Nationella Hälsoindexet 2021–2023

Sjuklighet och arbetsoförmåga fortfarande vanligast i östra och norra Finland

Nationella hälsoindexet beskriver regionala skillnader i befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga (figur 1). Regionala skillnader kan också undersökas separat för män och kvinnor.

Sjuklighetsindexet är högst för både män och kvinnor i Norra Savolax. Också Norra Österbotten, Norra Karelen och Kymmenedalen är regioner där båda könens sjuklighet är hög. Skillnaderna mellan regionerna är störst för båda könen när det gäller alkoholrelaterade sjukdomar jämfört med andra sjukdomsgrupper.

Indexet för arbetsoförmåga är högst för män i Kajanaland och för kvinnor i Norra Savolax. De regionala skillnaderna i arbetsoförmåga är större för positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering än för sjukpensioner och sjukdagpenningar. För män betalas sjukpension och sjukdagpenning oftast ut i Kajanaland. För kvinnor är sjukpensioner vanligast i Norra Savolax och sjukdagpenningar i Lappland. Både män och kvinnor får mest positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering i Norra Karelen.

Ladda ner statistikrapporten

Kartbild av skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga mellan välfärdsområdena i Finland. — Figur 1. Skillnaderna mellan välfärdsområdena i sjuklighet och arbetsoförmåga 2021–2023, åldersstandardiserade index, båda könen (Kartunderlag: Statistikcentralen 2025)

Nationella hälsoindexets informationshelhet består av flera indikatorer på befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Uppgifterna produceras i ett samarbete mellan THL, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.

Informationshelheten omfattar ett sjuklighetsindex med delindex enligt sjukdomsgrupp samt ett index för arbetsoförmåga med delindex.

Sjuklighetsindexet omfattar tio sjukdomsgrupper. De sjukdomsgruppsspecifika delindexen beskriver förekomsten av cancer, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, störningar i den psykiska hälsan olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholrelaterade sjukdomar. I sjuklighetsindexet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet samt kostnaderna för användning av social- och hälsovårdstjänster.

Totalindex för arbetsoförmåga består av tre delar: sjukpension, sjukdagpenning och positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering. I totalindexet för arbetsoförmåga kan man granska befolkningens arbetsoförmåga i alla delar tillsammans. Delarna kan dessutom granskas separat som delindex.

Tabeller och bilder

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Hälsoindexsiffrorna beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten eller arbetsoförmågan är i området.

Indexen publiceras både som åldersstandardiserade och som icke-åldersstandardiserade. I åldersstandardiseringen fastställs områdenas åldersstruktur kalkylmässigt på samma sätt i alla områden, varvid det åldersstandardiserade indexet lämpar sig för jämförelse mellan områden med olika åldersstruktur. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver emellertid områdets verkliga börda av sjukdomar respektive arbetsoförmåga.

Vid beräkningen av varje index används uppgifter för tre år i följd för att minska den slumpmässiga variationens inverkan för de områden som har det minsta befolkningsunderlaget. Indextalen kan tolkas som ett treårsgenomsnitt för sjukfrekvens och arbetsoförmåga.

De regionala skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga påverkas förutom av befolkningens åldersstruktur även av många faktorer. Levnadsvanor som rökning, alkoholkonsumtion, motions-, sömn- och matvanor har betydelse, men det finns många faktorer som påverkar levnadsvanorna. Arbetslöshet, ekonomiska situationen och utbildningen återspelas i befolkningens hälsa och arbetsförmåga. Av betydelse är också hur social- och hälsovårdstjänsterna fungerar samt kulturella och genetiska faktorer.

När man jämför indexsiffrorna ska man beakta att också en välfungerande hälso- och sjukvård kan ta sig uttryck i högre sjuklighet, eftersom sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. På motsvarande sätt påverkas arbetsoförmågan också av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster, som beror på bl.a. företagshälsovårdens omfattning. I sjuklighetsindexet kan skillnaderna mellan områdena också påverkas av hur omfattande uppgifterna från välfärdsområdena är och hur de överförs till THL:s vårdanmälningsregister.

Informationshelheten för Nationella hälsoindexet finns tillgänglig från 2017 till 2023 för alla välfärdsområden, kommunerna och välfärdsområdenas samarbetsområden. Uppgifterna uppdateras årligen på våren i THL:s Sotkanet och FPA:s faktaportal.