Hjälp för personer med symtom av inomhusluften

Föroreningar i inomhusluften kan orsaka luftvägs- och irritationssymtom samt allmänna symtom, såsom huvudvärk. En del av föroreningarna är förknippade med ökad risk för symtom.

• Centrala faktorer som orsakar symtom är hög inomhustemperatur, torr inomhusluft, bristfällig ventilation, damm och smuts, mineralfibrer, tobaksrök, olika allergener samt fukt- och mikrobskador.
• En ökad risk för insjuknande är t.ex. förknippad med allvarliga fuktskador. Vid långvarig exponering har fuktskador ökat risken för astma cirka 1,5 gånger. Fuktskador skiljer sig dock inte särskilt mycket från andra riskfaktorer vid astma. Fuktskadornas inverkan på uppkomsten av andra sjukdomar har inte kunnat verifieras.

Läs mer: Hur påverkar inomhusluften hälsan?

Symtomen beror på inomhusluften, men också på många andra faktorer. Symtomen kan vara ett tecken på till exempel en infektion eller en sjukdom. Symtomen kan också vara en reaktion på olika belastande faktorer. Många av oss upplever någon form av symtom nästan varje dag, såsom huvudvärk eller täppt näsa.

Om du får symtom hemma eller på din arbetsplats är det naturligt att söka orsaker till symtomen också i inomhusluften. Orsakerna till svåra symtom ska utredas inom hälso- och sjukvården. Utredningar som gäller byggnaden är däremot på fastighetsägarens ansvar. Inomhusluftens kvalitet kan utredas endast genom att undersöka byggnaden.

Största delen av de symtom som kopplats till inomhusluften är lindriga eller högst måttliga. En patient med svåra symtom i anslutning till inomhusluften ska uppsöka hälso- och sjukvården för att orsakerna till symtomen och eventuella underliggande sjukdomar ska kunna utredas.

Bildens innehåll i tabellform:
Centrala aktörer och ansvarsparter vid problem med inomhusluften

Jag misstänker att mina symtom beror på inomhusluften. Var kan jag få hjälp?

• Om du misstänker att inomhusluften i en byggnad medför en skada eller risk för din hälsa, kontakta den part som ansvarar för byggnaden.
• Om du får upprepade eller svåra symtom eller symtom som försämrar din funktionsförmåga, kontakta hälso- och sjukvården. Deras uppgift är att utreda om symtomen beror på en sjukdom. De följer också upp ditt välbefinnande, beslutar om din vård och hänvisar dig vid behov till ytterligare undersökningar.
• Den behandlande läkaren planerar undersökningarna utgående från symtomen och observationerna. Patientens egen beskrivning av symtomen och funktionsförmågan utgör en viktig del av bedömningen av helhetssituationen. Diagnosen och vården fastställs enligt vårdrekommendationerna. En högklassig differentialdiagnostik, det vill säga uteslutandet av andra sjukdomar eller faktorer som kan förklara situationen, är en viktig del av utredningen.
• Även om läkaren inte behandlar eller undersöker byggnaden bör du berätta om dina observationer och dina uppgifter om inomhusluftens kvalitet. Tillsammans med läkaren eller hälsovårdaren kan ni fundera på vilka fortsatta åtgärder eller utredningar som behövs.

Inte heller en god luftkvalitet garanterar att du inte får symtom, för man kan få symtom också av många andra orsaker. Om inga omständigheter som orsakar symtom observeras i byggnaden trots ändamålsenliga utredningar är det viktigt att tillsammans med den behandlande läkaren fundera på andra faktorer som ökar symtomen och hur ditt tillstånd kan underlättas. Dessutom utreds om det behövs ytterligare medicinska undersökningar. Då en person uppvisar symtom är det viktigt att situationen behandlas på ett övergripande sätt.

Vad är miljökänslighet?

En liten del av människorna upplever att de mycket lätt får symtom av inomhusluften och av andra miljöfaktorer. De får ofta besvärliga symtom i anslutning till inomhusluften i byggnader där största delen av människorna inte får symtom och där det inte finns betydande mängder föroreningar i inomhusluften.

Om symtomen trots ingående undersökningar inte kan förklaras och de medför en betydande nedsättning av funktionsförmågan, kan det vara frågan om miljökänslighet. Miljökänsligheten klassificeras som en funktionell störning och beror inte till exempel på fuktskadans biologiska eller fysikaliska konsekvenser, utan på personens upplevelse att hen exponeras för något skadligt (den s.k. noceboeffekten). I bakgrunden finns villkorlighet, överkänslighet i centrala nervsystemet samt psykiska fenomen.

Vid miljökänslighet är en avgörande faktor för uppkomsten av symtom att personen upplever miljön som skadlig, inte inomhusmiljöfaktorernas fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaper eller mängd. Miljökänsligheten kan hänföra sig till vilken som helst miljöfaktor, såsom kemikalier, vindkraft, elektriska fält eller inomhusluft. Ofta får miljökänsliga samtidigt symtom av många miljöfaktorer.

Miljökänslighet orsakar stort mänskligt lidande för patienterna och ofta även för deras närstående. Man måste satsa mer på att behandla och stöda miljökänsliga personer. Vid behandlingen av miljökänslighet betonas en förtroendefull, stark och långsiktig patient–läkarrelation och en noggrann differentialdiagnostik.

Läs mer: Miljökänslighet (SHM)

Kan man slippa sina symtom?

Att ha symtom är vanligt och det är lyckligtvis sällan ett tecken på en allvarlig sjukdom. Symtom som beror på dålig inomhusluft upphör vanligen när luftkvaliteten förbättras. Men inte heller ett gott inomhusklimat kan ändå alltid korrigera situationen. I synnerhet personer som har fått svåra och långvariga symtom behöver få stöd och rehabilitering inom hälso- och sjukvården. Situationen kan kännas svår och tung, men det går att få hjälp.

Hur kan jag själv göra för att må bättre?

Utöver hälsorelaterade undersökningar och vård samt utredningar av byggnader bör du alltid försöka ta hand om dig själv så bra som möjligt. Oberoende av din sjukdom eller dina symtom är regelbundna och sunda levnadsvanor till fördel för hälsa och välbefinnandet. Till exempel att ha bra kondition är viktigt, eftersom det hjälper dig att orka och tillfriskna.

Det är också viktigt för välbefinnandet att du utvecklar din vardags- och stresshantering, kopplar av, vilar och upprätthåller dina sociala relationer. Om du röker, försök sluta. Också för det får du kan du få stöd inom hälso- och sjukvården.