Stöd för tillgängligt boende

OBS! Detta är ett utkast på service enligt den nya funktionshinderservicelagen (675/2023)!

Innan lagen träder i kraft publicerar Handbok om funktionshinderservice utkast till texter enligt den nya funktionshinderservicelagen (675/2023). Innehållet i utkasten har granskats, men redaktionella ändringar görs fortfarande i texten. Dessutom fungerar inte alla länkar ännu. Innan den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft överförs texterna till avsnittet Stöd och service i Handbok om funktionshinderservice. 

Den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft den 1 januari 2025. Läs mer på sidan Den nya funktionshinderservicelagen.

Sidans innehåll

Stöd för tillgängligt boende omfattas av välfärdsområdets särskilda skyldighet att ordna service. Detta innebär att en person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt att få stöd för tillgängligt boende om förutsättningarna i lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet måste då ordna med service oberoende av anslagen.

Rätt till stöd för tillgängligt boende

Observera tillämpningsområdet!

Lagen om funktionshinderservice tillämpas på en person med funktionsnedsättning enligt definitionen i 2 §. Detta innebär att rätten till service enligt lagen om funktionshinderservice omfattar en person som uppfyller alla de förutsättningar som nämns i definitionen på personer med funktionsnedsättning. I lagen om funktionshinderservice föreskrivs för varje typ av service dessutom servicespecifika förutsättningar för beviljande av service och personen med funktionsnedsättning ska uppfylla dessa för att ha rätt till servicen i fråga.

Mer information om definitionen av person med funktionsnedsättning: Tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice

Vem beviljas stöd för tillgängligt boende?

En person med funktionsnedsättning har rätt att få skäligt stöd för tillgängligt boende, om personen behöver det för att kunna bo i sin stadigvarande bostad. Det väsentliga är en funktionsnedsättning som orsakas av en skada eller sjukdom och som utgör ett hinder för att bo i det egna hemmet utan stöd för tillgängligt boende. 

Lagen om funktionshinderservice 22 § (Finlex)

Stöd för tillgängligt boende ska beviljas om en person med funktionsnedsättning inte utan det klarar de funktioner som hör till boendet på grund av en långvarig begränsning i funktionsförmågan till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom, såsom dagliga sysslor, möjligheter att röra sig eller andra självständiga sysslor i bostaden och dess närmaste omgivning. Vid bedömningen av behovet av stöd för boendet ska det beaktas att samma slags funktionsnedsättningar eller sjukdomar i olika situationer och för olika människor kan medföra mycket olika funktionshinder och kräva olika lösningar. Också individuella faktorer relaterade till personens situation, såsom familjesituationen, arbets- eller studieplatsen, tillgången till annan service och omgivningens inverkan ska bedömas i förhållande till behovet av stöd för tillgängligt boende.

Stöd för tillgängligt boende villkoras inte av att personen med hjälp av servicen ska klara sig helt självständigt hemma, däremot kan personen bo i sitt eget hem till exempel med hjälp av personlig assistans eller annan service. Stöd för tillgängligt boende ska också beviljas när det gör det möjligt för ett barn att bo med sin egen familj, även om till exempel ändringsarbeten inte ökar barnets möjligheter att klara sig självständigt.

Vad beviljas stöd för tillgängligt boende för?

Välfärdsområdet ska ordna stöd för tillgängligt boende 

  • för ändringsarbeten i bostaden,
  • för att avlägsna hinder i bostadens närmaste omgivning,
  • för redskap och andra tekniska lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende,
  • för planering av tillgängligt boende.

Lagen om funktionshinderservice 22 § (Finlex)

Ändringsarbeten i bostaden

Ändringsarbeten i bostaden kan exempelvis vara att bredda dörrar, bygga ramper, undanröja höjdskillnader i bostaden och om att förverkliga nödvändig strukturell och funktionell tillgänglighet i olika utrymmen i bostaden, såsom i toalett och badrum. Ändringsarbeten i bostaden kan också omfatta åtgärder kopplade till belysning, akustik och kontrastytor eller materialändringar som är nödvändiga på grund av funktionsnedsättningen eller sjukdomen. Dessutom blir nödvändiga ändringsarbeten som ökar boendesäkerheten aktuella, såsom larmanordningar, ökad brandsäkerhet och tekniska lösningar i anslutning till det, såsom spisvakter och lösningar som ökar säkerheten på gårdsplanen. I anslutning till tvättrum kan det bli aktuellt att ersätta även nödvändiga ändringsarbeten i bastun i bostaden.

Avlägsna hinder i bostadens närmaste omgivning

Undanröjande av hinder i bostadens närmaste omgivning omfattar åtgärder som är nödvändiga för att en person med funktionsnedsättning utan hinder ska kunna ta sig in i och ut ur sin bostad och på ett tryggt sätt använda den gårdsplan som hör till bostaden. Ändringsarbeten i bostadens omedelbara närhet tryggar också möjligheten att använda bostadens balkong och gemensamma utrymmen som hör till bostadsbyggnaden.

Redskap och andra tekniska lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende

Redskap eller andra tekniska lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende omfattar dels enskilda anordningar som behövs för de dagliga sysslorna, för att röra sig eller för andra möjligheter att leva självständigt i hemmet, dels i vid bemärkelse tekniska lösningar och andra lösningar som den teknologiska utvecklingen för med sig och som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv i det egna hemmet. 

Den tekniska och teknologiska utvecklingen kan föra med sig sådana nya redskap och andra tekniska lösningar som kan stöda ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning och som hör till de redskap eller tekniska lösningar som ska ersättas enligt lag. Å andra sidan kan sådana redskap och tekniska lösningar för vilka det tidigare har beviljats ersättning med stöd av lagen om funktionshinderservice med tiden omvandlas till lösningar som är vanliga i alla hem. Därför innehåller lagen inte detaljerade bestämmelser om de redskap och andra tekniska lösningar för vars anskaffning det ska kunna beviljas stöd. 

I enlighet med tillämpningspraxis för den gamla lagstiftningen ska ersättningsgilla redskap och andra tekniska lösningar som möjliggör tillgängligt boende kunna vara till exempel elektroniska dörrtelefons- och dörröppningssystem, takmonterade personlyftanordningar, larmsystem och larmanordningar som installeras för att en person med funktionsnedsättning ska vara trygg, inbegripet optiska eller akustiska larmsystem, fast induktionsslinga samt fasta signal- och larmanordningar. Även sådana andra redskap och andra tekniska lösningar som blir fast installerade i bostaden och som inte är hjälpmedel för medicinsk rehabilitering eller vårdutrustning som omfattas hälso- och sjukvårdens ansvar eller miljöförvaltningssystem ska vara ersättningsgilla. 

Planering av tillgängligt boende och återställande av bostaden i ursprungligt skick

Det är också möjligt att få stöd för tillgängligt boende för skäliga kostnader för planering av tillgängligt boende samt skäliga kostnader för att återställa bostaden i ursprungligt skick. Återställande av bostaden i ursprungligt skick kan vara skäligt till exempel när en person med funktionsnedsättning har bott på hyra och hyresvärden före utförandet av ändringsarbetena har ställt som villkor att personen med funktionsnedsättning i samband med att han eller hon flyttar ut ska återställa bostaden i samma skick som den var när hyresförhållandet inleddes. 

Utlämnande av redskap eller tekniska lösningar till personer med funktionsnedsättning

Välfärdsområdet kan också avgiftsfritt ställa redskap och andra tekniska lösningar till förfogande för personen med funktionsnedsättning. Då förblir redskapen och de tekniska lösningarna i välfärdsområdets ägo. En förutsättning för att redskap och tekniska lösningar ska beviljas är att behovet av dem beror på en funktionsnedsättning eller sjukdom. Det väsentliga är att bedöma om redskapet eller den tekniska lösningen främjar en persons förmåga att klara av de funktioner som hör till en normal livsföring. 

Om välfärdsområdet ställer redskap eller lösningar som möjliggör tillgängligt boende till förfogande för en person med funktionsnedsättning, svarar välfärdsområdet för alla installations-, service-, reparations- och försäkringskostnader som användningen av dem förutsätter. Välfärdsområdet ska också svara för att en anordning eller lösning avlägsnas från bostaden och att bostaden ställs i ursprungligt skick, om behovet av dem upphör.

Lagen om funktionshinderservice 22 § (Finlex)

Kostnader som inte ingår i stödet för tillgängligt boende

Kostnader med karaktär av ombyggnadskostnader, kostnader relaterade till bättre boendekomfort eller boendestandard och andra sådana kostnader som skulle uppkomma för personen oberoende av begränsningen i funktionsförmågan, hör inte till det stöd för tillgängligt boende som avses i lagen. Exempelvis stambyte eller nytt tak ersätts inte med stöd av lagen. Om det på grund av en begränsning i funktionsförmågan till följd av en funktionsnedsättning eller sjukdom är nödvändigt med en tillbyggnad i bostaden och ingen annan lösning kan anses vara skälig med hänsyn till livssituationen och familjerelationerna för personen med funktionsnedsättning, kan det bli aktuellt att bevilja skälig ersättning för kostnaderna för tillbyggnaden i enlighet med lagen.

Stadigvarande bostad

Stöd för tillgängligt boende kan beviljas för stadigvarande boende. Med stadigvarande bostad avses den bostad där personen bor största delen av året. Den grund på vilken personen besitter bostaden (hyresavtal, äganderätt, nyttjanderätt) saknar betydelse. Det ska dock vara fråga om en byggnad som kommunen godkänt för stadigvarande boende.

Stöd för tillgängligt boende ska i situationer där ett barn bor växelvis hos föräldrarna ordnas förutom i barnets officiella bostad även i den andra förälderns bostad. Barnet anses bo växelvis när barnet bor minst 40 procent av kalenderåret hos vardera föräldern, semesterperioder och helger medräknade. 

Stöd för tillgängligt boende i en bostad i en serviceenhet

Utgångspunkten är att de serviceenheter som erbjuder stöd för boendet ansvarar för att bostaden och dess näromgivning är tillgänglig och fungerande. Det är dock inte ändamålsenligt att generellt förbereda sig på alla individuella behov i bostäderna och i fråga om redskap och andra tekniska lösningar i bostaden. Individuella speciallösningar kan genomföras med stöd för tillgängligt boende.

Stöd för tillgängligt boende för en bostad i en serviceenhet kan beviljas om personens begränsning i funktionsförmågan av särskilt vägande skäl förutsätter det. Till exempel om en person inte kan röra sig självständigt, är det möjligt att som stöd för tillgängligt boende bevilja en elektronisk dörröppnare. Stöd kan också beviljas i en situation där personen inte utan ändringsarbeten, redskap eller tekniska lösningar kan fortsätta att bo på en för honom eller henne i övrigt lämplig serviceenhet. Sådana ändringsbehov kan vara till exempel larmanordningar eller särskilda toalettstolar med automatisk spolning.

Skäligt stöd för tillgängligt boende

Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att få skäligt stöd för tillgängligt boende. Som skäliga kostnader anses i regel det genomsnittliga marknadspriset på det ändringsarbete som utförs eller på den anordning eller tekniska lösning som anskaffas. Ersättningsgilla ändringsarbeten följer i tillämpliga delar den kvalitetsnivå som används vid statlig lånefinansiering för bostäder. Även planeringskostnaderna för boendet och återställandet av bostaden i ursprungligt skick förutsätts vara skäliga.

Vid bedömningen av kostnadernas skälighet ska man beakta vilken lösning som är lämplig och genomförbar med hänsyn till de individuella behoven hos personen med funktionsnedsättning. I bedömningen kan man på ett vägledande sätt utnyttja rättspraxis som grundar sig på den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).

Frågan huruvida kostnaderna är skäliga ska bedömas också när en person med funktionsnedsättning flyttar från en bostad till en annan. Artikel 19 i funktionshinderkonventionen förutsätter att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att välja sin bosättningsort på lika villkor som andra. Samma rättighet följer av 6 och 9 § i Finlands grundlag, som gäller jämlikhet och förbud mot diskriminering samt rörelsefrihet och rätt att välja bostadsort. Skäligheten hos stöd för tillgängligt boende ska dock alltid bedömas individuellt.

Tillhandahållande av stöd för tillgängligt boende

Välfärdsområdet får producera stöd för tillgängligt boende självt eller i samarbete med andra välfärdsområden eller enligt avtal skaffa det av andra tjänsteproducenter. Alternativt kan välfärdsområdet bevilja en person med funktionsnedsättning en skälig ersättning för att ordna tillgängligt boende. En person med funktionsnedsättning har rätt att själv ordna tillgängligt boende.

Personen ska ha rätt att bestämma vilka redskap eller andra tekniska lösningar han eller hon anskaffar eller vilka ändringsarbeten i bostaden han eller hon låter utföra. Välfärdsområdet ska dock inte vara skyldigt att ersätta andra kostnader än nödvändiga och skäliga kostnader enligt lagen.

Om en person med funktionsnedsättning själv vill skaffa de redskap han eller hon behöver eller låta göra de ändringsarbeten han eller hon behöver, är det bra om personen kontaktar välfärdsområdet i god tid. En person med funktionsnedsättning kan samtidigt låta utföra eller anskaffa också sådana andra ändringsarbeten i bostaden som inte är nödvändiga, men då svarar personen själv för de kostnaderna. Välfärdsområdet ska på begäran ge personen en uppskattning av de skäliga kostnader som ersätts. Uppskattningsskyldigheten ska basera sig på kundens specificerade begäran och på den plan som lämnats in till välfärdsområdet. Förhandsuppskattningen kan möjliggöra ett snabbt utförande av ändringsarbeten.

Lagen om funktionshinderservice 23 § (Finlex)

Ansökan om ersättning och beslutsfattande

Ersättning för kostnaderna för tillgängligt boende ska personen med funktionsnedsättning söka hos välfärdsområdet senast inom sex månader från att den första kostnadsposten uppkommit. Avvikelse från tidsfristen ska dock göras om det finns en godtagbar orsak till att ansökan försenats. En sådan godtagbar orsak kan vara till exempel långvarig sjukdom.

När beslut om stöd för tillgängligt boende fattas är det bra att beakta att innehållet i stödet och det sätt på vilket stödet tillhandahålls enligt lagen ska antecknas i beslutet. När en person med funktionsnedsättning ansöker om ersättning för genomförande av tillgängligt boende ska också de kostnader som ersätts antecknas i beslutet.

Lagen om funktionshinderservice 23 § (Finlex)

Källor

Lag om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)

Regeringens proposition RP 191/2022 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den (Riksdagen)

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 52/2022 rd (Riksdagen)