Vanliga frågor om stelkrampsvaccinationer av vuxna och unga
Ges det åt en 25-åring dtap-vaccin om hen redan har fått det för några år sedan i armén?
Ja, dtap-vaccin erbjuds till alla 25-åringar. Vaccinet kan ges när det gått minst två år sedan föregående boosterdos av stelkrampsvaccin.
Personen är född år 1993, men har inte fått dtap-vaccinet vid 25 års ålder. Får man ge vaccinet nu?
Ja. Den som är född 1993 eller senare har rätt att få dtap-vaccin som 25-åring. Om personen har blivit utan vaccinet får man även ge det senare.
En 25-årig invandrare har fått tre doser dT-vaccin, men inte vaccin som skulle ha gett skydd mot kikhosta. Ska hen nu få dtap eller dT?
Enligt vaccinationsprogrammet ges dtap-vaccinet.Det bör noteras att intervallen mellan boosterdoser av stelkrampsvaccin bör vara minst 2 år. Flytta vid behov fram vaccinationen och ge klara anvisningar åt personen om när det lönar sig att ta vaccinet.
Det är möjligt att personen har exponerats för kikhostebakterier. Vaccinet ger i detta fall en boostereffekt.
En person som fyllt 35 år och har kommit till mottagningen, kommer inte ihåg om hen fått vaccinationer sedan skoltiden. Ska hen få en boosterdos nu och nästa dos när hen fyller 45 år, eller ska vi vänta tills hen fyller 45 år?
Om hen inte fått vaccinationer sedan skoltiden kan det ha gått över 20 år sedan den senaste boosterdosen. Hen ska få en bosterdos nu. Nästa boosterdos ges vid 45 års ålder.
Vilket vaccin ska ges vid olycksfall till en person som är under 25 år och vars senaste stelkrampsbooster gavs för över 10 år sedan? dT eller dtap?
För vuxna andvänds dtap-vaccinet bara för 25-åringar, viket betyder att hen ska få dT. För barn i skolåldern bör man i första hand ge dtap-vaccin som booster vid olyckstillfällen.
Kan dT-vaccinet ges till en person som kanske har fått föregående booster för två år sedan?
Om vaccinet ges med för täta mellanrum kan det ge upphov till lokala symtom, såsom smärta, värmekänsla och svullnad. Symtomen kan även vara temperaturstegring och allmän sjukdomskänsla. Det rekommenderas därför att intervallen mellan tetanusboosterdoserna bör vara minst två år.
Om det är osäkert om personen har ett skydd, lönar det sig att ge en boosterdos. Samtidigt är det bra att ge vårdanvisningar med tanke på en eventuell lokal reaktion.
En vuxen man har fått dT-vaccinet. Under kvällen har han känt en kraftig smärta i armen som strålar upp mot halsen. Han har haft ont i hela kroppen. Inga andra lokala symtom har förekommit. Följande dag frågar mannen av hälsovårdaren om vaccinationen orsakat smärtorna.
Smärta vid injektionsstället och allmänsymtom kan förekomma efter alla vaccinationer som injiceras. Symtomen kan uppkomma genom olika mekanismer, men de utgör vanligen inget hinder för fortsatt vaccination.
I detta fall rekommenderas en dT-boosterdos som vanligt vid 45 och 65 års ålder. Efter det ges boosterdoser med 10 års intervall.
En klient har fått en lokal vaccinationsreaktion efter ett dT-vaccin. Reaktionen omfattar ett område på 10 x 10 cm. Hur ska man gå till väga?
Reaktionen kan vid behov behandlas med kylkompress och smärtstillande läkemedel.
Lokal reaktion efter stelkrampsbooster och fortsatt vaccination
En klient har fått följande preparat efter ett olycksfall i Tyskland: 1 x Tetagam och 1 x Tetanol. Klienten fick anvisningar om att i hemlandet ännu ta två vaccinationer mot stelkramp. Hur ska man gå till väga?
Tetagam är ett immunglobulin. Tetanol är ett tetanusvaccin.
Om klienten har ett tillräckligt grundskydd, dvs. klienten har fått sammanlagt tre doser vaccin mot stelkramp, behövs inga fler doser nu.
Om grundvaccinationsserien är bristfällig, kompletteras skyddet enligt anvisningarna på sidan:
Lokal reaktion efter stelkrampsbooster och fortsatt vaccination
Kan en vuxen ges ett dtap-boostervaccin i stället för dT?
Vaccinet används som ett boostervaccin för vuxna i stället för dT-vaccinet i situationer där man också vill förstärka skyddet mot kikhosta.
Om personen inte hör till målgrupperna för dtap-vaccination, men själv önskar stärka sitt skydd mot kikhosta kan vaccinet köpas mot recept på apoteket. Tidvis har det rått brist på dtap-vaccinet i apoteken.
Föräldrarna vill att barnet endast ska få tetanusskydd. Finns det ett separat vaccin mot stelkramp?
Ett separat vaccin mot stelkramp är inte tillgängligt i Finland. Barnen får ett grundskydd mot stelkramp som en del av kombinationsvaccinen (DTaP-IPV-Hib och DTaP-IPV). Skyddet effektiveras i 14-15 års åldern med dtap-vaccinet.
Det strider det mot barnets bästa om barnet blir utan ett skydd mot difteri, kikhosta, polio och Hib.
Kan diTeBooster-vaccinet användas för grundvaccination av spädbarn och småbarn?
Vaccinet kan inte användas för grundvaccination av spädbarn eller småbarn. Mängden antigen i vaccinet är för liten och det inte är säkert att det kommer att ge tillräckligt skydd. Enligt försäljningstillståndet av vaccinet används vaccinet för att vaccinera personer som fyllt 5 år och äldre.
De vaccin som upphandlats för det nationella vaccinationsprogrammet ska användas i enlighet med nationella anvisningarna, för rätta målgrupper.
För eleverna i sjunde klass som är födda i början av året har det gått 10 år sedan föregående DTaP-IPV-vaccination. Vaccinskyddet håller så att säga på att ”gå ut”. Ska dessa elever få dtap-vaccin nu redan på våren i sjunde klass?
Nej. De bör få vaccinet samtidigt som de andra klasskamraterna. Enligt vaccinationsprogrammet ges vaccinet vid 14–15 års ålder, dvs. i praktiken i samband med hälsoundersökningen i åttonde klass.
Mer om ämnet
- Vad är difteri?
- Vad är stelkramp?
- Vad är kikhosta?
- Vad är polio?
- Vad är Hib-sjukdomar?
- Vanliga frågor om vaccinationer
Avsnittets innehåll:
- Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) för unga och vuxna
- Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) för vuxna
- Femvalent vaccin för barn (DTaP-IPV-Hib)
- Fyrvalent vaccin för barn (DTaP-IPV-vaccin)
- Förebyggande av stelkramp vid olycksfall
- Vanliga frågor om stelkrampsvaccinationer av vuxna och unga
- Lokal reaktion efter stelkrampsbooster och fortsatt vaccination