Förebyggande av stelkramp vid olycksfall

Den bakterie som orsakar stelkramp d.v.s. tetanus, förekommer rikligt i jordmånen och i den normala tarmfloran hos djur. Stelkramp är en allvarlig livshotande generell infektion, där bakterien utsöndrar nervgift och därigenom ger upphov till kraftiga kramper. Stelkramp förebyggs genom vaccination och god vård av smutsiga sår. 
Vad är stelkramp?

Sidans innehåll

Stelkramp måste identifieras i ett tidigt skede

Man måste ha stelkrampsrisken i åtanke om t.ex. en klient kommer till mottagningen för att visa ett gammalt infekterat sår 

En speciellt stor risk för stelkramp förknippas med 

  • sår eller brännsår som fordrar kirurgiska ingrepp eller som har mycket död vävnad
  • smutsiga sår som blivit nedsmutsade med framför allt jord, avföring eller sand 
  • bitsår
  • smutsiga sticksår
  • öppna frakturer 
  • köldskador.    

Vid olycksfall avgör alltid den behandlande läkaren om det finns risk för stelkramp och om det till exempel behövs antikroppar, d.v.s. tetanusimmunoglobulin.

Eftersom stelkrampsrisken är en livshotande sjukdom är det ytterst viktigt att ett eventuellt bristfälligt vaccinationsskydd kompletteras sakkunnigt.

  • Ge den som skall vaccineras eller hens förmyndare tydliga instruktioner om vaccinationerna.
  • Om det är fråga om en vaccinationsserie är det viktigt att den som skall vaccineras får veta när hen skall få följande vaccination.
  • Kom även ihåg att berätta att tetanusvaccinationerna fortsätter enligt vaccinationsprogrammet efter boostervaccinationen eller vaccinationsserien.

Om klienten har en sjukdom eller medicinsk vård som kraftigt påverkar immunförsvaret kan skyddet försvagas. En infektionsläkaren eller immunolog skall vid behov konsulteras för att utreda behovet av boostervaccinationer.

Sår som utgör mycken stor risk för stelkramp

Om klienten har fått 3 eller flera vaccinationer som skyddar mot stelkramp

Vaccinationsbehov: dT- eller dtap-vaccindos 0,5 ml IM.

  • vaccinera en fullvuxen, om det har gått mer än 10 år sedan föregående vaccination.
  • en fullvuxen behöver inte en vaccination, om det har gått mindre än 10 år sedan föregående vaccination.

Barnens vaccinationsskydd är tillräckligt om de har fått vaccinationerna programenligt. Se den anvisningen nedan för skyddet för barn under 12 månader.

Om risken är mycket stor kan det vara nödvändigt att också överväga tetanusimmunoglobulin. Detta beslut, liksom beslutet om behovet av antimikrobiella läkemedel, fattas av den vårdande läkaren. 

Person över 1 år som har bristfälligt skydd – färre än 3 vaccinationer som skyddar mot stelkramp

Ett bristfälligt skydd betyder att personen är ovaccinerad, grundvaccinationsserien inte har slutförts eller antalet doser är oklart.

En accelererad vaccinationsserie för en helt ovaccinerad person består av tre åldersrelaterade vaccinationer som skyddar mot stelkramp vid 0, 2 och 6 månader.

En vaccinationsserie som inte slutförts kompletteras med de uteblivna doserna.

  • En vaccinationsserie som påbörjas vid 12-23 månaders ålder omfattar  två doser femvalent vaccin (DTaP-IPV-Hib) och en tredje dos med fyrvalent vaccin (DTaP-IPV)
  • En vaccinationsserie som påbörjas vid 2-4-års ålder omfattar en dos femvalent vaccin och sedan två doser fyrvalent vaccin
  • En vaccinationsserie som börjar vid 5-13 års ålder omfattar tre doser fyrvalent vaccin
  • Vaccinationsserien för personer som fyllt 14 år och äldre omfattar tre doser dT-vaccin 

Om stelkrampsrisken uppskattas som synnerligen stor ges en dos tetanusimmunoglobulin 250 IE som injektion i muskeln, i.m.  samtidigt med den första vaccinationen. Immunoglobulinet injiceras med en separat spruta på motsatta sidan av kroppen, enligt särskild anvisning.

  • Immunoglobulinet ges enligt anvisningarna i produktresumén. Vid speciella situationer kan dose lyftas till 500 IE. 
  • Ge en extra vaccindos en månad efter att profylaxen påbörjats. Använd samma vaccin som du började, eller fortsatte vaccinationsserien med.
  • Då ges vaccinationsserien vid 0,1 (extra dos), 3 och 7 månader 

Exempel:

Klienten har inte tidigare vaccinerats med tetanusvaccin men får immunoglobulin: 

  • ge den första vaccindosen och tetanusimmunoglobulinet samtidigt
  • ge den andra, d.v.s. extra vaccindosen en månad efter immunoglobulinet
  • ge den tredje dosen 2 månader efter den föregående dosen, d.v.s. 3 månader efter att den accelererade vaccinationsserien påbörjats
  • ge den fjärde dosen 4 månader efter den föregående dosen, d.v.s. 7 månader efter att den accelererade vaccinationsserien påbörjats 

Skyddet mot stelkramp för barn under 12 månader vid olycksfall då tetanusrisk anses mycket stor 

De tre vaccindoserna i grundserien för stelkramp ges enligt Finlands nationella vaccinationsprogram, som en del av det femvalenta vaccinet, vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

Barn yngre än 3 månader, som ännu inte fått en enda dos stelkrampsvaccin

  • Barn yngre än 6 veckor 
    • Moderns antikroppar skyddar fortfarande om hon har fått sin senaste boosterdos för högst 10 år sedan.
    • Om moderns tetanusskydd är bristfälligt bör barnet få tetanusimmunoglobulin. 
    • Inga vaccinationer ges vid denna ålder.
  • Barn i åldern 6–12 veckor 
    • Ge både tetanusimmunoglobulin och en dos femvalent vaccin (DTaP-IPV-Hib), eftersom moderns antikroppar inte längre garanterar ett fullgott skydd.
    • Följande doser av det femvalenta vaccinet ges 1 månad och 3 månader efter olycksfallet samt vid 12 månaders ålder. Immunoglobulinet kan påverka immunsvaret och därför ges en extra dos.

Barn i ålder 3–4 månader, som tidigare fått en dos stelkrampsvaccin

  • En dos ger inte tillräckligt skydd.
  • Om det har gått mindre än en månad sedan föregående vaccination, ges bara immunoglobulin.  
    • Vaccinationsprogrammet följs sedan som vanligt.
  • Om det har gått minst en månad sedan föregående vaccinationen, ges både femvalent vaccin (DTaP-IPV-Hib) och immunoglobulin. 
    • Följande vaccindoser ges efter en månad och vid 12 månaders ålder. Immunoglobulinet kan påverka immunsvaret och därför ges en extra vaccindos.

Barn i ålder 5–12 månader, som tidigare fått två doser stelkrampsvaccin

  • Det finns inget behov av vaccination eller tetanusimmunoglobulin. De två första doserna i vaccinationsprogrammet ger ett tillräckligt skydd fram till 12 månaders ålder, då tredje dosen i grundserien ges.

Rent sår med ytterst liten risk för stelkramp

Om klienten fått 3 eller flera vaccinationer som skyddar mot stelkramp

  • Ge en booster om det har gått mer än 20 år sedan föregående vaccination eller mer än 10 år för en person som fyllt 65 år
  • Vaccination behövs inte, om det har gått mindre än 20 år sedan föregående vaccination eller mindre än 10 år för en person som fyllt 65 år

Om skyddet är bristfälligt – färre än 3 vaccinationer som skyddar mot stelkramp

Ett barn under 12 år som har ett rent sår behöver bara de åldersenliga vaccinationerna enligt vaccinationsprogrammet.

Vaccinationsskyddet för en personer över 1 år skall kompletteras om personen är ovaccinerad eller  om grundvaccinationsserie har blivit på hälft, eller vaccinationsanamnesen är oklar.

Vaccinationsbehov: Komplettera grundserien med ett åldersenligt vaccin som skyddar mot stelkramp och enligt det påskyndade vaccinationsschemat 0, 2 och 6 mån. Vaccinet ges då närmast med tanke på framtida behov. En vaccinationsserie som blivit på hälft slutförs.

  • En vaccinationsserie som påbörjas vid 12-23 månaders ålder innehåller två doser femvalent vaccin (DTaP-IPV-Hib) och en tredje dos med fyrvalent vaccin (DTaP-IPV)
  • En vaccinationsserie som påbörjas vid 2-4-års ålder innehåller en dos femvalent vaccin och sedan två doser fyrvalent vaccin
  • En vaccinationsserie som börjar vid 5-13 års ålder innehåller tre doser fyrvalent vaccin
  • Vaccinationsserien för personer som fyllt 14 år eller äldre innehåller tre doser dT-vaccin 

I detta avsnitt 

Uppdaterad: