Nationella Hälsoindexet

Sidans innehåll

Beskrivning av statistiken

Nationella hälsoindexet är en informationshelhet som produceras gemensamt av THL och FPA, med uppgifter om frekvensen av centrala folksjukdomar och arbetsoförmåga i välfärdsområdena och kommunerna. Statistiken består av två indikatorhelheter:

  • totalindexet för sjuklighet (kort namn sjuklighetsindexet) och dess delindex enligt sjukdomsgrupp. Sjukdomsgrupperna i totalindexet är cancersjukdomar, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, psykisk hälsa, olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholrelaterade sjukdomar. 
  • totalindexet för arbetsoförmåga (kortnamn index för arbetsoförmåga) och dess delindex, som är sjukpensioner, sjukdagpenningar och positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering. 

Indikatorerna i statistiken rapporteras som regionala indextal, där riktmärket är hur vanligt det fenomen som indikatorn beskriver är i hela landets befolkning. Indexvärdet för hela landet är 100. Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten och arbetsoförmåga är i området. De regionala nivåerna är kommuner, välfärdsområden och samarbetsområden. Dessutom finns statistikens indikatorer tillgängliga separat för män och kvinnor och som totala för båda könen. 

Indexvärdet beräknas enligt fall från tre år i följd för att minska inverkan av slumpmässiga variationer på värdet i de områden som har minsta befolkningsunderlag. Indexuppgifterna finns tillgängliga som en tidsserie börjandes med uppgifter för åren 2017–2019. Denna rapport omfattar de resultat som beräknats för den senaste treårsperioden 2021–2023.

De uppgifter som beskrivs i indikatorerna baserar sig på flera omfattande totalregistermaterial och en sammanslagning av dessa. THL och FPA producerar uppgifterna i samarbete med Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen. Statistiken publiceras en gång om året.

Relevans

De tio sjukdomsgrupper som ingår i statistiken har valts ut på basis av hur allmänna och belastande de är. Vid bedömningen av belastning har man granskat förtida dödlighet, arbetsoförmåga, brist på livskvalitet samt kostnader för användning av social- och hälsovårdstjänster i anslutning till sjukdomsgrupperna, huvudsakligen med hjälp av uppgifterna för 2019 (tabellbilaga 2).

Delindexen för arbetsoförmåga (sjukpensioner, sjukdagpenningperioder på mer än 90 dagar och positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering) valdes eftersom de beskriver arbetsoförmåga ur olika perspektiv. Eftersom sjukpensioner representerar den mest långvariga arbetsoförmågan, väger de tyngst i beräkningen av indikatorn (tabellbilaga 1).

De indikatorer för sjuklighet och arbetsoförmåga som ingår i statistiken gör det möjligt för kommuner och områden att jämföra bördan från sjuklighet och arbetsoförmåga i den egna befolkningen och dess utveckling i förhållande till den nationella nivån. Denna information hjälper områden och kommuner att förebygga problem och vidta åtgärder för att på bästa sätt främja välbefinnande och hälsa. Indikatorerna används i de välfärdsrapporter som produceras av kommuner och välfärdsregioner.

På nationell nivå kan statistiken användas i uppföljningen av hur befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga utvecklas och i uppföljning av regionala skillnader. Nationella hälsoindexet ingår i indikatorerna för uppföljningen av de riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården. Dessutom är statistikens index centrala indikatorer som beskriver det regionala behovet av tjänster, och de används bl.a. i THL:s utvärdering av social- och hälsovården (se KUVA-indikatorerna). Totalindexen för sjuklighet och arbetsoförmåga är också med i ett verktyg som används för ledningens strategiska lägesbilder för välfärdsområden (se på finska Johdon strateginen tilannekuva, JST).

Statistikens datainnehåll

Statistikens indikatorer beskriver sjukligheten och arbetsoförmågan hos Finlands befolkning. De demografiska uppgifterna för indikatorerna för sjuklighet fastställs på basis av uppgifterna för den sista dagen året före beräkningsåret, med beaktande av den befolkning som har sin hemkommun i Finland. De demografiska uppgifterna för indikatorerna för arbetsoförmåga grundar sig på FPA:s befolkningsstatistik, som omfattar situationen i slutet av Januari året efter indexåret.

För varje indikator har en för den indikatorn specifik åldersbegränsning iakttagits. I indikatorerna för arbetsoförmåga beaktas den arbetsföra befolkningen i åldern 16–64 år. Åldersgränserna för sjuklighetsindikatorerna har valts med hänsyn till förekomsten av den aktuella sjukdomen och tillförlitligheten i de diagnostiska uppgifterna i den valda åldersgruppen.

Datainnehållet i statistikens indikatorer och de valda åldersgränserna beskrivs i tabellbilaga 1.

Statistikprocessen

Källdata

Källorna till statistiken är de administrativa totalregistermaterial som upprätthålls av THL, FPA, Pensionsskyddscentralen och Cancerregistret. Källorna för statistiken är datainsamlingar från följande register

  • Vårdanmälningsregistret TerveysHilmo (THL)
  • Vårdanmälningsregistret Avohilmo (THL)
  • Vårdanmälningsregistret om socialvården (THL)
  • Mottagare av FPA-förmåner: sjukpensioner, sjukdagpenningar och beslut om yrkesinriktad rehabilitering (FPA)
  • Läkemedelsexpedieringar som omfattas av ersättning från sjukförsäkringen (FPA)
  • Beviljade rätter till läkemedelsersättning (FPA)
  • Arbetspensionssystemets pensioner: sjukpensioner (Pensionsskyddscentralen)
  • Cancerregister (Finlands Cancerregister) 
  • Dödsorsaker (Statistikcentralen)
  • Befolkningsdata (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)

Källinformationen som används är på radnivå och vid sammanställning av data från olika register används en pseudonymiserad identifierare. Vid fastställandet av informationen för varje sjukdomsgrupp och delindex för arbetsoförmåga har de specifika registerkällor och extraktionsvillkor använts som definierats skilt för varje, enligt beskrivningen i tabellbilaga 1.

Metod för uppgiftsinsamling

IInsamlingen av uppgifter från olika registerhållare grundar sig på dataanvändningstillståndet THL/3457/6.02.00/2023. Uppgifterna samlas in årligen från registerhållarna och gäller kalenderåret före insamlingstidpunkten.

Till skillnad från de andra registren uppdateras registren över vårdmeddelanden kontinuerligt. Uttag av sjukdomsuppgifter från vårdanmälningsregistren görs varje år på våren i samband med uppdateringen av de statistiska indikatorerna.

Datavalidering

Informationen om sjuklighet fastställs genom att kombinera uppgifter från olika register. Syftet med att kombinera data är att säkerställa att informationen om sjuklighet upptäcks så heltäckande som möjligt. För varje indikator i informationshelheten har de datakällor valts och de urvalskriterier definierats som på det mest tillförlitliga sättet ansetts fånga förekomsten av den sjuklighet eller arbetsoförmåga i befolkningen som beskrivs av indikatorn i fråga.

Indikatorerna för sjuklighet definieras under ledning av experter som är förtrogna med diagnostik och behandling av sjukdomarna samt med regionala skillnader i hur servicesystemet fungerar. Under beredningen av nya resultat konsulteras experter för att identifiera och reda ut eventuella avvikelser. Eventuella ändringar som upptäcks i datan utreds genom diskussion och vid behov genom att jämföra uppgifter med motsvarande information hos andra registerhållare.

Behandling av uppgifter

Definitionen av sjuklighetsdata baseras på en kombination av data från flera register. För de sjukdomsgrupper där sjukdomen anses vara ett bestående tillstånd har patienternas diagnostiska historia granskats retrospektivt för den period som täcks av registren. En person ingår i sjukdomsantalet för varje period som granskas från och med det år då hen först registrerades. I de incidensbaserade indexen beaktas behandlingshändelser i vårdanmälningsregistren, och i dem kan en person kan ha mer än en händelse under ett år.

Totalindexen och deras delindex beskriver förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga bland befolkningen i det område som granskas i förhållande till sjukligheten och arbetsoförmågan bland hela landets befolkning. Indexet för sjuklighet eller arbetsoförmåga för hela landet har värdet 100. Åldersstandardiserade och icke-standardiserade versioner av indexen produceras. Åldersstandardiseringen baseras på en indirekt metod. Befolkningskvoten och åldersstandardiseringen av indexen per sjukdomsgrupp baserar sig på den genomsnittliga befolkning som beräknats utifrån Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen. Åldersstandardiseringen har baserats på den demografiska strukturen i hela landet, som fastställts på basis av statistikens senaste treårsperiod. Befolkningskvoten och åldersstandardiseringen av indexen för arbetsoförmåga har gjorts enligt FPA:s befolkningsstatistik, som omfattar situationen i slutet av januari efter indexåret. För varje index har åldersstandardiseringen gjorts enligt uppgifter som klassificerats i femårsgrupper.

De totalindex som ingår i statistiken är sammanfattande mått på sjuklighet och arbetsoförmåga, som bildas som en viktad summa av de delindex som ingår. I indexet för arbetsoförmåga beaktas de 16–64-år gamla förmånstagare som bor i Finland och deras andel av befolkningen i motsvarande ålder. Bland sjukpensionärerna ingår både arbetspension och pension från FPA i december varje år. Mottagare av delinvalidpension har halv vikt i det allmänna indexet. Bland mottagarna av sjukdagpenning beaktas de som under vart och ett år fått sjukdagpenning för minst 90 dagar. De som har ett positivt beslut om yrkesinriktad rehabilitering har halv vikt i totalindexet.

I totalindexet för sjuklighet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet samt kostnader för social- och hälsovården. Principen för viktningen är att lyfta fram den samhälleliga belastningen i anslutning till eller orsakad av sjukfrekvensen och olika konsekvenser för individen. Vid beräkningen av indexet för sjuklighet har var och en av de fyra viktningsgrunderna (dödlighet, arbetsoförmåga, livskvalitet, hälsovårdskostnader) en lika stor viktandel (25 %). Allvarliga psykiska problem har den största vikten i sjuklighetsindexet och är central faktor bakom både arbetsoförmåga och bristande livskvalitet. De informationskällor och metoder som använts för att fastställa viktkoefficienterna beskrivs i tabellbilaga 2.

Revidering av uppgifter

I och med den nya uppdateringen av sjuklighetsindexen ändras värdena på indexen för de tidigare referensåren, eftersom värdena beräknas i förhållande till sjukligheten under den senaste treårsperioden i statistiken för hela landet. I uppdateringen beräknas indexen för alla tidigare år enligt den kommun- och regionindelning som gäller under uppdateringsåret. Andra uppgifter revideras i efterhand om de har förändrats t.ex. till följd av ytterligare uppgifter som inkommit till registerhållarna. I samband med en ny utgåva uppdateras indexens tidsserier i sin helhet i databaserna.

Kvalitetsgranskning av statistiken

Noggrannhet och tillförlitlighet

Indikatorerna i Nationella hälsoindexet har utvecklats för att beskriva regionala skillnader i sjuklighet och arbetsoförmåga hos befolkningen. Indikatorerna beräknas på basis av uppgifter från de nationella register som upprätthålls av THL, Statistikcentralen, Pensionsskyddscentralen, Cancerregistret och Folkpensionsanstalten. Noggrannheten i indexuppgifterna beror på registrens täckning och noggrannhet, vilka beskrivs i databeskrivningarna i Materialkatalogen samt i kvalitetsrapporterna för de statistiska publikationer som regelbundet sammanställs utifrån registren (se tabellbilaga 1).

Det finns dock sådana skillnader mellan regionerna i hur servicesystemet fungerar som är oberoende av befolkningens sjuklighet och funktionsförmåga, t.ex. hälso- och sjukvårdspraxis, diagnostisering av sjukdomar, läkarintyg för beviljande av förmåner och registreringspraxis. Till skillnaderna i indexet för arbetsoförmåga bidrar regionala faktorer som anknyter till tillgängligheten av social- och hälsovården, t.ex. bristen på läkare och företagshälsovårdens roll när det gäller att förebygga och hantera funktionshinder. Tjänstesystemets inverkan på resultaten kan också återspeglas i att en välfungerande hälsovård i vissa fall kan återspeglas i en till synes hög sjuklighet när sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. Till exempel kan ett cancerindexvärde som är högre än genomsnittet inte tyda förutom på en högre cancerincidens också på en framgångsrik tidig diagnos av cancer i regionen.

Skillnader i regionernas demografiska struktur är en avgörande faktor för regionala skillnader i sjuklighet och arbetsoförmåga. Många sjukdomar är i hög grad åldersrelaterade, vilket innebär att åldersstrukturen för ett område till stor del avgör sjukfrekvensen. Åldersstandardiserade och icke åldersstandardiserade index finns tillgängliga för indexen i datasetet, med olika tolkningar. Det åldersstandardiserade indexet beskriver skillnaderna i sjukfrekvens mellan olika områden oberoende av åldersstrukturen. Det ickestandardiserade indexet beskriver emellertid den verkliga bördan av sjuklighet i området. Vid åldersstandardiseringen används en indirekt metod.

Dessutom publiceras indexen som könsuppdelade data för män och kvinnor. För de könsspecifika indexen är riktmärket könsspecifika data på nationell nivå. Ett index för män i en viss region visar t.ex. skillnaden mellan män i hela landet.

Aktualitet och punktlighet

Statistikens indikatorer publiceras cirka två kalenderårs fördröjning. Fördröjningen beror på tillgången till informationskällor för de indikatorer på sjuklighet som har statistiken över dödsorsaker som källa. När det gäller förekomsten av de centrala folksjukdomar som ingår i statistiken observeras i allmänhet ingen stor variation på kort sikt. På kort sikt kan indextalen påverkas av betydande förändringar till exempel i vårdpraxis eller avvikelser i tillgången till vård.

Konsekvens och jämförbarhet

Eftersom referensperioden för sjuklighetsindexet och dess delindex ändras varje år i samband med en ny publikation, är siffrorna för sjuklighetsindikatorerna inte jämförbara med siffrorna i den föregående publikationen. I och med den nya publikationen uppdateras tidsserierna för varje index på alla regionala nivåer så att de relaterar till sjuklighetsnivån bland hela landets befolkning för statistikens senaste treårsperiod, vilken får värdet 100. Vid nya publikationer uppdateras tidsserierna så att de återspeglar den klassificering av kommuner och regioner som gäller under publikationsåret. De uppdaterade värdena finns tillgängliga på Sotkanet.

Det bör också noteras att de indikatorer för sjukdomsgrupper som ingår i Nationella hälsoindexet inte är jämförbara med THL:s tidigare publicerade sjuklighetsindex och dess delindex för sjukdomsgrupper, eftersom deras datainnehåll och beräkningsmetoder skiljer sig från varandra. Publiceringen av THL:s sjuklighetsindex har upphört.

I vårdanmälningsregistren kan det förekomma variationer från år till år och mellan olika områden angående omfattningen och kvaliteten på uppgifterna. I fråga om de delindex för sjuklighet där uppgifter från primärvårdens öppenvård har använts som informationskälla bör man beakta att uppgifterna inte har fåtts heltäckande från alla hälsocentraler under samtliga år på grund av problem med informationssystemen och ofullständig dokumentation av besöksorsaker. Särskilt i Helsingfors samt i Vanda och Kervo välfärdsområde vet man att det finns brister i uppgifterna i vårdanmälningssystemet på grund av problem med dataöverföringen i patientdatasystemet. Det kan också förekomma brister i uppgifterna om specialiserad sjukvård på grund av att anteckningar saknas.

Registren över vårdanmälningar har från och med omkring år 2020 innefattat mer omfattande uppgifter från företagshälsovården och andra privata vårdgivare. Detta återspeglas i tidsserien för olycksfallsindex, där förbättringen av datatäckningen för privata vårdgivare efter 2020 ökar indexnivån och orsakar ett avbrott i tidsserien. På samma sätt kan ökningen av antalet fall under 2020-talet för vissa sjukdomsgrupper (t.ex. diabetes och lungsjukdomar) som omfattar uppgifter från primärvårdens öppenvårdsregister delvis förklaras av en förbättrad datatäckning när uppgifter från olika vårdgivare blir mer allmänt tillgängliga.

I denna statistikpublikation presenteras inga siffror för Åland. Det finns som känt brister i Ålands registeruppgifter, vilket beror bl.a. på vård som erhållits i Sverige. Bristerna i informationstäckningen kan återspeglas som exceptionellt låga indextal och gör det svårt att jämföra med andra regioner. Det är dock sannolikt att sjukfrekvensen på Åland är lägre än på Finlands fastland.

Befogenheter

Produktionen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och statistiklagen (280/2004). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna i Eurostat och om Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.

Delning och publicering av uppgifter

THL publicerar uppgifterna vid den tidpunkt som på förhand angetts i utgivningskalendern om statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Uppgifterna publiceras i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet och i FPA:s faktaportal.
Utgivningskalender om statistik
Statistikrapporterna som THL publicerar är offentliga. Registeruppgifterna som innehåller persondata är däremot sekretessbelagda. Tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata Findata beviljar tillstånd att använda uppgifter enligt lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019).
Findatas webbplats

Dataskydd i statistiken

THL är som myndighet skyldig att rapportera insamlade uppgifter om hälsa och välfärd som berör hela landet. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och persondata får inte offentliggöras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistiklagen (280/2004) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018) samt andra författningar som styr institutets verksamhet. 

THL:s datamaterial skyddas i alla skeden av behandlingen. Endast de som har nyttjanderätt till ett specifikt material för tydligt definierade användningsändamål har tillgång till uppgifterna och datasystemen. Inga andra kan läsa, behandla, ändra eller radera uppgifterna. Skriftliga anvisningar har utarbetats för att säkerställa dataskyddet för den färdiga statistiken. Alla som hör till THL:s personal har tystnadsplikt.

Särskilda frågor angående statistikrapporten 2021–2023

Eventuella effekter av service- och vårdskulden från coronatiden kan återspeglas i de statistikuppgifter som beskrivs i denna statistikrapport. Under pandemin är det möjligt att man konstaterade färre sjukdomar som inte orsakar klart identifierbara symtom (t.ex. vissa cancersjukdomar, lungsjukdomar som orsakar lindriga symtom i ett tidigt skede eller typ 2-diabetes) eller som på basis av symtomen inte kräver brådskande vård.

År 2023 har det identifierats brister i täckningen av uppgifter om öppenvårdsbesök vid specialsjukhus inom den privata hälsovården i vårdanmälningsregistret, vilket påverkar olycksfallsindexet. På grund av beräkningsmetoden för indexet, som baseras på antalet fall under en treårsperiod, förblir förändringarna i indexvärdet små, men en minskning observeras under perioden 2021–2023 jämfört med den föregående beräkningsperioden 2020–2022. Det kan också finnas skillnader i utbudet och användningen av privata hälsovårdstjänster mellan olika regioner, så förändringar i datatäckningen kan påverka de regionala skillnaderna i olycksfallsindexet.

Referenser

De riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2024:6. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5424-3

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1: Nationella hälsoindexet: Delindexens datainnehåll och informationskällor
Tabellbilaga 2: Nationella hälsoindexet: Viktkoefficienter enligt sjuk-domsgrupp och viktning i indexet för arbetsoförmåga

Uppdaterad: