Faktorer som påverkar legionellans tillväxt

Små mängder legionellabakterier kommer in i många vattensystem med nätverksvattnet. Förhållandena i vattensystemen avgör hur stor halten av legionella kan bli i dem.

Det är svårt att helt avlägsna legionellabakterier från vattensystemen. För att förebygga sjukdomsfall räcker det i allmänhet att legionellahalterna i vattensystemet förblir små.

På den här sidan finns information om faktorer som väsentligt påverkar legionella i vattensystem: 
 

 Vattnets temperatur

Temperaturen är en viktig faktor som påverkar tillväxt av legionella. Legionellabakterierna kan föröka sig i vatten med en temperatur på 20–45 °C. Vid varmare temperaturer börjar legionellabakterierna skadas och när temperaturen stiger över 50 °C förstörs största delen av legionellabakterierna på några timmar.

Enligt miljöministeriets förordning (1047/2017) ska temperaturen på varmvattnet vara minst 55 °C överallt i vattensystem som byggts eller reparerats efter år 2007. Detta innebär att vatten från värmeflyttare eller -växlare måste vara betydligt varmare, vid behov till och med 65 °C.
Miljöministeriets förordning om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer (1047/2017)

I fastigheter som byggts före år 2007 iakttas allmänt rekommendationen om en minimitemperatur på 50 °C, vilket dock inte alltid är tillräckligt för att förhindra legionellatillväxt och fall av legionellos. För att bekämpa legionella bör temperaturen på det varma bruksvattnet hållas på cirka 55–60 grader oberoende av systemets ålder. I de mest problematiska vattensystemen kan det vara nödvändigt att höja temperaturen på det varma bruksvattnet ända till 65 °C.

Temperaturen på hushållsvatten och även annat kallvatten ska vara under 20 °C för att minska förutsättningarna för tillväxt av legionella.

Vattensystemens användningsgrad

Vattensystemens användningsgrad påverkar förutsättningarna för tillväxt av legionella: Vattensystem som används lite eller som ibland är helt ur bruk är de svåraste med tanke på bekämpningen av legionella.

Vattensystemens alla tappställen bör användas regelbundet, helst dagligen.

Om till exempel ett fukt- eller kylvattensystem har varit ur bruk bör det desinficeras med biocider, som också har effekt på legionella, innan det tas i bruk. 
Säker avstängning av hela varmvattensystemet kräver att systemet kloreras före och efter avstängningen, att vattnet värms upp till 60–65 °C och att bekämpningsåtgärdernas effekt säkerställs genom en legionellaanalys före ibruktagandet.

Vattnet i simbassänger och bubbelpooler ska kontinuerligt vara tillräckligt desinficerat. Bubbelbadkar som töms efter varje användning är i allmänhet trygga med tanke på legionella förutsatt att varmvattnet i fastighetens bruksvattensystem är tillräckligt varmt (minst 55 °C) och kallvattnet tillräckligt kallt (under 20 °C). Under användningspauserna kan dock mikrobtillväxt i poolens rördelar bli ett problem. Det kan förhindras genom att man klorerar vattnet i poolen regelbundet.

Vattensystemets struktur

Vattensystemets struktur påverkar legionellabakterierna bland annat genom den rådande vattentemperaturen och möjligheterna för spridning av aerosoler.

I vattensystemet är ställen med långsamt vattenutbyte en bra tillväxtmiljö för legionella. Därför borde avståndet från det cirkulerande vattnets ledning till vattenarmaturen, alltså den s.k. kopplingsledningsdelen, vara så kort som möjligt.

Oanvända vattenarmaturer bör avlägsnas helt och hållet, inklusive kopplingsledningsdelarna.

Ju kortare, enklare och snabbare varmvattensystemet är, desto bättre resultat får man i bekämpningen av legionella med hjälp av vattentemperaturerna.

Kylsystemens konstruktion och funktionssätt är i allmänhet sådana att legionellatillväxt måste bekämpas regelbundet med biocider antingen automatiskt eller manuellt.

De säkraste fuktarna är ångfuktare tack vare sin varma funktionstemperatur. För andra typer av fuktare kan det utöver underhåll behövas desinficeringsbehandlingar för att förhindra legionellatillväxt.

Materialen i vattensystemet

Vattensystemets material påverkar legionellabakterierna i vattensystemet på olika sätt. Prover har visat att legionellatillväxten är till en början långsammare på kopparytor än på olika plastytor. En del av de gummimaterial som används i bland annat ventiler och armaturer kan främja tillväxt av legionella.

Underhållet av vattensystemen

Underhållet av vattensystemen är en väsentlig del av bekämpningen av legionella.

Man har observerat att uppkomsten av avlagringar och biofilm bland annat på botten av behållare och på ytan av vattenarmaturer ökar förutsättningarna för tillväxt av legionella.

Det är viktigt att regelbundet rengöra och underhålla filter och andra tillbehör i vattensystemen. Även helt nya vattensystem kan snabbt smutsas ned av legionella om förhållandena annars är gynnsamma för dem.

Det är nödvändigt att underhålla alla öppna och aerosolbildande vattensystem, även om de bara innehåller varmt vatten under en kort tid och det är särskilt viktigt att sörja för desinficeringen.

Övriga mikrober

Andra mikrober kan öka eller minska legionellatillväxten.

Legionellabakterierna kan utnyttja urdjur, särskilt amöbor, som fortplantningsplatser. Legionella finns också på biofilmen som bildas på ytor i rörsystem och som erbjuder bakterierna skydd mot bland annat mikrobbekämpningsmedel.

Legionellahalten kan inte bedömas utifrån andra mikrober, utan man behöver alltid göra en legionellaanalys av proverna.

Mikrobbekämpningsmedel dvs. biocider

Användbarheten hos mikrobbekämpningsmedel, det vill säga biocider, eller slembekämpningskemikalier mot legionellabakterier varierar beroende på vilken typ av vattensystem det är fråga om. Biocider bör inte användas i onödan och därför bör man med hjälp av provtagning säkerställa legionellasituationen och bekämpningsmedlets effekt mot legionella.

Vanligen används klorföreningar för att bekämpa legionella i varmvatten och system för kallt hushållsvatten. Perättiksyra kan användas vid intensivbehandling för rengöring av system för kallt hushållsvatten.

Vattnet i bubbelpooler och simbassänger måste kloreras redan för att förhindra tillväxt av andra mikrober samt infektioner, och detta räcker i allmänhet också för att bekämpa legionellabakterier. I bubbelpoolerna förutsätter en lyckad bekämpning av legionella i allmänhet något högre klorhalter jämfört med klorhalterna i svalare bassängvattnen.

I industriella vattensystem kan också många andra kemikalier användas.

Klor, klordioxid och monokloriamin kan också användas för att bekämpa legionella till exempel i större vattensystem såsom på sjukhus, genom kontinuerlig inmatning eller chockbehandling.

Biociderna som för närvarande är godkända för användning i kylsystem och andra cirkulationsvattensystem listas i Tukes förteckning över tillåtna skyddskemikalier:
Biocider (Förteckning över tillåtna skyddskemikalier, Tukes)

På vår webbplats

Mikrobiologiska vattenanalyser
Analys av vattenprover och utredning av smittkällor

Laboratorieanalyser av legionella (på finska)
Kliniska prov och typbestämning av stammar av legionella (på sidan Infektionssjukdomar och vaccinationer)

Legionella
Information om smitta, konstaterande av sjukdom, symtom och behandling (på sidan Infektionssjukdomar och vaccinationer)
 

På andra webbplatser

Dricksvattendirektivet (EUR-Lex)
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten

ESGLI: Legionella infections
Webbplats för forskningsgruppen ESCMID Study Group for Legionella Infections (ESGLI)