Nationella Hälsoindexet
Statistikuppgifternas relevans
Statistiken baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Enligt den är THL:s lagstadgade uppgift bland annat att undersöka och följa befolkningens välfärd och hälsa (2 §). Som en del av detta arbete producerar THL och FPA datahelheten Nationella hälsoindexet med uppgifter om frekvensen av centrala folksjukdomar och arbetsoförmåga i välfärdsområdena och kommunerna. Uppgifterna grundar sig på flera omfattande totalregistermaterial som erhållits med THL:s tillstånd (THL/5500/6.02.00/2022). Uppgifterna produceras regelbundet i samarbete med Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.
Med hjälp av indexet kan kommuner och områden jämföra sjukdomsbördan och bördan från arbetsoförmågan bland de egna invånarna med både hela landet och andra områden. Informationen hjälper välfärdsområdena och kommunerna att förebygga problem och att vidta åtgärder för att främja hälsan och välfärden på bästa möjliga sätt.
På nationell nivå kan indexuppgifterna användas i uppföljningen av hur befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga utvecklas och av regionala skillnader. Nationella hälsoindexet ingår i indikatorerna för uppföljningen av de riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården (1). Dessutom är statistikens index centrala indikatorer som beskriver det regionala behovet av tjänster och som används bl.a. i THL:s utvärdering av social- och hälsovården (2).
Statistiken i Nationella hälsoindexet uppdateras årligen på våren i THL:s Sotkanet och FPA:s faktaportal.
Metodbeskrivning
Statistikhelheten för Nationella hälsoindexet är indelad i
- totalindexet för sjuklighet (kort namn sjuklighetsindexet) och dess delindex enligt sjukdomsgrupp. Sjukdomsgrupperna i totalindexet är cancersjukdomar, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, psykisk hälsa, olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholrelaterade sjukdomar.
- totalindexet för arbetsoförmåga och dess delindex, som är sjukpensioner, sjukdagpenningar och beslut om beviljande av yrkesinriktad rehabilitering.
Totalindexen och deras delindex beskriver förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga bland befolkningen i det område som granskas i förhållande till befolkningen i hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten och arbetsoförmåga är i området.
För att skapa indikatorerna har man använt flera totalregistermaterial som samlas av THL, FPA, Pensionsskyddscentralen och Cancerregistret. De registerdatakällor som ska beaktas vid fastställandet av varje indikator samt bl.a. diagnoskoder och åldersavgränsningar beskrivs i tabellbilaga 1. De regionala uppgifterna i sjuklighetsindexen grundar sig på uppgifter om hemkommun från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsdatasystem i slutet av året i fråga. Åldersavgränsningarna grundar sig på att den granskade sjukdomen är sällsynt hos personer som är än den valda åldersgruppen att det därför inte är ändamålsenligt att samla in information.
Vid beräkningen av indexen används uppgifter om sjuklighet och arbetsoförmåga från tre år i följd för att säkerställa ett tillräckligt antal fall även i områden med det minsta befolkningsunderlaget och för att minska inverkan av slumpmässiga variationer på siffran. Indextalen kan tolkas som ett treårsgenomsnitt för sjuklighet och arbetsoförmåga.
Av indexen produceras en åldersstandardiserad och en icke-standardiserad version. Åldersstandardiseringen grundar sig på en indirekt metod. Proportioneringen och åldersstandardiseringen av indexen enligt sjukdomsgrupp har genomförts utifrån den genomsnittliga folkmängden i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen. I åldersstandardiseringen har man använt hela landets befolkningsstruktur, som har fastställts utifrån den senaste treårsperioden i statistiken (2020–2022). Befolknings- och åldersstandardiseringen av de index som beskriver arbetsoförmågan har genomförts med hjälp av uppgifter i FPA:s befolkningsstatistik som innehåller situationen i slutet av januari följande år. För varje index har åldersstandardiseringen gjorts för material som klassificerats enligt femårsåldersgrupper.
Totalindexen är summaindikatorer för sjuklighet och arbetsoförmåga som bildas som en viktad summa av delindexen i dem. I indexet för arbetsoförmåga har man beaktat förmånstagare i åldern 16–64 år som bor i Finland och deras andel av befolkningen i motsvarande ålder. Sjukpensionstagarna inkluderar både dem som får arbetspension och dem som får FPA:s pension för december respektive år. De som får delinvalidpension har en halv vikt i det allmänna indexet. Av dem som får sjukdagpenning har man årligen beaktat dem som fått dagpenning för minst 90 dagar. De som fått ett positivt yrkesinriktat rehabiliteringsbeslut har en halv vikt i det allmänna indexet.
I totalindexet för sjuklighet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet och kostnaderna för hälso- och sjukvården. Principen för viktningen är att lyfta fram den samhälleliga belastningen i anslutning till eller orsakad av sjukfrekvensen och olika konsekvenser för individen. Vid beräkningen av indexet för sjuklighet har var och en av de fyra viktningsgrunderna (dödlighet, arbetsoförmåga, livskvalitet, hälso- och sjukvårdskostnader) en lika stor vikt andel (25 %). Psykisk hälsa har den största vikten i sjuklighetsindexet och är central faktor bakom både arbetsoförmåga och bristande livskvalitet. De informationskällor och metoder som använts för att fastställa viktkoefficienterna beskrivs i tabellbilaga 2.
När man granskar tidsserierna i sjuklighetsindexen är det viktigt att beakta att värdena för de tidigare granskningsåren ändras i och med nya uppdateringar, eftersom siffrorna beräknas i förhållande till sjukfrekvensen i hela landet under statistikens senaste treårsperiod. Dessutom bör man beakta att de indexvärdena som publicerats sedan 2023 inte är jämförbara med THL:s tidigare sjuklighetsindex.
Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
THL sammanställer uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av Nationella hälsoindexet utgående från THL:s, Statistikcentralens, Pensionsskyddscentralens, Cancerregistrets och Folkpensionsanstaltens nationella register. Riktigheten i indexens uppgifter beror på hur heltäckande och exakta dessa register är, vilket anges i registrens kvalitetsbeskrivningar (tabellbilaga 1).
När man granskar tidsserier är det viktigt att beakta att värdena för de tidigare granskningsåren ändras i och med nya uppdateringar. Av indexen produceras både en åldersstandardiserad och en icke-åldersstandardiserad version, vars tolkningar avviker från varandra. Många sjukdomar är i hög grad åldersrelaterade, vilket innebär att åldersstrukturen för ett område till stor del avgör sjukfrekvensen. Det åldersstandardiserade indexet beskriver skillnaderna i sjukfrekvens mellan olika områden oberoende av åldersstrukturen. Det icke-standardiserade indexet beskriver emellertid den verkliga bördan av sjuklighet i området. Vid åldersstandardiseringen används en indirekt metod (3).
Nationella hälsoindexets indikatorer har utvecklats för att beskriva regionala skillnader i befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Det finns många orsaker till skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga. När det gäller levnadsvanorna gör framför allt rökning och riklig alkoholkonsumtion att sjukligheten ökar. Också befolkningens åldersstruktur, sysselsättningsläge och utbildnings- och inkomstnivå påverkar sjukligheten. Många hälsorisker och sjukdomar drabbar i högre utsträckning lågutbildade, låginkomsttagare och långtidsarbetslösa. På grund av dessa omständigheter ska man på basis av indexet inte dra några bestämda slutsatser om hur hälso- och sjukvården fungerar i olika områden, utan man bör också undersöka andra bakomliggande faktorer som påverkar sjukligheten samt arbets- och funktionsförmågan. Bakom skillnaderna i indexet för arbetsoförmåga ligger regionala faktorer i anslutning till utbudet inom social- och hälsovården, såsom läkarbrist och företagshälsovårdens verksamhet som en faktor som förebygger och styr problem med arbetsförmågan.
Det finns också skillnader mellan områdena avseende vårdpraxis inom hälso- och sjukvården, diagnostik av sjukdomar, utarbetande av läkarutlåtanden som behövs för beviljande av förmåner samt dokumentationspraxis som är oberoende av sjukfrekvensen och befolkningens funktionsförmåga. Även dessa kan delvis förklara i synnerhet de avvikande siffrorna för enskilda kommuner, men också för välfärdsområdena. Till exempel kan de områdesspecifika skillnaderna i indexet för psykisk hälsa delvis bero på olika dokumentationspraxis. Hälso- och sjukvårdens inverkan på resultaten kan också visa sig genom att en välfungerande hälso- och sjukvård i vissa fall till synes kan framstå som en hög sjuklighet i och med att sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. Dessa faktorer kan återspeglas till exempel i cancerindexet: en högre siffra än genomsnittet kan förutom en högre cancersjuklighet också vara ett tecken på en framgångsrik tidig diagnostisering av cancer i området.
När man granskar tidsserierna för indexet för arbetsoförmåga bör man beakta att kommunernas och områdenas indexvärde förutom utvecklingen av arbetsoförmågan i området även påverkas av utvecklingen i hela landet samtidigt. Det åldersstandardiserade indexet beskriver den del av skillnaderna mellan områdena som inte beror på att åldersstrukturerna är olika. Det icke-åldersstandardiserade indexet återspeglar å sin sida bättre förekomsten av arbetsoförmåga i området och till exempel behovet av tjänster som detta medför jämfört med nivån i hela landet.
Uppgifternas aktualitet och rättidighet
Indikatorerna i statistiken beskriver förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga med cirka två års fördröjning. Fördröjningen beror på tillgången till informationskällor för de indikatorer på sjuklighet som har statistiken över dödsorsaker som källa. När det gäller förekomsten av de centrala folksjukdomar som ingår i statistiken observeras i allmänhet ingen stor variation på kort sikt. På kort sikt kan indextalen påverkas av betydande förändringar, till exempel i fråga om vårdpraxis eller avvikelser i tillgången till vård.
Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Indextalen och deras metadata publiceras i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet och i FPA:s faktaportal.
I Sotkanet anges det sista året i varje treårsperiod som statistik år. Till exempel har 2022 angetts som statistik år för de indexresultat som beräknats för perioden 2020–2022.
THL:s och FPALänk till en annan webbplatsAvautuu uudessa välilehdessä:s webbplatser har även statistiksidor.
Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet
När sjuklighetsindexen uppdateras beräknas även indexen för alla tidigare år på nytt enligt den senaste kommunindelningen. Också övriga uppgifter uppdateras retroaktivt om det har skett ändringar i dem.
Klassificeringarna som beskriver vårdhändelser inom hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukvården i vårdanmälningsregistren har förnyats sedan datainsamlingen 2019 (THL 2018Länk till en annan webbplatsAvautuu uudessa välilehdessä). Reformen gäller registrets variabler för servicebranscher och ankomstsätt, som har ersatts med helt nya variabler, kontaktsätt och behandlingsprioritet. På grund av reformen är det möjligt att det i vissa områden finns skillnader i sjuklighetsindexens tidsmässiga jämförbarhet före och efter 2019. Detta gäller i synnerhet indikatorer för följande sjukdomsgrupper, vars bestämning bygger på data om vårdperioder: kranskärlssjukdom, cerebrovaskulära sjukdomar och självskadebeteende (som en del av datahelheten i indexet för mental hälsa).
Det kan förekomma variationer från år till år och mellan olika områden i omfattningen och kvaliteten på uppgifterna i vårdanmälningsregistren. I fråga om de delindex för sjuklighet där uppgifter från primärvårdens öppenvård har använts som informationskälla bör man beakta att uppgifterna inte har fåtts heltäckande från alla hälsovårdscentraler under samtliga år på grund av problem med informationssystemen och ofullständig dokumentation av besöksorsaker. Särskilt i Helsingfors samt i Vanda och Kervo välfärdsområde vet man att det finns brister i uppgifterna i vårdanmälningssystemet på grund av problem med dataöverföringen i patientdatasystemet. Det kan också förekomma brister i uppgifterna om specialiserad sjukvård på grund av att anteckningar saknas. Dessutom har man från och med cirka 2020 fått mer omfattande uppgifter från privata serviceproducenter till vårdanmälningsregistret.
I denna statistikpublikation presenteras inga siffror för Åland och dess kommuner. Man känner till att det finns brister i Ålands registeruppgifter som kan bero bl.a. på vård som erhållits i Sverige. Bristerna i informationstäckningen kan ses i de exceptionellt låga indextalen. Det är dock sannolikt att sjukfrekvensen på Åland är lägre än på Fastlands Finland.
Särskilda frågor i statistikrapporten 2020–2022
Eventuella effekter av service- och vårdskulden från coronatiden kan återspeglas i de statistikuppgifter som beskrivs i denna statistikrapport. Under pandemin kunde man konstatera färre sjukdomar som inte orsakar klart identifierbara symtom (t.ex. vissa cancersjukdomar, lungsjukdomar som orsakar lindriga symtom i ett tidigt skede eller typ 2-diabetes) eller som på basis av symtomen inte kräver brådskande vård.
I samband med publiceringen av uppgifterna i denna statistikrapport har definitionen av indexen för kranskärlssjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar ändrats så att den beaktar huvuddiagnoserna i vårdanmälningsregistret. Tidigare beaktades utöver huvuddiagnoserna även bidiagnoser. Ändringen beror på de förändringar i dokumentationspraxisen som observerats i registret, till följd av vilka man ansåg att sjukligheten beskrivs på ett tillförlitligare sätt genom att enbart beakta huvuddiagnoserna. Uppgifterna har ändrats för att gälla indexens hela tidsserier som finns i Sotkanet.
Referenser
1. KUVA-indikatorerna, THL. KUVA-mittaristo - THL Hämtad 29.4.2024.
2. De riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2024:6. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5444-1
3. Sipilä P, Parikka S, Härkänen T, Juntunen T, Koskela T, Martelin T, Koskinen S. Kuntien väliset erot sairastavuudessa – THL:n sairastavuusindeksin tuloksia. Suomen Lääkärilehti – Finlands Läkartidning 45/2014. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201501091087
4. Institutet för hälsa och välfärd (THL). THL:s sjuklighetsindex 2019. Stora regionala skillnader i sjukligheten. Statistikrapport 13/2022. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051936879
