Nationella Hälsoindexet 2019–2021

Skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga mellan välfärdsområdena är likartade: den bästa situationen i Nyland och Österbotten

De friskaste finländarna bor i Österbotten, Nylands välfärdsområden och Helsingfors, de sjukaste i Norra Savolax och Norra Karelen. Arbetsoförmåga är vanligast i Norra Savolax, Kajanaland och Norra Österbotten och minst i Nyland.

Skillnaderna mellan välfärdsområdena framgår av uppgifterna i Nationella hälsoindexet som publicerats för första gången och som grundar sig på registeruppgifter för 2019–2021. Indexen och deras olika delområden beskriver i stor utsträckning förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landets befolkning.

Informationshelheten i Nationella hälsoindexet omfattar flera indikatorer på befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Indexuppgifterna produceras gemensamt av Institutet för hälsa och välfärd (THL), Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen. Informationshelheten innehåller både sjuklighetsindexet och dess delindex enligt sjukdomsgrupp och indexet för arbetsoförmåga och dess delindex.

Sjuklighetsindexet innehåller 10 sjukdomsgrupper. Delindexen beskriver förekomsten av cancer, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, allvarliga störningar i den psykiska hälsan, olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholrelaterade sjukdomar. I sjuklighetsindexet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet och kostnaderna för användningen av hälso- och sjukvården.

Totalindex för arbetsoförmåga består av tre delar: sjukpension, sjukdagpenning och positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering. I totalindexet för arbetsoförmåga kan man granska befolkningens arbetsoförmåga i alla delar tillsammans. Delarna kan dessutom granskas separat som delindex.

Ladda ner hela statistikrapporten

Skillnaderna mellan välfärdsområdena i sjuklighet och arbetsoförmåga 2019–2021, åldersstandardiserade index (kartunderlag: Statistikcentralen 2023).

Tabeller och bilder

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Hälsoindexsiffrorna beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten eller arbetsoförmågan är i området.

Av indexen produceras både en åldersstandardiserad och en icke-standardiserad version. De åldersstandardiserade resultaten eliminerar åldersstrukturernas inverkan, och därför lämpar sig resultatet för regionala jämförelser. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver å sin sida områdets verkliga börda av sjuklighet och arbetsoförmåga.

De regionala skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga påverkas förutom av befolkningens åldersstruktur även av många faktorer. Levnadsvanor som rökning, alkoholkonsumtion, motions-, sömn- och matvanor påverkar, men levnadsvanorna påverkas av flera omständigheter. Arbetslösheten, den ekonomiska situationen och utbildningen återspeglas i befolkningens hälsa och arbetsförmåga. Av betydelse är också hur social- och hälsovårdstjänsterna fungerar samt kulturella och genetiska faktorer.

När man jämför indexsiffrorna ska man beakta att också en välfungerande hälso- och sjukvård kan ta sig uttryck i högre sjuklighet, eftersom sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. På motsvarande sätt påverkas arbetsoförmågan också av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster, som beror på bl.a. företagshälsovårdens omfattning. I sjuklighetsindexet kan skillnaderna mellan områdena också påverkas av hur omfattande uppgifterna från välfärdsområdena är och hur de överförs till THL:s vårdanmälningsregister.

Informationshelheten för Nationella hälsoindexet finns tillgänglig från 2017 till 2021. Resultaten var först producerat för alla välfärdsområden, senare hösten 2023 för kommunerna och välfärdsområdenas samarbetsområden. Uppgifterna kommer att uppdateras årligen.