Stelkramp (Tetanus)

Vad är stelkramp?

Stelkramp eller tetanus är en sjukdom som orsakas av ett gift, dvs. ett toxin, som bakterien Clostridium tetani producerar. 

Clostridium tetani är en vanlig bakterie världen över. Bakterien förekommer ofta i tarmarna hos djur och i jorden, särskilt i odlingsjord. 

Bakteriesporerna lever kvar i jorden och trivs på nästan alla ytor.

Hur smittar stelkramp?

Sjukdomen smittar till exempel från jorden via ett sår eller via djurbett. 

Smittorisken är högre i varmare länder, men man kan även bli smittad i Finland till exempel om man ramlar omkull med cykeln och får ett sår, trampar på en rostig spik eller får ett skrubbsår vid trädgårdsarbete eller när man slår sönder en blomkruka inomhus.  

Stelkrampsbakterien producerar gift, som sprids till det centrala nervsystemet. Bakterien förökar sig i syrefri miljö. 

Situationer med stor risk för smitta: 

  • sår och brännskador som kräver kirurgiska ingrepp 
  • sår och brännskador med död vävnad 
  • sår med kroppsfrämmande ämnen 
  • smutsiga sticksår som kommer i kontakt med till exempel jord eller avföring
  • infekterade sår
  • öppna frakturer
  • köldskador
  • bitsår.

Stelkramp smittar inte mellan människor. 

Hur kan stelkrampssmittan förebyggas?

Vaccination är det enda sättet att skydda sig mot stelkramp. 

Kombinationsvaccin mot stelkramp, difteri, kikhosta, polio och Hib

Vaccination är också nödvändigt eftersom ungefär en tredjedel av de insjuknade inte ens minns att de har fått ett sår. Den flockimmunitet som uppstår av att människor i omgivningen är vaccinerade skyddar inte mot stelkramp, eftersom sjukdomen inte smittar mellan människor.

Det är viktigt att rengöra sår noggrant och avlägsna död vävnad. 

Genomgången stelkramp leder inte till immunitet.

Mer om ämnet: 

Vilka är symtomen på stelkramp?

Nervgiftet som stelkrampsbakterien Clostridium tetani producerar orsakar rastlöshet, feber och huvudvärk. 

De första symtomen är dessutom 

  • käkspärr (trismus) 
  • ”hånleende”
  • nackstelhet
  • otydligt tal. 

Inom några dagar eller veckor börjar andra kroppsdelar få förlamningssymtom och smärtsamma kramper. 

Mer om ämnet:

Vilka är följdsjukdomarna och konsekvenserna av stelkramp?

Kraftiga kramper kan leda till bland annat benbrott. 

Vid allvarlig stelkramp är det också vanligt med olika hjärtproblem. Slutenvård och intensivvård leder ofta till polyneuropati, som kräver lång rehabilitering. 

Ungefär 1–2 patienter av tio dör och de som överlever allvarlig stelkramp behöver flera månader av återhämtning efter sjukdomen.

Hur konstateras stelkramp?

Sjukdomen konstateras utifrån symtomen vid en läkarundersökning.

Hur behandlas stelkramp?

Det är svårt att behandla stelkramp. 

En patient med stelkramp behöver intensivvård bland annat för att man ska kunna förebygga kramper och säkerställa syretillförseln. 

I det initiala skedet av sjukdomen ges tetanusimmunoglobulin, dvs. antikroppar eller antitoxin mot giftet som utsöndras av stelkrampsbakterien. Immunoglobulinet kan neutralisera det gift som ännu inte har smittat vävnader. Det har dock ingen effekt på gift som redan har bundit sig till vävnader. 

Hur vanligt är det med stelkramp och hur sker uppföljningen?

På 1940-talet insjuknade årligen ett tiotal finländare i stelkramp. 

Tack vare vaccinationer konstateras sjukdomen sällan numera. Åren 2000–2017 diagnostiserades 21 fall av stelkramp i Finland, dvs. 1,25 fall/år. 

Två tredjedelar av de insjuknade var äldre och hade ett bristfälligt vaccinationsskydd. De fick en allvarlig form av sjukdomen. Fyra patienter avled av sjukdomen. 

Stelkramp har sedan mars 2017 tillhört de smittsamma sjukdomar som ska anmälas av läkare.

Uppdaterad: