Hur kan jag upprätthålla en god kvalitet på inomhusluften?

Kvaliteten på inomhusmiljön påverkas av flera faktorer, såsom kemiska och partikelformiga föroreningar som transporteras till inomhusluften från utomhusluften och byggnaden samt av användarnas åtgärder, ventilationssystemets funktion, temperaturförhållanden och ljudmiljön.

Kvaliteten på inomhusmiljön kan upprätthållas bland annat genom att sörja för byggnadens skick, genom att vid behov reparera byggnaden, att städa och att kontrollera föroreningskällor samt sörja för tillräcklig ventilation.

Beakta föroreningar och buller från utomhusluften

• Träförbränning både i hushåll och inom industrin ger upphov till små partiklar i utomhusluften. Även trafikutsläpp, såsom avgaser och gatudamm, ger upphov till dylika partiklar. En del partiklar, såsom pollen, kommer från naturen. Mängden partiklar från utomhusluften kan minskas genom filtrering av tilluften i ventilationen samt genom tillfällig användning av en luftrenare till exempel under allergitid. Apparatens rengöringsteknik ska väljas på basen av den förorening man strävar efter att avlägsna.
• Radon är en luktfri radioaktiv gas som förekommer i marken och som frigörs till inomhusluften. I Finland är radonhalterna i inomhusluften på grund av vår bergs- och jordmån högre än på andra håll i genomsnitt. Radonhalterna är förhöjda särskilt hos genomsläppliga grusåsar. Med rätt val av byggsätt och med hjälp av radonavlägsningssystem kan man påverka radonhalten i inomhusluften.
• I boendemiljön kan det finnas många olika bullerkällor, såsom trafik, industrianläggningar och byggplatser. Inomhus orsakas buller främst av normalt boende och av aktiviteten i byggnaderna, men också av tekniska anordningar. Alltför kraftigt buller stör koncentrationen och vilan. Man kan själv minska exponeringen för buller från vägtrafiken till exempel genom att hålla fönstren stängda och genom att sova i ett rum som är placerat så långt från vägen som möjligt. Om det förekommer störande buller i din boendemiljö ska du i första hand kontakta den som orsakar bullret.

Hantera föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet

• Vid träförbränning uppstår små partiklar och gasformiga föroreningar, såsom PAH-föreningar, formaldehyd och kolmonoxid, dvs. kolos. Använd torr ved av god kvalitet i spisar och vedeldade bastur. Stäng inte heller spjällen för tidigt så att koloset kommer ut.
• Förbränning av ljus kan öka de orsaka gasformiga föroreningarna i inomhusluften och höja partikelhalterna. Tänd ljus med eftertanke och släck dem helst genom kvävning.
• Vid tobaksrökning frigörs partikelformiga föroreningar och därtill hundratals kemiska föreningar, så rökning ska speciellt undvikas inomhus.
• Husdjur ger upphov till allergener och hår i inomhusluften. Husdjuren för också med sig partiklar utifrån. Mängden av dessa föroreningar kan påverkas genom städning.
• Mikrober, det vill säga bakterier, svampar (jäst och mögel), virus och protozoer finns överallt i vår omgivning, också inomhus. Den största bakteriekällan inomhus är vanligen människan själv, medan svampar främst kommer utifrån. Andra vanliga mikrobkällor inomhus är bl.a. sällskapsdjur och växtunderlag för krukväxter. Kontrollera krukväxternas jord regelbundet och ersätt möglig jord med ny

Se till att ventilationen är tillräcklig och att rumstemperaturen är lämplig

• Ventilationssystemets funktion har en betydande inverkan på kvaliteten på inomhusluften i hemmet. Därför är det viktigt att veta hurdant ventilationssystemet i den egna bostaden är och vilka saker den boende ska sörja för så att inomhusluftens kvalitet upprätthålls.
• Fungerande ventilation späder ut och avlägsnar föroreningar och fukt från inomhusluften samt hämtar ren tilluft från utsidan.
• Hemma och i utrymmen där man vistas kontinuerligt ska ventilationen vara i kontinuerlig drift. Stäng inte till- och frånluftsventilerna. Det är viktigt att luften ventileras som planerat. Detta är särskilt viktigt om det inte finns någon ventilationsmaskin, dvs. om byggnaden har s.k. naturlig, dvs. självdragsventilation.
• Bostadsaktiebolaget ansvarar för att kontrollera ventilationssystemets skick, byta filter och rengöra ventilationskanalerna. Ägaren ansvarar alltid för att ventilationen fungerar i egnahemshusen, för de filterbyten som behövs samt för att rengöra systemet och tillufts- och frånluftsventilerna.
• I tätorter bör ventilationskanalerna rengöras med cirka 5–10 års mellanrum beroende på ventilationssystemet och hemmets läge. Filtren i ventilationsaggregatet byts regelbundet 2–4 gånger per år beroende på om byggnaden är belägen i en livligt trafikerad tätort eller i ett glesbygdsområde.
• I bostadsaktiebolag är det delägarens ansvar att rengöra tilluftsventilerna. Tilluftsventilerna finns vanligtvis i sovrum och vardagsrum och de rengörs enligt tillverkarens anvisningar cirka 2–4 gånger per år.
• Delägaren ansvarar också för rengöringen av frånluftsventilerna och det lönar sig att rengöra dem cirka 2–4 gånger per år. Frånluftsventilerna finns i allmänhet i köket, badrummet, bastun, klädrummet och toaletten. Damm samlas lätt i dem, vilket kan försvåra avlägsnandet av föroreningar och fukt från bostaden.
• Ventilerna kan torkas av med en fuktig mikrofiberhandduk eller dammsugas. Om ventilen kan lösgöras kan den tvättas för hand t.ex. med milt tvättmedel och vatten. När ventilen lossas ska man undvika att flytta mittkonen så att ventilationsinställningarna inte ändras.
• Ventilationen hjälper till att kontrollera fuktigheten i rumsluften. Aktiviteter som höjer luftfuktigheten är bland annat matlagning, duschande och torkning av tvätt inomhus. Det är viktigt att effektivera ventilationen till exempel under och efter bastubad och duschning. Det lönar sig också att effektivera ventilationen i samband med matlagningen för att fukten och föroreningarna i matlagningen ska försvinna från hemmet. Ventilationen kan effektiveras antingen maskinellt eller med kortvarig fönsterventilation om vädret samt pollen- och gatudammperioden tillåter det.
• Vid underhåll av ventilationen lönar det sig alltid att bekanta sig med tillverkarens anvisningar och vid behov anlita en yrkesutbildad person inom branschen, särskilt om man inte har tidigare erfarenhet av detta.
• Känslan av att en byggnad är dragig beror inte bara på att luften rör på sig på grund av ventilationen, utan även på en låg rumstemperatur, värmestrålning från kalla ytor och tilluftens riktning. Drag kan också bero på att fönstren är av dålig kvalitet eller på att byggnadens mantel är otät eller bristfälligt isolerad.
• Inomhusluftens temperatur ska vara lämplig för att bo och vistas i lokalen. Temperaturen har en direkt inverkan på boendetrivseln, men upplevs olika av olika individer.

Genom att städa hemmet kan du förbättra inomhusluftens kvalitet

• Gör hemmet lätt att städa till exempel genom att göra dig av med onödiga saker och välja ytor och inredningsmaterial som är lätta att rengöra och som inte avger så mycket damm.
• Damm och smuts kan avlägsnas effektivt med fuktig trasa eller dammsugare. Också ytor som är svårare att rengöra, såsom damm ovanpå skåp, bör torkas av enligt behov.
• Desinficerande rengöringsmedel behövs inte vid normal städning i hemmet, däremot kan allrengöringsmedel användas vid behov.

Förebygg källor till föroreningar i byggnaden

• Särskilt från nya byggnads- och inredningsmaterial frigörs flyktiga organiska föreningar till inomhusluften (VOC dvs. volatile organic compound). Halten minskar vanligtvis inom några månader. Byggmaterialen kan ändå förändras med tiden till följd av kemiska och fysikaliska faktorer, vilket kan leda till fortgående utsläpp. Faktorer som påskyndar sönderfallet av olika material är till exempel fukt, ozon, hetta, UV-strålning och slitage. Genom god ventilation kan man också avlägsna gasformiga föroreningar som frigörs från materialen.
• Om du bygger eller renoverar, välj material som avger så lite skadliga ämnen som möjligt.
• Mineralullsfibrer kan frigöras från tilluftskanalernas ljuddämpare och isoleringar, värme- och brandisoleringar eller till exempel akustikskivor. Fibrer kan komma in i inomhusluften också från isoleringarna i väggar och tak, om tilluften kan strömma genom konstruktionerna okontrollerat. Man kan påverka dessa genom att genomföra ventilationen kontrollerat och genom att hålla tilluftskanalerna är i gott skick.
• Mikrobbestånd som beror på fuktskador i byggnader kan höja mikrobnivåerna i inomhusluften. Om du upptäcker spår av fuktskador, såsom mörka fläckar i parketten, flagnande färg, konstiga lukter och kondens ska du utreda orsakerna till dessa och rätta till problemen. Anlita en behörig expert för att utreda och korrigera problemen.
• Alla renoveringsobjekt som byggts före 1994 ska genomgå en asbestkartläggning före rivningsarbeten och renoveringar. Hela asbestmaterial är inte hälsovådliga, men om material som innehåller asbest går sönder kan asbestfibrer frigöras till inomhusluften. Man kan fortfarande exponeras för asbest vid rivning av byggnader, så det är viktigt att vara noggrann med skyddsutrustning och sektionering. Andra typiska skadliga ämnen i äldre byggnader är PAH-föreningar (t.ex. produkter baserade på stenkolstjära, såsom kreosot, PCB-föreningar (polyklorerade bifenyler) och skadliga metallföreningar (t.ex. bly). De kan konstateras i kartläggningen av skadliga ämnen i byggnadsmaterial. Skadliga ämnen beaktas vid skyddsåtgärder vid reparations- och rivningsarbeten samt vid sortering av byggavfall.

Se över husets skick och utför service på huset regelbundet

• Man kan påverka kvaliteten på inomhusmiljön och byggnadens skick genom att underhålla huset och dess tekniska system.
• Rensa stuprännorna och se till att regnvattnet rinner ner i dagvattenbrunnar samt kontrollera regelbundet att byggnadens täckdiken fungerar.
• Kontrollera att inget vatten blir stående nära byggnaden. Nära byggnaden ska marken luta bortåt från byggnaden. Kontrollera också fönsterbleckens lutning.
• Kontrollera yttertakets skick och ersätt till exempel trasiga tegel med nya.