Genomförande och uppföljning av servicen

Sidans innehåll

Det är viktigt för klienten att de tjänster som planerats för och beviljats honom eller henne genomförs utan dröjsmål och på lämpligt sätt. Klienten ska få tillräcklig information om innehållet i de beviljade tjänsterna och på vilket sätt tjänsterna ordnas. När tjänsterna tillhandahålls ska man i första hand beakta klientens önskemål och åsikt och även i övrigt respektera klientens självbestämmanderätt. Hänsyn ska tas till klientens intresse.

Servicen för personer med funktionsnedsättning består ofta av flera slags tjänster och stödåtgärder, som kan tillhandahållas och ordnas av flera parter. För att klientens intressen ska kunna tillvaratas är det viktigt att samarbetet mellan dem som ordnar och tillhandahåller tjänsterna löper smidigt.

Verkställighet av ett beslut

I brådskande fall ska ett beslut om tjänster och stödåtgärder verkställas utan dröjsmål och i fall som inte är brådskande utan ogrundat dröjsmål. Beslutet ska dock verkställas senast inom tre månader från det att ärendet inletts. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov.

Verkställigheten av ett beslut om tjänster är en fas i serviceprocessen som är viktig för klienten, eftersom den inbegriper de konkreta tjänster som påverkar klientens vardag. Uppgifterna i verkställighetsfasen varierar beroende på vilken tjänst eller stödåtgärd det är fråga om och på vilket sätt den tillhandahålls.

Till exempel när en person som själv klarar av att sköta anskaffningen ska få ersättning av kostnaderna för anskaffning av redskap, maskiner och anordningar som personen behöver för att klara de dagliga funktionerna, behöver välfärdsområdet bara skicka pengar till klienten i verkställighetsfasen. Ordnandet av serviceboende kanske däremot kräver att man använder sig av köpta tjänster, koordinerar olika tjänster sinsemellan och ger klienten och serviceproducenten omfattande anvisningar. 

För de flesta tjänsterna måste man bestämma hur tjänsten ska tillhandahållas i verkställighetsfasen. Välfärdsområdet kan producera de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar självt eller i samarbete med andra välfärdsområden, köpa dem från en serviceproducent eller i vissa fall ge klienten en servicesedel eller ekonomisk ersättning för anskaffning av tjänsten (personlig assistans). I detta skede kommer en ny part in i processen: den som tillhandahåller den beviljade tjänsten. Det är viktigt att såväl välfärdsområdet som serviceproducenten och klienten har en tydlig och samstämmig uppfattning om tjänstens innehåll.

Tjänsten ska motsvara klientens servicebeslut och sättet på vilket tjänsten tillhandahålls får inte förhindra att tjänsten faktiskt används. Till exempel ska färdtjänst ordnas med ett sådant fordon som klienten kan ta sig in i och som rymmer klientens hjälpmedel.

Sektorsövergripande samarbete mellan olika aktörer

Samarbetsnätverket inom funktionshinderservicen är i regel stort. För att tillhandahålla tjänster ska en myndighet inom socialvården se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till en persons individuella behov finns att tillgå.

När tjänster och stödåtgärder verkställs ska myndigheten enligt behov kontakta olika samarbetspartner och sakkunniga. De viktigaste samarbetspartnerna i verkställighetsfasen är de som producerar de beviljade tjänsterna. Vid tillhandahållande av socialvård ska klientens självbestämmanderätt respekteras och hans eller hennes önskemål, åsikter och individuella behov beaktas.

Serviceprocessen ska följas upp

Välfärdsområdet som ordnar socialvård ansvarar för att klienten bemöts på lämpligt sätt inom socialvården och att klienten får ändamålsenliga tjänster. Socialvårdsmyndigheten ska dessutom följa upp hur målen i klientens klientplan uppfylls och bedöma effekten av klientens tjänster.

För uppföljningen och bedömningen är det viktigt att klient- och andra planer som har utarbetats för klienten justeras vid behov och senast vid den tidpunkt som anges i planen. Då kan man följa upp tjänsternas tillräcklighet, ändamålsenlighet och effekt i förhållande till klientens servicebehov och önskemål.

När välfärdsområdet följer upp serviceprocessen och klientens tjänster är det viktigt att den beaktar klientens egen och vid behov de närståendes bedömning av tjänsternas ändamålsenlighet och effekt. Dessutom bör man i stor utsträckning beakta de parter som arbetar med klienten och som påverkar klientens ärenden.

Egenkontroll

En verksamhetsenhet inom socialvården eller en annan aktör som ansvarar för den samlade verksamheten ska göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet. Planen ska vara offentligt framlagd, förverkligandet av den ska följas upp regelbundet och verksamheten utvecklas utifrån respons som regelbundet samlas in från klienterna och verksamhetsenhetens personal.

Avslutning av en klientrelation

Klientrelationen kan avslutas till exempel för att klienten byter hemkommun så att den nya hemkommunen finns i ett annat välfärdsområde, inte längre behöver funktionshinderservice eller specialomsorg, om behovet av service upphör av någon annan grundad anledning, eller om klienten avlider. 

Om den sökande dör medan ansökan eller besvär behandlas, ska behandlingen fortsätta om ansökan eller besväret har juridisk betydelse för personen med funktionsnedsättning eller personens dödsbo. En sådan situation kan uppstå om det gäller en ansökan om kostnadsersättning (till exempel krav på ersättning för kostnader för ändringsarbeten i bostaden som personen med funktionsnedsättning redan har orsakats eller ersättning för kostnader för beviljad färdtjänst).

Om ansökan eller besväret gällde ordnandet av en tjänst eller stödåtgärd som inte har ekonomisk betydelse, förfaller ansökan eller besväret.

Källor

Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)

Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 (Finlex)

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 (Finlex)

Uppdaterad: