Försäkringar, socialskydd och beskattning
I det här avsnittet finns samlade uppgifter om socialskydd, försäkringar och beskattning.
Sidans innehåll
- Socialskydd
- FPA:s förmåner
- Skatteavdrag
- Trafikförsäkringsersättningar och ersättning för arbetspensionsförsäkring
- Menersättning
- Invaliditetsklassificering
Socialskydd
På webbsidan Guide för social trygghet finns information om social trygghet och service för kroniskt sjuka, funktionshindrade och äldre personer. Den svenska översättningen är en kort version av den finska guiden.
Guide för social trygghet (Guide för föreningarna 2023)
Socialskyddsguiden är en guide om social trygghet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den är att ge information om tjänster och stöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning och att fungera som hjälp vid ansökningen av dem.
Socialskyddsguiden (FDUV)
FPA:s förmåner
FPA stöder personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. På FPA:s sidor finns information om olika förmåner som personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om.
FPA:s förmåner för personer med funktionsnedsättning (FPA)
FPA har sammanställt en snabbguide som ger en överblick av vilka förmåner som kan vara aktuella för personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.
FPA:s snabbguide för personer med nedsatt funktionsförmåga (FPA)
Läs om FPA:s förmåner för personer med funktionsnedsättning på lätt svenska.
Handikappbidrag på lätt svenska (FPA)
Skatteavdrag
Från 1.1.2023 är det är inte längre möjligt att ansöka om invalidavdrag. Orsaken är en förändring av lagstiftningen relaterad till de nya välfärdsområdena. På Åland är det fortfarande möjligt att ansöka om avdrag för kommunal skatt.
Övriga skatteavdrag för en person med funktionsnedsättning beskrivs i kapitlet om Skatteavdrag (kapitel 11) i Guide för social trygghet.
Guide för social trygghet (Guide för föreningarna 2023)
Trafikförsäkringsersättningar och ersättning för arbetspensionsförsäkring
Enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar är arbetsgivaren skyldig att försäkra sina anställda mot olycksfall och arbetssjukdomar i arbetet. Trafikförsäkringslagen ålägger däremot att ägaren av ett motorfordon ska teckna en trafikförsäkring för sitt fordon för att ersätta skada som orsakats av fordonets användning i trafik. Dessa försäkringar är obligatoriska.
Ersättning för inkomstbortfall kan utges enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. De typer av ersättningar för inkomstbortfall som definieras i lag är dagpenning, olycksfallspension och rehabiliteringspenning. Den skadade har rätt till dagpenning i ett år från skadedagen om hen inte kan utföra hela eller delar av sitt arbete på grund av skadan. Olycksfallspension kan erhållas ett år efter olycksfallet. Rehabiliteringspenning kan ges för tiden för yrkesinriktad rehabilitering enligt lagen om olycksfall och arbetssjukdomar. Enligt Trafikförsäkringslagen betalas ersättning för inkomstbortfall på sätt som anges i Skadeståndslagen.
Begreppet årsarbetsinkomst används i såväl Lagen om olycksfalls- och arbetssjukdomsförsäkring som i Trafikförsäkringslagen som grund för ersättning för inkomstförlust. Definitionen av årsarbetsinkomst finns i 71–79 §§ Lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och beräkningen av inkomstförlusten inom trafikförsäkring i 5 kap. 2 a § Skadeståndslagen. Närmare anvisningar om ersättning som ska betalas för trafikförsäkring finns i Trafikskadenämndens normer och anvisningar.
- 71–79 §§ lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 459/2015 (Finlex)
- 5 kap. 2 a § Skadeståndslagen 412/1974 (Finlex)
Om inkomsten enligt det nya arbetet eller yrket förblir lägre än den årsinkomst som ligger till grund för ersättningen för inkomstbortfall efter den yrkesinriktade rehabiliteringen som försäkringen beviljat, ersätts denna skillnad som inkomstminskning efter rehabilitering. Försäkringen ersätter dock inte inkomstbortfall på grund av arbetslöshet.
Trafikförsäkringslag 460/2016 (Finlex)
Ersättning för arbetspensionsförsäkring
Arbetspensionsförsäkringen ersätter i allmänhet endast yrkesinriktad rehabilitering:
- rehabiliteringsundersökning för att utreda patientens rehabiliteringsmöjligheter
- arbetsprövning
- arbetsträning
- handledande utbildningar för arbete och yrkesutbildning samt
- stöd för att starta företagsverksamhet
Man kan också få stöd för resekostnader eller studierutgifter som orsakats av rehabiliteringen.
Under tiden för arbetspensionsrehabiliteringen betalas rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg ifall personen redan har beviljats rehabiliteringsstöd eller invalidpension. Rehabiliteringspenningen är lika stor som den beräknade invalidpensionen förhöjd med 33 procent.
Menersättning
Ersättning för bestående men, s.k. menersättning betalas för allmänt men som orsakas av olycksfall eller yrkessjukdom.
För att bedöma omfattningen av ett men har skador och sjukdomar genom invaliditetsklassificering delats in i 20 invaliditetsklasser utifrån sin medicinska art och svårighetsgrad.
För skador och sjukdomar som hör till invaliditetsklasserna 1–5 betalas menersättning som ett engångsbelopp. I de högre invaliditetsklasserna betalas en fortlöpande ersättning. Om menet senare förvärras, betalas tilläggsersättning.
Menersättningens storlek bestäms på grundval av invaliditetsklass och minimibelopp av årsarbetsinkomst (14 080 euro år 2017) enligt en särskild tabell i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
Menersättning är en skattefri ersättning.
- Invaliditetsklassificering och menersättning (SHM)
- Menersättning och Menersättningens belopp i 83 §, 86§ i Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 (Finlex)
Invaliditetsklassificering
Invaliditetsklassificering bygger på en förordning som regeringen har meddelat om den invaliditetsklassificering som avses i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016. För att bedöma omfattningen av ett men har skador och sjukdomar delats in i 20 invaliditetsklasser utifrån sin medicinska art och svårighetsgrad.
Statsrådets förordning om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 768/2015 (Finlex)
Olycksfalls- och trafikförsäkringen använder den invaliditetsklassificering som föreskrivs i statsrådets förordning vid bedömningen av medicinsk skada. Dessutom används invaliditetsklassificeringen, till exempel för att bevilja parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade samt befrielse från skatt (Traficom)
Invaliditetsgraden omvandlas till invaliditetsklasser som avses i inkomstskattelagen genom att multiplicera invaliditetsgraden med fem.
Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen (Skatteverket)
Den medicinska invaliditetsklassificeringen är inte avsedd att användas för att bedöma grav funktionsnedsättning enligt handikappservicelagen.
- Invaliditetsklassificering och menersättning (SHM)
- Invaliditetsklassificering och Hur invaliditetsklassen bestäms 84§, 85§ i Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 (Finlex)
Källor
Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 (Finlex)
FPA:s förmåner för personer med funktionsnedsättning (FPA)
Arbetspensionsrehabilitering förebygger arbetsoförmåga (Tela)
Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen (Skatteverket)
Invaliditetsklassificering och menersättning (SHM)
Lagstadgade skadeförsäkringar (SHM)
Menersättning (Olycksfallsförsäkringscentralen)