteinnehavare lämnar in en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen.
Barnskyddslagen 43 § 2 mom. (Finlex)

Barnskyddsärenden ska behandlas i brådskande ordning i förvaltningsdomstolen. 
Lagen om rättegång i förvaltningsärenden (Finlex)
Lagen om förvaltningsdomstolarna (Finlex)

Också ett beslut om omhändertagande med de delaktigas samtycke kan senare komma att behandlas i förvaltningsdomstolen, om någon part söker ändring i beslutet.

Interimistiskt förordnande om barnets vistelseort och brådskande placering då ansökan är anhängigt

Då ett ärende som gäller omhändertagande av ett barn eller vård utom hemmet är anhängigt vid förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, kan domstolen på eget initiativ eller på yrkande av barnet eller barnets förälder eller vårdnadshavare ge ett interimistiskt förordnande om barnets vistelseort och om hur barnets vård och fostran ska ordnas under domstolsbehandlingen. Om ärendet är brådskande, kan förordnandet ges utan att parterna hörs. Barnskyddsmyndigheterna kan inte yrka interimistiskt förordnande.
Barnskyddslagen 83 § (Finlex)

Barnskyddsmyndigheterna har befogenhet att fatta beslut om barnets brådskande placering även om ansökan gällande omhändertagande är anhängigt vid förvaltningsdomstolen.  Då anledningar till brådskande placering finns kan ett barn placeras även om förvaltningsdomstolen inte har fattat beslut än. Förvaltningsdomstolen ska dock meddelas omedelbart om placeringen.
Brådskande placering

Delgivning av beslut om omhändertagande

Beslutet om omhändertagande ska delges alla som enligt barnskyddslagen har rätt att bli hörda i ärendet. Dessa är följande:

  • ett barn som fyllt 12 år
  • barnets föräldrar
  • barnets vårdnadshavare
  • personer som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran.

Beslutet ska delges även de delaktiga personer som inte har hörts.
Barnskyddslagen 42 § (Finlex)

Beslutet om omhändertagande delges av den myndighet som har fattat beslutet. Om omhändertagandet sker med de delaktigas samtycke, delges beslutet av välfärdsområdet. Om omhändertagandet sker mot de delaktigas egen vilja, delges beslutet av förvaltningsdomstolen.

En kopia av beslutet om omhändertagande fogas till handlingarna. Beslutet ska förses med en besvärsanvisning med information om besvärstiden, besvärsmyndigheten (förvaltningsdomstolen) och besvärsmyndighetens adress.

Barnet, vårdnadshavarna och andra delaktiga ska ges information om de tillgängliga rättsmedlen och om möjligheterna till rättshjälp. Informationen ska ges av den person som har fattat beslutet. Informationen ska ges i begriplig form och på ett tillgängligt sätt.
Barnskyddslagen 32 a § (Finlex)

Sökande av ändring

Rätt att söka ändring har

  • ett barn som har fyllt 12 år
  • barnets föräldrar och vårdnadshavare
  • personer som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran.

Barnskyddslagen 89 § (Finlex)

I ett beslut som har fattats inom välfärdsområdet ska ändring sökas direkt hos förvaltningsdomstolen. Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Vid beräkningen av besvärstiden medräknas inte dagen för delfåendet.
Barnskyddslagen 90 § (Finlex)
Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 13 § (Finlex)

Om beslutet om omhändertagande har fattats mot de delaktigas vilja i förvaltningsdomstolen, kan ändring sökas direkt hos högsta förvaltningsdomstolen.
Barnskyddslagen 92 § 2 mom. (Finlex)

Uppdaterad: