Beredskap för allvarliga störningssituationer inom funktionshinderservicen

Sidans innehåll:

• Beredskap, störningar och undantagsförhållanden 
• Planera, förbered, öva och utveckla 
• Välfärdsområdena ska förbereda sig för störningssituationer och undantagsförhållanden 
• Beredskap som en del av ledningen av funktionshinderservicen
• Personer med funktionsnedsättning och funktionshinder i allvarliga störningssituationer
• Det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning och dess ansvar för beredskapen 
• Klientens individuella beredskapsplan

Beredskap, störningar och undantagsförhållanden 

Beredskap är förutseende verksamhet 

• genom vilken man säkerställer att uppgifterna sköts så störningsfritt som möjligt i störningssituationer och
• planerar sådana åtgärder som avviker från det normala och som förutsätts i störningssituationer och undantagsförhållanden.

Störningssituationer är lindrigare olyckor och kriser som kan hanteras med myndigheternas nuvarande befogenheter. Dessa kan till exempel vara långvariga elavbrott, eldsvåda samt olycksfall och olyckor.

Med undantagsförhållanden avses situationer som definieras i beredskapslagen, till exempel särskilt allvarliga storolyckor eller väpnade angrepp mot Finland. Under undantagsförhållanden kan myndigheterna få särskilda befogenheter. 

Planera, förbered, öva och utveckla 

Beredskap omfattar planering, de praktiska förberedande åtgärder som planeringen förutsätter, genomförande och utveckling av dessa samt övning. 

När förberedelserna planeras är det viktigt med jämlikhet samt tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Målet ska vara att alla människor, även de som hör till specialgrupper, själva ska vara säkerhetsaktörer, inte bara föremål för säkerhetskommunikation. Med tanke på säkerheten för personer i sårbar ställning är det viktigt att personer med olika typer av funktionsnedsättningar deltar i planeringen och genomförandet. 

Specialgruppers, såsom barn, personer med funktionsnedsättning och äldre personers, delaktighet i beslutsfattandet och utvecklingen av tjänsterna kan ökas genom interaktiv kommunikation. Sociala medier fungerar som en kanal för påverkan tillsammans med klienter, kommuninvånare, intressentgrupper och nätverk. Snabb växelverkan och jämlikt deltagande anses vara centrala egenskaper för sociala medier. Webbkommunikationen och webbtjänsterna ska vara aktuella, kundorienterade och uppfylla tillgänglighetskraven. 

Det är ändå bra att komma ihåg att alla inte har möjlighet att använda webbtjänster. I beredskapen är det också viktigt att beakta de människor som behöver stöd för att få information och kommunicera. För att stärka delaktigheten behövs också alternativa sätt att delta samt lättlästa och metoder med bildstöd.  

Välfärdsområdena ska förbereda sig för störningssituationer och undantagsförhållanden 

Syftet med beredskapen inom social- och hälsovården är att säkerställa de centrala social- och hälsovårdstjänsterna, trygga en hälsosam livsmiljö för befolkningen och en nödvändig utkomst även vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Välfärdsområdena ska förbereda sig för störningssituationer och undantagsförhållanden i samarbete med kommunerna i området och samarbetsområdet för social- och hälsovården. För det regionala samarbetet ska välfärdsområdet ha en samarbetsgrupp med representanter för social- och hälsovården och räddningsväsendet i området samt sakkunskap åtminstone om miljö- och hälsoskyddet och beredskapen i områdets kommuner.

• Lag om ordnande av social – och hälsovård 612/2021 50§ (Finlex)
• Statsrådets förordning om välfärdsområdenas beredskap för störningssituationer inom social- och hälsovården (308/2023)

Behovet av beredskap inom social- och hälsovården, dess innehåll och processerna för utarbetande varierar beroende på organisationens storlek, verksamhetens omfattning och karaktär samt de lokala förhållandena. Varje organisation skapar en egen beredskapshelhet, ett eget innehåll samt praxis utifrån rådande utgångspunkter och med beaktande av gällande lagstiftning. 

När det gäller störningssituationer ska två synvinklar beaktas i organisationernas beredskap:

1. Tryggande av kontinuiteten i de egna tjänsterna och uppgifterna i alla situationer, även när avtalsparter är anslutna till dem och i situationer där avtalsparten inte klarar av de överenskomna skyldigheterna.
2.  Beredskap för olika hotmodeller som identifierats i aktörsnätverket samt för exceptionella händelser och störningar (t.ex. storolycka och pandemi) som kräver ett mer omfattande samarbete och kommunikation mellan myndigheter och andra aktörer. 

I Finland har också medborgarorganisationerna en viktig roll i beredskapen och hanteringen av olika krissituationer. 

Råden för personer med funktionsnedsättnings och funktionshinderorganisationernas roll

Råden för personer med funktionsnedsättning är samarbetsorgan för föreningar för personer med funktionsnedsättning, myndigheter och beslutsfattare som främjar tillgodoseendet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Råden för personer med funktionsnedsättning och funktionshinderorganisationerna kan också fungera som experter i planeringen och utvecklingen av beredskapen för personer med funktionsnedsättning.

Samutveckling med personer med funktionsnedsättning grundar sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 11 i konventionen tryggar rätten till skydd för personer med funktionsnedsättning i risksituationer och humanitära nödsituationer. Konventionens centrala principer förutsätter också att personer med funktionsnedsättning involveras i planering och beslutsfattande som gäller dem. 

De lagstadgade råden för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdena och kommunerna är konkreta, befintliga samarbetspartner i arbetet med att utveckla tillgänglig kriskommunikation och förberedelser till exempel genom workshoppar.

Syftet med workshopparna är att stärka delaktigheten i beredskapen för personer med funktionsnedsättning

• genom att öka kunskapen om vilka bekymmer och frågor som är förknippade med att klara av störningssituationer,
• genom att främja egen och gemensam beredskap ur deras synvinkel
• samt genom att stärka det samarbete som behövs vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden.

Beredskap som en del av ledningen av funktionshinderservicen

Säkrande av kritiska funktioner

Funktionshinderservicen är som organisation en betydande del av socialvården. Som en del av beredskapen ska social- och hälsovårdsorganisationen definiera organisationens kritiska funktioner och producerade tjänster, vars funktion ska säkerställas i alla situationer. Dessutom ska man definiera de kritiska stödtjänster som ska säkerställas för att de kritiska uppgifterna ska kunna skötas. Inom funktionshinderservicen kan till exempel måltidsservice vara en stödtjänst.

I fråga om kritiska funktioner ska det beslutas och i social- och hälsovårdens beredskapsplan antecknas hur länge verksamheten i fråga kan vara avbruten vid en störning. Detta beslut påverkar kostnaderna för verksamheten och beredskapen. Kritiska funktioner inom socialvården är till exempel socialjour, barnskydd, utkomststöd, anstaltsvård, boendeservice och tjänster som tillhandahålls i hemmet (såsom personlig assistans).

Utvidgade och nya uppgifter i störningssituationer

I störningssituationer och undantagsförhållanden finns det utvidgade och nya uppgifter som ska skötas inom social- och hälsovården.  Exempel på dessa uppgifter: I en pandemisituation är man tvungen att avsevärt utvidga vaccinationsverksamheten. Inom socialvården ska man förbereda sig på att inrätta och sköta evakueringscenter eller förbereda sig för mindre inkvartering, klädsel och mathållning. 

Kommunikation som en del av störningssituationen

Kommunikation är en funktion som alltid blir mer omfattande i störningssituationer och som man bör förbereda sig på.

Kriskommunikationen lyckas om

• man på förhand har gett anvisningar om kommunikationen i olika situationer,
• de befintliga anvisningarna följs och
• man agerar på det sätt som man har övat.

Anvisningarna ska vara uppdaterade och lättillgängliga, även när elen är avstängd eller de digitala informationssystemen ligger nere. Anvisningarna ska vara bekanta för hela organisationen, inte bara för ledningen och kommunikatörerna. Särskilt de anställda som möter klienter i det dagliga arbetet har en central ställning. 

Den anställda ska ha klart för sig  

• vem man ska kontakta om ett hot om en kris svävar i luften,
• hur kunderna får råd och handledning och
• vad man kan berätta vidare om situationen. 

Arbetsredskap för planering av verksamhet i störningssituationer 

I och med utarbetningen av planer, handlingskort och andra motsvarande verktyg standardiseras de funktioner med vilka man kan reagera på en situation (inklusive till exempel serviceproduktionens prioritering) tillräckligt snabbt i serviceproduktionen. Planerna görs till en del av beredskapsplaneringen inom socialservicen.

Handlingskort som stöd för beredskapen

Som stöd för beredskapen kan man till exempel använda tre olika handlingskort. Deras centrala innehåll är

• tillgänglig kommunikation,
• samarbete mellan yrkespersoner och
• tryggande av tjänster i störningssituationer och under undantagsförhållanden

Handlingskorten innehåller anvisningar och metoder för att stöda beredskapen för störningssituationer och beredskapsplaneringen i samarbetsområdena, välfärdsområdena och kommunerna. Publikationen av handlingskorten kan också utnyttjas av till exempel yrkesutbildade inom socialarbete, hälsovård och kommunikation i deras olika verksamhetsmiljöer.

Åtgärder för att personer med funktionsnedsättning och invandrare ska klara av allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden: Handlingskort som stöder förberedelser (THL)

Handlingskorten har skapats inom projektet ”Framtiden skapas” utifrån den information som samlats in under Covid-19-störningssituationen och undantagsförhållandena. Korten publiceras i maj 2023.

Personer med funktionsnedsättning och funktionshinder i allvarliga störningssituationer

Egen beredskap är en del av samhällets kristålighet. Hushållens beredskap är till stor hjälp för samhället och framför allt för såväl personer med funktionsnedsättning som personer utan funktionsnedsättning. Var och en ska själv förbereda sig på olika störningssituationer, såsom elavbrott och avbrott i datakommunikationerna. Myndigheternas resurser räcker inte till för alla hjälpbehov i alla störningssituationer och då måste resurserna prioriteras för de objekt som är i störst behov av hjälp.

Varför förbereda sig?

Med beredskap

• strävar man efter att förebygga farliga situationer, såsom stormskador eller eldsvåda
• beaktar man störningssituationer under normala förhållanden, t.ex. att betalningssystemen inte fungerar
• förbereder man åtgärder med tanke på undantagsförhållanden på samma sätt som vid långvariga elavbrott
• kartlägger man sårbarheten och de särskilda behoven av beredskap för personer med funktionsnedsättning.

När det gäller beredskap för dagliga och även exceptionella farosituationer är det naturligt att börja med vars och ens egna kunskaper och färdigheter samt med säkerhetsarrangemangen i boende- och arbetsmiljön. Var och en kan förbereda sig i sitt eget hem inför olika olyckor och farosituationer. 

Under elavbrott kan till exempel matbutikerna vara stängda och pengar kan inte lyftas från automaterna. Det behövs också beredskap för insjuknande i olika sjukdomar, vilket vi märkte under coronapandemin. I hemmen ska man vara beredd på att klara sig självständigt åtminstone tre dygn om en störningssituation inträffar.  

• Respirator och strömavbrott (på finska) (Hengitystuki ry.)
• 72 timmar - skulle du klara dig på egen hand? (72 timmar) 
• Vad ska du göra om det blir elavbrott? (Lättläst.fi)
• Beredskap för strömavbrott hemma (på finska) (Verneri.fi)

Det sociala skyddsnätet är viktigt för oss alla. Det sociala skyddsnätet består av pålitliga människor som deltar i den egna vardagen och kan stöda i situationer där människans egna resurser inte räcker till. Skyddsnätets betydelse framhävs i synnerhet under undantagsförhållanden för äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga. Ett fungerande nätverk ger både trygghet och en känsla av trygghet.

Stöd för personer med funktionsnedsättning i störningssituationer

Personer med funktionsnedsättning har rätt att få information och vid behov även stöd för beredskap. Till exempel bor många personer med funktionsnedsättning självständigt med hjälp och stöd i hemmet, och då är egna förberedelser särskilt viktiga. Utöver hushållens allmänna beredskapsanvisningar är det viktigt att tillsammans med den person som behöver stöd utreda:

• Hur får personen information om störningssituationen?
• Vilka hjälpmedel behöver personen och hur fungerar de under strömavbrott? 
• Hurdant extra stöd behöver eventuellt personen och hur snart? 
• Vem får personen vid behov hjälp av och på vilket sätt? 

Som stöd kan man använda till exempel lättlästa anvisningar med bildstöd och material som stöder förberedelserna tillsammans med yrkespersoner och närstående. Genom att gå igenom situationen på förhand kan man förstå vad som händer i situationen och stöda agerandet i störningssituationer. 

Det är möjligt att stöda att personer med funktionsnedsättning klarar sig i vardagen genom olika klientorienterade tjänster och lösningar. När säkerhetsläget förändras kan det uppstå ett behov av att effektivisera tjänsterna. I fråga om en person med funktionsnedsättning avses med effektiverad service att nödvändiga tjänster ordnas och eventuellt ökas i allvarliga störningssituationer. 

Det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning och dess ansvar för beredskapen 

Utöver beredskapsmetoderna som är avsedda för alla medborgare säkerställer man genom förhandsplaneringen av funktionshinderservicen att personer med funktionsnedsättning i sårbar ställning klarar sig i allvarliga störningssituationer. Man utreder för vem den effektiverade servicen behövs och vilka åtgärder som behövs för att så långt som möjligt upprätthålla jämlikhet i säkerheten i alla säkerhetssituationer. Till exempel vid allvarliga störningar kan effektivisering av servicen vara att öka den personliga assistansen eller att ändra sättet att ordna assistansen från arbetsgivarmodellen till köpta tjänster eller att tillfälligt ordna assistans med hemvård.

När man definierar riskgrupper under förberedelserna är det bra att komma ihåg att personer med funktionsnedsättning och funktionshinder utgör en mångsidig grupp människor. En enskild faktor innebär inte automatiskt att någon är sårbar, men det är bra att föra på tal hur personen skulle klara sig. 

Om olika sårbarheter hopar sig försämrar det personens resiliens, det vill säga psykiska förmåga att klara sig och vara flexibel i störningssituationer jämfört med den övriga befolkningen. Det är bra att separat utreda en människas sårbarhet i allvarliga störningssituationer om personen har flera av följande faktorer:

• funktionshinder, 
• funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom, 
• annat modersmål än finska, svenska eller samiska, 
• avsaknad av läsförmåga och digitala färdigheter, 
• bor ensam, 
• familjen har minderåriga barn, 
• behöver en assistent och/eller använder eldrivna hjälpmedel och/eller 
• sociala nätverk saknas.

Inom socialarbetet sörjer man både för de allmänna förberedelserna i anslutning till arbetet och delvis för enskilda människors förberedelser. Inom socialarbetet ska det finnas anvisningar för störningssituationer och undantagsförhållanden.

Gå igenom dessa frågor inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning:

1. Hurdan beredskapsplan finns det?
2. Så här står det i anvisningen för förberedelserna, vad innebär det för oss i det här arbetet?
3. Finns det ett handlingskort för förberedelser? 
4. Vilka personers förberedelser ska jag ombesörja och vad innebär det i praktiken?
   1. Klienternas individuella beredskapsplaner 
5. I fråga om köpta tjänster och egna tjänster: Hur inkluderas förberedelser i avtalet om köpta tjänster och vad ingår i tjänsteproducenternas skyldigheter när det gäller förberedelserna? Hur görs förberedelserna till en del av avtalsgrunderna? 
6. Övning i att agera i störningssituationer så att man kan följa befintliga anvisningar och agera enligt det man har övat.  

Klienternas individuella beredskapsplaner 

Inom funktionshinderservicen bör man alltså i första hand utarbeta en individuell beredskapsplan för klienter som behöver mycket hjälp och stöd. Principen är att man med hjälp av planer och förberedelser säkerställer att de mest utsatta personerna med funktionsnedsättning får stöd i allvarliga störningssituationer.  

Den individuella beredskapsplanen innehåller en beskrivning av den hjälp som är nödvändig för klienten och hur den ordnas. I planen beskrivs också hur hjälpen ordnas och vilken närstående, anhörig eller myndighet man agerar med när hjälpen planeras och när den ordnas. Dessutom antecknas den anhörigas eller närståendes telefonnummer i planen för att man ska kunna kontakta honom eller henne vid behov. En anhörig eller närstående ska vara närvarande när planen utarbetas eller åtminstone ska man ha samtycke av den närstående att hans eller hennes kontaktuppgifter antecknas i planen.

Beredskapen ska också behandlas på möten om klientens serviceplan och det lönar sig att anteckna innehållet i behandlingen av ärendet i serviceplanen. Klientens individuella beredskapsplan görs dock separat från serviceplanen för att beredskapsuppgifterna ska vara lättillgängliga i klientdatasystemet vid eventuella störningar.

Handlingsstrukturen för klientens individuella beredskapsplan finns i Sosmeta som upprätthålls av THL och som är en tjänst för handlingsstrukturer och metadata inom socialvården. De riksomfattande klienthandlingsstrukturerna inom socialvården används i socialvårdens klientdatasystem och i Kanta-tjänsterna.

Klientens individuella beredskapsplan (Sosmeta.fi) 

Källor

Lag om ändring av hälso – och sjukvårdslagen 135/2021 (Finlex)

Lag om ändring av socialvårdslagen 136/2021 (Finlex)

Statsrådets förordning om välfärdsområdenas beredskap för störningssituationer inom social- och hälsovården 308/2023 (Finlex)

Avtalsbaserad beredskap: Anvisning för aktörer inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2019:15 (Statsrådet)

Beredskap (Inrikesministeriet)

Samarbete

Sidan har förverkligats inom projektet Framtiden skapas (ESF 2021–2023), som är ett samprojekt mellan förbundet Kehitysvammaliitto, Kommunförbundet och THL. Kehitysvammaliitto koordinerar projektet. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden.