Hur påverkar inomhusluften hälsan?

Människan mår bättre, lär sig och trivs bättre när kvaliteten på inomhusluften och inomhusmiljön är god. Ju bättre kvaliteten på inomhusmiljön är, desto mer främjar luften välbefinnandet. Minimikravet är att inomhusluften inte får äventyra människors hälsa.

Inomhusluften kan innehålla olika kemiska, biologiska och fysikaliska faktorer som kan försämra trivseln eller öka förekomsten av olika symtomen. Symtomen är i allmänhet lindriga och övergående, men en del av dessa faktorer är också förknippade med ökad risk för kroniska sjukdomar. De viktigaste faktorerna som ökar risken för sjukdom i Finland är små partiklar, tobaksrök, radon som kommer från marken och fuktskador i byggnader.

I Finland är inomhusluften i huvudsak renare än i andra europeiska länder, men de uppmätta radonhalterna i Finland är höga jämfört med Mellaneuropa. I enskilda byggnader förekommer dock föroreningar i en sådan omfattning att särskild uppmärksamhet ska fästas vid att minska dem.

Genom att snabbt ingripa i  vid förekomst av dålig kvalitet på inomhusmiljön kan man främja välbefinnandet och förebygga eventuella konsekvenser för hälsan. Reparation av till exempel fuktskador förlänger dessutom byggnadens livslängd. Det är också viktigt att informera dem som använder lokalerna i rätt tid och öppet om byggnadens skick och de åtgärder som vidtas för byggnaden.

Symtom med anknytning till inomhusluften

Inomhusluften kan innehålla skadliga faktorer som kan ge upphov till symtom. Symtomen är i allmänhet lindriga och går över när exponeringen upphör. Till dessa symtom räknas symtom i andningsorganen, irritationssymtom och allmänna symtom, såsom huvudvärk (se närmare information nedan).

Symtomen som människan upplever är alltid verkliga. Symtomen i sig är dock inte ett direkt bevis på någon förorening i inomhusluften.

Symtomen är alltid individuella och kan därför påverkas symtomen förutom av inomhusluftens kvalitet även av många andra faktorer, såsom trivseln i inomhusmiljön, arbetets eller studiernas belastning, sociala relationer samt individuella faktorer. Man bör beakta att symtomen kan bero på flera faktorer när man till exempel vid utredningen av inomhusluftproblem i en skola kartlägger användarupplevelser och upplevda symtom med hjälp av enkäter. en enkät om inomhusluften. Endast utgående från en enkät kan man inte bedöma om det finns föroreningar i inomhusluften. Å andra sidan kan det finnas skadliga faktorer i inomhusluften även om man i enkäten inte upptäcker symtom som avviker från det normala.

Adekvata tekniska utredningar av byggnadens skick och vid behov mätningar av föroreningarna är det enda sättet att utreda om det finns någon föroreningskälla eller annan skadlig faktor som förorsakar symtom i byggnadens inomhusluft. Om man trots utredningarna inte upptäcker förhållanden som orsakar föroreningar eller symtom, såsom otillräcklig ventilation, är det viktigt att även utreda andra faktorer som kan  orsaka symtomen.

Alla symtom hos människor kan bero på noceboeffekten

Antalet upplevda symtom kan öka kraftigt i anslutning till i enlighet med människans förhandsförväntningar. Fenomenet som kallas noceboeffekten är känt inom medicinen redan sedan länge.

Noceboeffekten är viktigt att beakta även i anslutning till inomhusluften. Varje situation är dock olika och ska bedömas separat.

• Människans alla iakttagelser av omgivningen styrs av förhandsuppfattningar. Vi är också mycket känsliga för våra medmänniskors åsikter eller tolkningar.
• Nyheter och sociala medier kan skapa eller stärka olika negativa betydelser, som kan leda till symtom.
• Undersökningar visar att negativa och hotfulla faktorer lättare väcker starka känsloreaktioner än positiva faktorer. Betydelsen av förhandsförväntningar ökar särskilt när faktorn är mångbetydelsefull (t.ex. diffus smärta eller unkenhet i luften) eller svår att upptäcka (t.ex. lukter som just och just överskrider observationströskeln just och just).
• Noceboeffektens betydelse för symtom i inomhusluften kan vara stor i Finland, eftersom befolkningen upplever att riskerna i anslutning till inomhusluften är större än de enligt forskningsrönen är.

Kort om hälsoeffekterna av inomhusmiljön

• Partiklar (PM2,5; PM10) och andra skadliga föreningar, främst från förbränningsprocesser, kommer in i inomhusluften från utomhusluften. De orsakas också av många källor inomhus. Exponering för partiklar ökar risken för förtida död, hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och eventuellt för astma. Exponering för partiklar har också samband med symtom i luftvägarna.
• Tobaksrök innehåller hundratals kemiska föreningar som kan vara skadliga för hälsan. Även passiv rökning orsakar symtom i luftvägarna och ökar risken för många sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och sjukdomar i luftvägarna.
• Radon är en lukt- och smakfri radioaktiv gas som frigörs ur marken. Radon är en riskfaktor för lungcancer. Den risk för lungcancer som radon ger upphov till är större hos rökare än hos icke-rökare.
• Fuktskador kan orsaka olika symtom i andningsvägarna och är en riskfaktor för astma. Mest bevis finns på att allvarliga fuktskador i hemmet har samband med risken för astma hos barn. Bevisen på sambandet med andra sjukdomar i andningsorganen och allergiska sjukdomar är svagare. I undersökningarna har man inte hittat samband med nedsatt lungfunktion eller allergisk överkänslighet. Det finns inga bevis på samband mellan fuktskador i byggnaden och andra sjukdomar, såsom cancer- eller reumatiska sjukdomar. Även om undersökningar har visat att fuktskador har samband med astma och symtom i andningsvägarna är det ännu oklart vilka faktorer som ligger bakom hälsokonsekvenserna och genom vilka mekanismer de uppkommer. Därför har man inte kunnat konstatera några orsakssamband mellan byggnadernas fuktskador och någon viss hälsoeffekt. Fuktskador främjar bland annat tillväxten av mögelsvampar och andra mikrober, utsläpp av flyktiga organiska föreningar samt förekomsten av kvalster. Betydelsen av dessa olika faktorer i förhållande till hälsoeffekterna har inte kunnat särskiljas. Även om mikroberna har bedömts vara den mest sannolika faktorn bakom hälsoeffekterna av fuktskador, är forskningsevidensen kring hälsorisker orsakade av mikrober i inomhusluften eller deras ämnesomsättningsprodukter ringa och motstridig. Fuktskador är en indikator på avvikande och skadliga förhållanden som bör förebyggas och repareras.
• Asbest har tidigare använts i Finland i synnerhet som bindemedel i byggmaterial och produkter för brandisolering och övrig isolering. Numera är det förbjudet att använda asbest, men det finns fortfarande risk för exponering, till exempel vid renovering och rivning av byggnader, om tillräckliga skyddsåtgärder inte har vidtagits. Asbest kan ge upphov till olika former av cancer (lungcancer, lungsäckscancer, strupcancer, äggstockscancer) och asbestos.
• Industriella mineralfibrer, såsom glasfibrer (glasull) och stenfibrer (stenull), kan överföras till inomhusluften. Mineralullsfibrer används i material för värmeisolering av byggnader, i akustikskivor och som ljudisolering, till exempel som ljuddämpare i ventilationskanaler. Glas- och stenull kan vid höga halter orsaka övergående irritation i huden, ögonen och luftvägarna. Fiberhalterna är dock i huvudsak mycket låga i finländska byggnader. Med undantag av byggnads- eller rivningsarbeten är skadliga konsekvenser mycket osannolika. 
• Flyktiga organiska ämnen (VOC) förekommer i stora mängder i inomhusluften. Dessa föreningar avdunstar i inomhusluften särskilt från nya inrednings- och byggmaterial. Utsläppen kan till exempel öka om materialen är fuktiga. VOC-ämnenas huvudsakliga hälsokonsekvenser i boendemiljö kan vara förknippade med övergående irritationssymtom och symtom i andningsvägarna. Kontorens och bostädernas VOC-halter är dock i huvudsak mycket låga i Finland och skadliga konsekvenser är osannolika.
• Formaldehyd i inomhusluften härstammar i huvudsak från rökning, matlagning, uppvärmning och förbränning av ljus samt från bygg- och inredningsmaterial. De största hälsokonsekvenserna av formaldehyd i boendemiljön handlar främst om irritationssymtom, symtom i andningsvägarna och en eventuellt ökad risk för astma.
• Källor till PAH-föreningar i inomhusluften kan vara tobaksrök, partiklar från förbränning eller byggnadsmaterial där man till exempel som träskyddskemikalie har använt produkter baserade på stenkolstjära, såsom kreosotolja, som kan ge upphov till en lukt av impregnerad sliper. PAH-föreningarna är förknippade med ökad cancerrisk: upprepad exponering för PAH-föreningar via inandning är kopplad till lungcancer, medan upprepad exponering via huden har konstaterats vara kopplad till hud- och läppcancer.
• Kloranisoler är starkt luktande ämnen som förekommer i vissa gamla byggnader. Lukten påminner om mögel och det är svårt att avlägsna den, men annars är kloranisolerna inte förknippade med någon betydande hälsorisk. 
• I inomhusmiljöer förekommer i allmänhet även andra kemikalier, såsom olika flamskyddsmedel, per- och polyfluorerade alkylföreningar (PFAS) och ftalater, vars hälsorisker delvis är bristfälligt kända. Största delen av exponeringen för dessa kemikalier sker via näringen, men i vissa fall kan även inomhusmiljön vara en betydande exponeringskälla.
• Inomhusluften kan innehålla ett stort antal olika allergener från växter och djur. De vanligaste av dessa är pollen och allergener från sällskapsdjur. Allergener i inomhusluften ger upphov till symtom i andningsvägarna och allergiska symtom hos astmatiker eller allergiker som är känsliga för dem.
• Otillräcklig ventilation försämrar inomhusluftens kvalitet och ökar därmed de hälsoeffekter som föroreningar i inomhusluften orsakar. Otillräcklig ventilation är en av de vanligaste faktorerna som försämrar inomhusluften i byggnader. En hög koldioxidhalt i luften kan vittna om att ventilationen är otillräcklig.
• Hög inomhustemperatur och torr inomhusluft, vilket är vanligt särskilt på vintern, kan orsaka övergående uttorkning av slemhinnorna och symtom i andningsvägarna samt försämra sömnkvaliteten och trivseln. Höga temperaturer vid värmeböljor är på många sätt skadliga, särskilt för äldre personer.
• Läs mer: Värmebölja 
• Buller är icke-önskat ljud som upplevs som obehagligt eller störande eller som är skadligt för hörseln. Buller påverkar trivseln samt belastar kroppen, försämrar sömnkvaliteten och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.