Nationella Hälsoindexet

Statistikuppgifternas relevans

Statistiken baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Enligt den är THL:s lagstadgade uppgift bland annat att undersöka och följa befolkningens välfärd och hälsa (2 §). Som en del av detta arbete producerar THL och FPA en datahelhet i Nationella hälsoindexet om förekomsten av centrala folksjukdomar och arbetsoförmåga i regionerna och kommunerna utifrån flera omfattande registermaterial. Uppgifterna produceras regelbundet i samarbete med Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen från och med 2023. Informationshelheten för Nationella hälsoindexet ersätter THL:s tidigare sjuklighetsindex^1,2 och uppgifterna från FPA:s hälsobarometer.

Med hjälp av indexet kan kommuner och områden jämföra sjukdomsbördan och bördan från arbetsoförmågan bland de egna invånarna med både hela landet och andra områden. Informationen hjälper välfärdsområdena och kommunerna att förebygga problem och att vidta åtgärder för att främja hälsan och välfärden på bästa möjliga sätt.

På nationell nivå kan indexuppgifterna utnyttjas i uppföljningen av befolkningens sjukfrekvens och utvecklingen av arbetsoförmågan samt regionala skillnader. Nationella hälsoindexet ingår i indikatorerna för uppföljningen av de riksomfattande målen för social- och hälsovården 2023–2026³.  Dessutom är indexet centralt, bl.a. den mätare som THL:s utvärderingsverksamhet inom social- och hälsovården använder för att beskriva det regionala behovet av tjänster⁴.  Statistiken i Nationella hälsoindexet publiceras nu för första gången och det finns information om sjuklighetsindexet och indexet för arbetsoförmåga och deras delindex för åren 2017–2019, 2018–2020 och 2019–2021.

Metodbeskrivning

Statistikhelheten för Nationella hälsoindexet är indelad i

1. Sjuklighetsindexet och dess delindex. Sjukdomsgrupperna i sjuklighetsindexet är cancersjukdomar, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, psykisk hälsa, olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholsjukdomar (definitioner i tabellbilaga 1). De uppgifter om olycksfallens utbredning som ingår i sjuklighetsindexet kunde inte produceras våren 2023 bl.a. på grund av ändringar i Hilmo-datadefinitionerna. Därför har uppgifterna om olycksfallens förekomst i sjuklighetsindexet i denna statistikpublikation frusits till 2019 års nivå.
2. Totalindex för arbetsoförmåga och dess delindex, som är sjukpensioner, sjukdagpenningar och beslut om beviljande av yrkesinriktad rehabilitering.

Indexen beskriver förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga i den granskade åldersgruppen i förhållande till sjukligheten och arbetsoförmågan bland befolkningen i samma ålder i hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten eller arbetsoförmågan är i området. I hela landet är sjuklighetsindexet och indexet för arbetsoförmåga 100 under den senaste treårsperioden i statistiken.

Sjuklighetsindexets sjukdomsgrupper har 2012 valts ut till THL:s tidigare sjuklighetsindex (cancersjukdomar, kranskärlssjukdom, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, störningar i den psykiska hälsan, olycksfall, minnessjukdomar) och utvidgades i utvecklingsarbetet 2021–2023 till nya sjukdomsgrupper (lungsjukdomar, diabetes och alkoholsjukdomar) utifrån det faktum att dessa är allvarliga folksjukdomar som orsakar största delen av finländarnas dödsfall, sjukpensioner samt en betydande del av kostnaderna för social- och hälsovården och eftersom det finns pålitlig information om deras utbreddhet i de nationella registren. År 2019 orsakade de sjukdomsgrupper som deltog i indexet nästan 79 procent av de förlorade levnadsåren för personer under 80 år (tabellbilaga 2). Cirka 74 procent av de gällande sjuk-och sjukpensionerna hade beviljats på grund av sjukdomsgrupperna i indexet. Indexets sjukdomsgrupper täckte cirka 55 procent av de granskade kostnaderna för användningen av social- och hälsovårdstjänster. Andra viktiga urvalskriterier var att de material som beräkningen utgår ifrån finns tillgängliga, att de uppdateras regelbundet och att de lämpar sig för att primärt beskriva sjukligheten och inte regionalt varierande praxis i servicesystemet. Åldersavgränsningarna grundar sig på att den granskade sjukdomen är mycket sällsynt i yngre åldersgrupper än den valda, och därför är det inte ändamålsenligt att samla in information. 

I sjuklighetsindexet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet och kostnaderna för av hälso- och sjukvården. Syftet med viktningarna är att lyfta fram den samhälleliga belastningen i anslutning till eller orsakad av sjukfrekvensen och olika konsekvenser för individen. Vid beräkningen av sjuklighetsindexet får var och en av de fyra viktningsgrunderna (dödlighet, arbetsoförmögenhet, livskvalitet, hälso- och sjukvårdskostnader) en lika stor viktandel (25 %). Sjuklighetsindextalet för området är den viktade summan av delindexen för sjukfrekvens. Allvarliga psykiska störningar har den största vikten i sjuklighetsindexet och är centrala faktorer som orsakar både arbetsoförmåga och bristande livskvalitet. De informationskällor och metoder som använts för att fastställa viktkoefficienterna beskrivs i tabellbilaga 2.  

I indexet för arbetsoförmåga har man beaktat förmånstagare i åldern 16–64 år som bor i Finland och deras andel av befolkningen i motsvarande ålder. Av dem som får sjukpension deltar både de som får arbetspension och de som får FPA:s pension i december varje år. De som får delsjukpension har en halv vikt i det allmänna indexet. Av dem som får sjukdagpenning har man årligen beaktat dem som fått dagpenning för minst 90 dagar. De som fått ett positivt yrkesinriktad rehabiliteringsbeslut har en halv vikt i det allmänna indexet.

I syfte att minimera slumpmässig variation beräknas indexen på samtliga områdesnivåer utgående från uppgifterna för tre på varandra följande år. Till exempel har man vid beräkningen av indexen 2021 använt sig av uppgifter från 2019–2021. När man granskar tidsserier för sjuklighetsindexen är det viktigt att beakta att även värdet på index för tidigare år ändras i och med nya uppdateringar. Dessutom bör man beakta att de nya indexvärdena inte är jämförbara med THL:s tidigare sjuklighetsindex.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

THL sammanställer uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av Nationella hälsoindexet ur THL:s, Statistikcentralens, Pensionsskyddscentralens, Cancerregistrets och Folkpensionsanstaltens nationella register. Riktigheten i indexens uppgifter beror på hur heltäckande och exakta dessa register är, vilket anges i registrens kvalitetsbeskrivningar (tabellbilaga 1).

När man granskar tidsserier är det viktigt att beakta att värdena för de tidigare granskningsåren ändras i och med nya uppdateringar. Av indexet produceras både en åldersstandardiserad och en icke-åldersstandardiserad version, vars tolkningar avviker från varandra. Många sjukdomar är i hög grad förknippade med åldern, vilket innebär att åldersstrukturen för ett område till stor del avgör sjuklighetsnivån. Det åldersstandardiserade indexet beskriver skillnaderna i sjukligheten mellan olika områden oberoende av åldersstrukturen. Det icke-standardiserade indexet beskriver å sin sida bättre den verkliga sjuklighetsbördan som riktas till området. Vid åldersstandardiseringen används en indirekt metod¹. 

Proportioneringen och åldersstandardiseringen av sjuklighetsindexen har gjorts utifrån den genomsnittliga folkmängden i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen. I åldersstandardiseringen har man använt hela landets befolkningsstruktur, som har fastställts utifrån den senaste treårsperioden i statistiken över Nationella hälsoindexet (2019–2021). Befolknings- och åldersstandardiseringen av de index som beskriver arbetsoförmågan har genomförts med hjälp av uppgifter i FPA:s befolkningsstatistik som innehåller situationen i slutet av januari följande år. För varje index har åldersstandardiseringen gjorts för material som klassificerats enligt femårsåldersgrupper. 

Indikatorerna för Nationella hälsoindexet har utvecklats för att beskriva regionala skillnader i befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Det finns många orsaker till skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga. När det gäller levnadsvanorna gör framför allt rökning och riklig alkoholkonsumtion att sjukligheten ökar. Också befolkningens åldersstruktur, sysselsättningsläge och utbildnings- och inkomstnivå påverkar sjukligheten. Många hälsorisker och sjukdomar hopar sig bland lågutbildade, låginkomsttagare och långtidsarbetslösa. På grund av dessa omständigheter ska man på basis av indexet inte dra några bestämda slutsatser om hur hälso- och sjukvården fungerar i olika områden, utan man bör också granska andra bakomliggande faktorer som påverkar sjukligheten samt arbets- och funktionsförmågan. Bakom skillnaderna i indexet för arbetsoförmåga ligger regionala faktorer i anslutning till utbudet inom social- och hälsovården, såsom läkarbrist och företagshälsovårdens verksamhet som en faktor som förebygger och styr problem med arbetsförmågan.

Det finns också skillnader mellan regionerna i vårdpraxis inom hälso- och sjukvården, diagnostik av sjukdomar, utarbetande av läkarutlåtanden som behövs för beviljande av förmåner samt registreringspraxis som är oberoende av sjukfrekvensen och befolkningens funktionsförmåga. Även dessa kan delvis förklara i synnerhet de avvikande siffrorna för enskilda kommuner, men också för välfärdsområdena. Till exempel kan de områdesspecifika skillnaderna i indexet för mental hälsa delvis bero på olika dokumentationspraxis. Hälso- och sjukvårdens inverkan på resultaten kan också visa sig genom att en välfungerande hälso- och sjukvård i vissa fall till synes kan framstå som en hög sjuklighet i och med att sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. Dessa faktorer kan återspeglas till exempel i cancerindexet: en högre siffra än genomsnittet kan förutom en högre cancersjuklighet också vara ett tecken på att den tidiga diagnostiken av cancer är lyckad i området. 

När man granskar tidsserierna för indexet för arbetsoförmåga bör man beakta att kommunernas och områdenas indexvärde förutom utvecklingen av arbetsoförmågan i området även påverkas av utvecklingen i hela landet samtidigt. Det åldersstandardiserade indexet beskriver den del av skillnaderna mellan områdena som inte beror på att åldersstrukturerna är olika. Det icke-åldersstandardiserade indexet återspeglar å sin sida bättre förekomsten av arbetsoförmåga i området och till exempel behovet av tjänster som detta medför jämfört med nivån i hela landet.

Uppgifternas aktualitet och rättidighet

Det nya nationella hälsoindexet³ sammanställer THL:s sjuklighetsindex och FPA:s Hälsobarometer. I fråga om sjukligheten beskriver indexen med i genomsnitt två års fördröjning förekomsten av folksjukdomar i Finland på grund av tidtabellen för färdigställandet av uppgifterna i dödsorsaksregistret.  Förändringar i förekomsten och prevalensen av centrala folksjukdomar som ingår i indexberäkningen observeras i allmänhet inte under en kort tidsperiod. Endast betydande förändringar i till exempel tillgången till screening eller vård kan påverka även under en kort tidsperiod. 

Vid beräkningen av indexen har man använt uppgifter från tre år i följd för att säkerställa ett tillräckligt antal fall även i områden med det minsta befolkningsunderlaget och minska slumpmässiga variationers inverkan på siffran. 

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Indextalen och deras metadata publiceras i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet och på FPA:s informationsbricka först enligt välfärdsområde. Statistiken kompletteras med kommunspecifika uppgifter under 2023. Delindex enligt sjukdomsgrupp publiceras inte i kommuner med färre än 2 000 invånare, eftersom osäkerheten i anslutning till slumpmässigheten är stor i dessa kommuner. Resultatet för respektive statistikår beräknas på material från tre på varandra följande år, och resultatet registreras alltid som uppgift för det sista året i den treåriga perioden (exempel: perioden 2019–2021 = ’2021’). 

Statistiken har också egna webbplatser THL och FPA.

Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

När sjuklighetsindexen uppdateras beräknas även indexen för alla tidigare år på nytt enligt den senaste kommunindelningen. Också övriga uppgifter uppdateras retroaktivt om det har skett ändringar i dem.

Klassificeringarna som beskriver vårdhändelser inom hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukvården i vårdanmälningsregistren har förnyats sedan datainsamlingen 2019 (THL 2018). Reformen gäller registrets variabler för servicebranscher och ankomstsätt, som har ersatts med helt nya variabler, kontaktsätt och behandlingsprioritet. På grund av reformen är det möjligt att det i vissa områden finns skillnader i sjuklighetsindexens tidsmässiga jämförbarhet före och efter 2019. Detta gäller i synnerhet indikatorer för följande sjukdomsgrupper vars bestämning grundar sig på incidensen av vårdperioder på sjukhus: kranskärlssjukdom, sjukdomar i hjärnans blodkärl och självskadebeteende (som en del av informationshelheten i mentalvårdsindexet). 

I de delindex där uppgifter från primärvårdens öppenvård har använts som informationskälla ska man beakta att uppgifterna inte har fåtts heltäckande från alla hälsovårdscentraler under alla år på grund av problem med informationssystemen och att det finns brister i registreringstäckningen av besöksorsaker.  Särskilt i Helsingfors samt i Vanda och Kervo välfärdsområden vet man att det finns brister i uppgifterna i vårdanmälningssystemet på grund av problem med dataöverföringen i patientdatasystemet. Det kan också förekomma brister i uppgifterna om specialiserad sjukvård på grund av att anteckningar saknas. Uppgifternas kvalitet och täckning kan variera från år till år och från område till område. Ett högt indexvärde kan vara ett tecken på hög sjuklighet och/eller att man i området särskilt aktivt identifierar och behandlar de sjukdomar som ingår i indexberäkningen.

Särskilda frågor för delindexen för sjuklighet 2019–2021

Olycksfallsindexet publiceras inte i denna rapport.  Olycksfallsindexet i THL:s tidigare sjuklighetsindex ingår fortfarande i det allmänna indexet, men uppgifterna om olycksfallens förekomst har frysts till nivån 2019. 

De statistiska uppgifter som beskrivs i denna statistikrapport kan delvis beskriva de eventuella effekterna av service- och vårdskulden som orsakats av behandlingen av coronaepidemin. Under coronaepidemin har man kunnat konstatera färre sjukdomar som inte orsakar klart identifierbara symtom (t.ex. vissa cancersjukdomar, lungsjukdomar som orsakar lindriga symtom i det tidiga skedet eller typ 2-diabetes) eller som på basis av symtomen inte kräver brådskande vård.

Referenser

¹ Sipilä P, Parikka S, Härkänen T, Juntunen T, Koskela T, Martelin T, Koskinen S. Kuntien väliset erot sairastavuudessa – THL:n sairastavuusindeksin tuloksia. Suomen Lääkärilehti – Finlands Läkartidning 45/2014.
² Parikka S, Koskela T, Pietilä A, Koponen P, Koskinen S. THL:n sairastavuusindeksi 2019. Sairastavuuden alueittaiset erot ovat suuria. Tilastoraportti 13/2022.
³ De riksomfattande målen för social- och hälsovården 2023–2026. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2022:18.
⁴ KUVA-indikatorerna, THL. Hämtad 8.5.2023.