Utvärdering av en minderårigs beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården

Inom hälsovårdens tjänster ska man alltid utreda ett minderårigt barns och en minderårig ungdoms åsikt om sin vård när det är möjligt med avseende på hans eller hennes ålder och utvecklingsnivå.

Det är viktigt att barnet och den unga får ge sin egen åsikt och synpunkt samt ställa frågor även när han eller hon ännu inte själv kan fatta beslut om frågor som gäller vården.

När en minderårig inte kan fatta beslut om sin vård, vårdas han eller hon i samråd med föräldrarna, någon annan vårdnadshavare eller annan laglig företrädare.

Den minderåriga kan fatta beslut om sin vård när en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer att han eller hon med avseende på sin ålder och utvecklingsnivå kan fatta beslut i frågan. Lagen känner ingen åldersgräns för beslutsförmåga utan en yrkesutbildad person bedömer från fall till fall med hänsyn till ärendets natur.

Minderåriga patienters ställning

En minderårig patients åsikt om en vård- eller behandlingsåtgärd skall utredas, om det med beaktande av patientens ålder eller utveckling är möjligt. Vården av en minderårig patient skall ske i samförstånd med patienten, om han med beaktande av ålder eller utveckling kan fatta beslut om vården. 

Om en minderårig inte kan fatta beslut om vården, skall han vårdas i samråd med sin vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. 

Lagen om patientens ställning och rättigheter 785/1992, 7 § (Finlex)

Om ett barn eller ungdom bedöms vara förmögen att utnyttja sin självbestämmanderätt får han eller hon även fatta beslut om kontakt och utlämnande av information till föräldrarna, någon annan vårdnadshavare eller annan laglig företrädare.

De yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården är skyldiga att informera den minderåriga om hans eller hennes rättigheter.

Rätt till information och behörighet

En minderårig patient inom hälso- och sjukvården som med beaktande av ålder och utvecklingsnivå kan fatta beslut om vården har rätt att förbjuda att uppgifter om hans eller hennes hälsotillstånd och vård ges till vårdnadshavaren, någon annan laglig företrädare eller någon annan som har rätt att få uppgifterna.
Lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, 51 § (Finlex)

En minderårig patients …. vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare har inte rätt att förbjuda sådan vård som behövs för avvärjande av fara som hotar patientens liv eller hälsa.
Lag om patientens ställning och rättigheter, 9 § (Finlex)

De yrkesutbildade personerna är skyldiga att erbjuda barnet eller den unga vård och stöd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården även när barnet eller den unga av någon anledning inte vill berätta om saken för sina föräldrar. Då kan det vara fruktbart att öppna en diskussion om barnets eller den ungas förhållande till föräldrarna: man kan fråga varför han eller hon inte vill att föräldrarna ska veta om saken eller vad han eller hon tror ska hända om föräldern får veta om saken.

När bedöms en minderårigs beslutsförmåga?

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska i alla situationer höra den minderårigas tankar om sin vård. Även om de minsta barnen med tanke på sin ålder och utveckling ännu inte är kapabla att fatta beslut om sin vård, ska även deras åsikter höras när barnets utvecklingsnivå möjliggör det. 

När barnet eller den unga är tillsammans med en förälder på mottagningen ska den yrkesutbildade personen bedöma barnets förmåga att fatta beslut, särskilt när föräldern och barnet är av olika åsikt om vården. Vanligen förutsätter det en diskussion mellan den yrkesutbildade personen och barnet på tu man hand, föräldern ombeds avlägsna sig från mottagningsrummet för en stund. 

När ett barn eller en ungdom kommer ensam till mottagningen ska beslutsförmågan alltid bedömas. Om den minderåriga konstateras kunna fatta beslut om sin vård kan vårdnadshavarna endast kontaktas med hans eller hennes tillstånd.

Med vård avses även hälsovårdsverksamhet i hälsofrämjande syfte. Om den minderåriga exempelvis berättar att han eller hon provat eller använder droger, ska man alltid överlägga om hans eller hennes hälsotillstånd äventyras och om situationen är sådan att den unga kan hantera saken själv samt om droganvändningen påverkar hans eller hennes förmåga att fatta beslut om sin vård. 

Om den yrkesutbildade personen konstaterar att barnet eller den unga inte kan hantera sitt ärende ska den yrkesutbildade personen alltid säkerställa tillgången till vård och stöd. Vanligtvis sker detta genom kontakt med föräldern eller någon annan vårdnadshavare. Om ett barn som saknar beslutsförmåga på goda grunder, till exempel på grund av hot om våld, motsäger sig kontakt med vårdnadshavaren, ska tillgången till vård och stöd säkerställas på annat sätt, till exempel genom kontakt med barnskyddet.  Minderåriga informeras också alltid om kontakten.

Hur bedöms en minderårigs förmåga att fatta självständiga beslut?

Hos de minsta barnen kan beslutsförmågan bedömas utifrån kalenderåldern och den normala utvecklingsnivån i anslutning till den. Till exempel ett recept för ett litet barn kan vid behov göras upp eller förnyas utifrån vårdnadshavarens kontakt och en anteckning "saknar beslutsförmåga" utan personlig kontakt med barnet, om det inte annars är nödvändigt med tanke på vårdbeslutet. Ju äldre barnet är, desto noggrannare bör man sätta sig in i bedömningen och göra bedömningen fallspecifikt och endast på basis av en personlig kontakt. För barn i samma ålder kan utvecklingen vara på mycket olika nivå och olika ärenden kan förutsätta olika slags mogenhet.

En bedömning av den mognad som krävs för att kunna fatta självständiga beslut är inte en objektiv bedömning av barnets kognitiva nivå. Bedömningen är ett intryck som uppstår vid samtal och kommunikation.  Därför är den dynamisk och levande och kan förändras under ärendets gång.  Den dialog som behövs för bedömningen är på den yrkesutbildade personens ansvar.

Bedömningen grundar sig på den yrkesutbildade personens förmåga att berätta för barnet eller den unga om situationen samt om möjligheterna till fortsättning och vård så att barnet säkert förstår dem. Samtidigt observerar den yrkesutbildade personen hur barnet eller den unga lyssnar och tänker på det han eller hon hör genom att följa hans eller hennes reaktioner och frågor. Detta leder till en just då gällande bedömning av barnets eller den ungas förmåga att hantera sin situation. 

Journalhandlingarna kan ge information om hur barnet eller den unga tidigare skött sina ärenden inom hälso- och sjukvården. Varje bedömning av beslutsförmågan grundar sig emellertid på den just då gällande situationen och beaktar ärendets natur. 

Förutom behandling av den egentliga sjukdomen, såsom undersökningar och medicinering, kan det vara fråga om många andra situationer. Till exempel:

  • När barnet eller den unga berättar om situationer inom familjen som belastar honom eller henne kan den yrkesutbildade personen bedöma hur allvarlig situationen är. Det kan vara i barnets intresse att få tala om saken och fundera över hur den ska behandlas utan att föräldrarna genast får veta om hans eller hennes funderingar. I situationer som inte är allvarliga kan barnet eller den unga anses kunna hantera situationen självständigt och på hans eller hennes önskan hindrar man att informationen visas för vårdnadshavarna. Bedömningen justeras vid varje besök när ärendet framskrider. Om situationen är allvarlig kräver det kontakt med vårdnadshavarna eller en anmälan till myndigheten. Minderåriga informeras också alltid om kontakten.
  • I frågor som är vanliga bland ungdomar såsom till exempel provandet av droger och tobak samt i frågor i anknytning till sexuellt beteende bedömer den yrkesutbildade personen hur hög risk den unga utsätts för. Den yrkesutbildade personen bedömer dessutom hur den unga förhåller sig till frågan och hans eller hennes förmåga att förstå följderna av sina val.

Hälso- och sjukvårdens uppgift är att stödja barnet eller den unga genom att erbjuda en möjlighet till ett förtroligt samtal och överläggning i skydd för påföljder. Om den yrkesutbildade personens oro ökar kan det vara nödvändigt att justera bedömningen av barnets eller den ungas förmåga att hantera sitt eget ärende. 

Informering av en minderårig om anteckningar som görs i journalhandlingarna och om Mina Kanta-sidorna 

Den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården har som uppgift att enligt barnets och den ungas åldersnivå berätta 

  • om uppgifter som antecknas i journalhandlingarna
  • om Mina Kanta-sidorna
  • om barnets och vårdnadshavarnas möjlighet och rättigheter att se uppgifterna. 

Anteckningar som görs i journalhandlingarna

Både bedömningen av en minderårigs förmåga att själv fatta beslut om sin vård och en beslutsförmögen minderårigs vilja angående utlämnande av information till vårdnadshavarna antecknas i journalhandlingarna. När patientdatasystemet gör det möjligt, sker den strukturerade dokumentationen genom att man i den presenterade klassificeringen väljer ett lämpligt alternativ som beskriver den minderårigas beslutsförmåga och utlämnandet av uppgifter.  

När en yrkesutbildad person bedömer att en minderårig som är ensam på mottagninen är oförmögen att hantera sitt ärende ska han eller hon dessutom anteckna hur och med vilken vårdnadshavare man varit i kontakt om ärendet. 

För att uppgifterna ska synas korrekt på Mina Kanta-sidorna krävs att den yrkesutbildade personen vid varje besök eller vårdperiod gör en strukturerad dokumentation om den minderårigas beslutsförmåga och om den beslutsförmögna minderårigas vilja att lämna ut uppgifterna till vårdnadshavaren. När en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård bedömer att en minderårig är förmögen att fatta ett självständigt beslut om sin aktuella vård frågar han eller hon alltid även om den minderårigas vilja att lämna ut informationen till sina vårdnadshavare på Mina Kanta-sidorna.

Det är tills vidare inte möjligt att i patientdatasystemet dokumentera en beslutsförmögen minderårigs vilja att lämna ut uppgifter i en sådan form att Mina Kanta-sidorna kan utnyttja dem. Tills det är möjligt att i patientdatasystemet strukturerat dokumentera en minderårigs förmåga att fatta beslut om sin vård ska man följa THL:s anvisning 1/2016.
THL:s anvisning 1/2016: Visning av minderårigas uppgifter och skötsel av ärenden för minderårigas räkning via Mina Kanta-sidor: Anvisning för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Anvisningen för strukturerad dokumentation och verksamhetsmodellerna beskrivs noggrannare i publikationen
Minderåriga och Kanta-tjänster - verksamhetsmodell för hälso- och sjukvården och apoteken.

Mer information 

Uppdaterad: