Familjevård

Sidans innehåll

Familjevård kan vara lång- eller kortvarig
Familjevård tillhandahålls enligt den vårdbehövandes bästa
Delaktigheten ska säkerställas
Tillsyn över familjevården

Syftet med familjevård är att trygga vård under familjeliknande förhållanden utifrån den vårdbehövandes behov. Målet med familjevården är att ge klienten möjlighet till vård under hemliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja personens grundtrygghet och sociala relationer.

Familjevård avser vård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. Familjevård som ges i den vårdbehövandes hem kan komma i fråga till exempel om den vårdbehövande är ett barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning, som har svårt att hantera förändringar. Familjevård kan också bli aktuellt om den vårdbehövande använder många hjälpmedel som inte ryms hemma hos familjevårdaren eller inte är enkla att förflytta.

Familjevård kan vara lång- eller kortvarig

Familjevård kan vara lång- eller kortvarig (tidsbestämd, ges under en del av dygnet eller dygnet runt).

Flera slags service kan ordnas som familjevård.

Kortvarig vård och omsorg av en person med funktionsnedsättning eller vård under närståendevårdarens ledighet kan ordnas som kortvarig familjevård.
Kortvarig omsorg

Boendeservicen för en person kan ordnas som långvarig familjevård. Långvarig familjevård av ett barn med funktionsnedsättning kan ordnas till exempel om barnet behöver vård och omsorg som inte kan möjliggöras med föräldrarnas livssituation och resurser. Det kan vara nödvändigt att samarbeta med barnskyddet. I situationer då det finns behov av barnskyddet ska även ärenden som gäller barn med funktionsnedsättning avgöras med stöd av barnskyddslagen.

För äldre personer med funktionsnedsättning kan familjevård vara en lösning för långvarigt boende och nödvändig vård och omsorg, till exempel om personen med funktionsnedsättning har bott länge i sitt barndomshem och behöver ett nytt hem för att familjesituationen förändras. Även äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som har varit längre inom institutionsvården har bytt till familjevård.

En person med funktionsnedsättning kan utöver boende och uppehälle få social- och hälsovårdstjänster anpassade efter sina individuella behov, inklusive funktionshinderservice, till exempel färdtjänst och personlig assistans, och tjänster inom hemvård och hemsjukvård.

Familjevård tillhandahålls enligt den vårdbehövandes bästa

Ordnandet av familjevård ska utgå från den vårdbehövandes behov och familjevården ska tillhandahållas på en plats som är förenlig med den vårdbehövandes bästa. Ett familjehem ska till sina förhållanden och lokaler vara lämpligt för den vård som ges där. Dessutom ska särskild vikt fästas vid de mänskliga relationerna i familjehemmet samt vid vilka möjligheter familjevårdaren har att tillgodose behoven hos den vårdbehövande.

En arbetstagare inom funktionshinderservicen avtalar om familjevård med klienten i klient- eller serviceplanen och beslut om familjevård fattas för klienten. Välfärdsområdet ingår avtal om familjevård med den som tillhandahåller tjänsten.

Välfärdsområdet ingår antingen

ett uppdragsavtal med familjevårdaren eller
ett avtal om ordnande av familjevård med en producent av privat familjevård.

Familjevård med uppdragsavtal innebär att en person som behöver vård utom hemmet vårdas i en privatfamilj eller hemma hos den vårdbehövande. Uppdragsavtalet är en handling som välfärdsområdet använder för att överlåta en offentlig förvaltningsuppgift, till exempel överlåta vården och fostran av ett barn som ska placeras till en familjevårdare.

När välfärdsområdet ingår ett avtal om ordnande av familjevård med en privat serviceproducent, bestämmer serviceproducenten hur servicen ska produceras, dock måste den följa avtalet och bestämmelserna i familjevårdslagen. Vid behov kan den privata serviceproducenten anställa arbetstagare/familjevårdare och även ingå ytterligare avtal om serviceproduktionen. En privat serviceproducent kan dock inte ingå ett sådant uppdragsavtal som avses i 10 § i familjevårdslagen med en familjevårdare, utan det ska alltid ingås mellan välfärdsområdet och familjevårdaren.

Enligt 4 § i familjevårdslagen är professionell familjevård sådan familjevård som ges i professionella familjehem med stöd av tillstånd enligt 7 § i lagen om privat socialservice (922/2011) (Finlex). Tillståndet beviljas av regionförvaltningsverket. Professionell familjevård kan tillhandahållas genom ett avtal (avtal om ordnande av familjevård) direkt mellan välfärdsområdet och en privat serviceproducent som producerar professionell familjevård.

Välfärdsområdet kan även först ingå avtal med en privat socialserviceproducent om ordnande av familjevård, varefter aktören i fråga ingår avtal med en aktör som producerar den professionella familjevården. En del av bestämmelserna i familjevårdslagen omfattar både familjevård med uppdragsavtal och professionell familjevård (bl.a. 5 § Förhållandena i familjehem och 9 § Avvikelse från antalet personer som vårdas). Alla lämpliga bestämmelser kan dock tillämpas även i avtal om professionell familjevård.

Familjevård kan beviljas med stöd av socialvårdslagen, handikappservicelagen, specialomsorgslagen eller barnskyddslagen.

Delaktigheten ska säkerställas

Enligt en promemoria av arbetsgruppen God familjevård är det viktigt att man säkerställer delaktigheten för den vårdbehövande och dennes närstående när man planerar familjevård och medan familjevården pågår. Detta innebär att personen enligt sin ålder, utvecklingsnivå och funktionsförmåga och med hjälp av nödvändiga stödåtgärder (till exempel stöd i att fatta beslut) får vara med och göra upp planer för och fatta beslut om sitt liv, så att hans eller hennes önskemål och intresse beaktas.

Att främja delaktigheten och att möjliggöra och förstärka det konkreta deltagandet ställer särskilda kompetenskrav på familjevårdaren beroende på om det gäller familjevård av barn, ungdomar, personer med intellektuell funktionsnedsättning eller äldre. Den vårdbehövandes upplevda delaktighet påverkas även av hans eller hennes personliga egenskaper och erfarenheter.

Tillsyn över familjevården

Enligt 22 § i familjevårdslagen ska det välfärdsområde som placerat den vårdbehövande se till att placeringen i familjevård genomförs enligt familjevårdslagen och att den vårdbehövande får den service och de stödåtgärder som behövs av det välfärdsområde där personen är placerad. Det ansvariga organet för socialvården i både det välfärdsområde som placerar och i det välfärdsområde dit placeringen görs får inspektera verksamheten på platsen för familjevård samt de verksamhetsenheter och lokaler som används vid ordnandet av verksamheten när det finns grundad anledning att förrätta en inspektion. Lokaler som används för boende av permanent natur får inspekteras bara om det är nödvändigt för att säkerställa klientens ställning och behörig service.

En inspektion får förrättas utan förhandsanmälan. Inspektören ska ges tillträde till alla lokaler på platsen för familjevård. Protokoll ska föras över inspektionerna. Inspektören har rätt att ta fotografier under inspektionen.

Professionell familjevård kräver tillstånd av regionförvaltningsverket.
Tillstånd och anmälningar inom privat socialservice (Regionförvaltningsverket)

Bestämmelser om antalet personer som vårdas i familjehem finns i 7, 8 och 9 § i familjevårdslagen. I promemorian av arbetsgruppen God familjevård konstateras att om man överväger att avvika från antalet myndiga personer och personer med funktionsnedsättning som får vårdas samtidigt i ett familjehem, ska man fästa särskild uppmärksamhet vid omfattningen av och innehållet i den vård som personerna inom familjevården behöver.