Nationella Hälsoindexet 2020–2022

Skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga mellan kommunerna är störst i de geografiskt stora välfärdsområdena

De största skillnaderna i sjuklighet mellan kommunerna i ett välfärdsområde kan observeras i Norra Savolax, där sjukligheten är högre i alla kommuner i området än i hela landet i genomsnitt: totalindextalen för sjuklighet varierar från 161 till 103 i kommunerna, medan indextalet för välfärdsområdet är 117. Indextalet för hela landet är 100.

Även när det gäller arbetsoförmåga finns de största skillnaderna mellan kommunerna i välfärdsområdet i Norra Savolax, där kommunernas totalindextal för arbetsoförmåga varierar från 241 till 115, medan siffran för hela välfärdsområdet är 135. I Lappland och Kajanaland finns också stora skillnader.

Nationella hälsoindexets informationshelhet består av flera indikatorer på befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Uppgifterna produceras i ett samarbete mellan THL, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.

Informationshelheten omfattar ett sjuklighetsindex med delindex enligt sjukdomsgrupp samt ett index för arbetsoförmåga med delindex.

Sjuklighetsindexet omfattar tio sjukdomsgrupper. De sjukdomsgruppsspecifika delindexen beskriver förekomsten av cancer, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, störningar i den psykiska hälsan olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholrelaterade sjukdomar. I sjuklighetsindexet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet samt kostnaderna för användning av social- och hälsovårdstjänster.

Totalindex för arbetsoförmåga består av tre delar: sjukpension, sjukdagpenning och positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering. I totalindexet för arbetsoförmåga kan man granska befolkningens arbetsoförmåga i alla delar tillsammans. Delarna kan dessutom granskas separat som delindex.

Ladda ner hela statistikrapportenLänk till en annan webbplatsAvautuu uudessa välilehdessä

Kartbild av skillnaderna i sjuklighet mellan välfärdsområdena och kommunerna. Huvudobservationerna beskrivs i texten. — Figur 1. Skillnaderna mellan välfärdsområdena och kommunerna i sjuklighet och arbetsoförmåga 2020–2022. Åldersstandardiserade index. Kartunderlag: Statistikcentralen 2024.

Kartbild av skillnaderna i arbetsoförmåga mellan välfärdsområdena och kommunerna. Huvudobservationerna beskrivs i texten. — Figur 1. Skillnaderna mellan välfärdsområdena och kommunerna i sjuklighet och arbetsoförmåga 2020–2022. Åldersstandardiserade index. Kartunderlag: Statistikcentralen 2024.

Tabeller

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Hälsoindexsiffrorna beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten eller arbetsoförmågan är i området.

Indexen publiceras både som åldersstandardiserade och som icke-åldersstandardiserade. I åldersstandardiseringen fastställs områdenas åldersstruktur kalkylmässigt på samma sätt i alla områden, varvid det åldersstandardiserade indexet lämpar sig för jämförelse mellan områden med olika åldersstruktur. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver emellertid områdets verkliga börda av sjukdomar respektive arbetsoförmåga.

Vid beräkningen av varje index används uppgifter för tre år i följd för att minska den slumpmässiga variationens inverkan för de områden som har det minsta befolkningsunderlaget. Indextalen kan tolkas som ett treårsgenomsnitt för sjukfrekvens och arbetsoförmåga.

De regionala skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga påverkas förutom av befolkningens åldersstruktur även av många faktorer. Levnadsvanor som rökning, alkoholkonsumtion, motions-, sömn- och matvanor har betydelse, men det finns många faktorer som påverkar levnadsvanorna. Arbetslöshet, ekonomiska situationen och utbildningen återspelas i befolkningens hälsa och arbetsförmåga. Av betydelse är också hur social- och hälsovårdstjänsterna fungerar samt kulturella och genetiska faktorer.

När man jämför indexsiffrorna ska man beakta att också en välfungerande hälso- och sjukvård kan ta sig uttryck i högre sjuklighet, eftersom sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. På motsvarande sätt påverkas arbetsoförmågan också av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster, som beror på bl.a. företagshälsovårdens omfattning. I sjuklighetsindexet kan skillnaderna mellan områdena också påverkas av hur omfattande uppgifterna från välfärdsområdena är och hur de överförs till THL:s vårdanmälningsregister.

Informationshelheten för Nationella hälsoindexet finns tillgänglig från 2017 till 2022. Resultaten var först producerat för alla välfärdsområden, senare hösten 2023 för kommunerna och välfärdsområdenas samarbetsområden. Uppgifterna uppdateras årligen på våren i THL:s Sotkanet och FPA:s faktaportal.