Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) för vuxna

Vaccinet skyddar mot difteri och stelkramp (tetanus) och förebygger allvarliga följdsjukdomar.

Sidans innehåll

Vem får dT-vaccin?

Vaccinet ges i form av boostervaccination till vuxna som en del av det nationella vaccinationsprogrammet.

Vaccinet kan också ges som grundvaccin till barn som fyllt 14 år och äldre.

Vid olycksfall stärks vaccinationsskyddet vid behov med dT-vaccin. För att skydda barn i skolåldern, eller personer födda efter 1993som inte fått dtap-vaccinet vid 25 års ålder, rekommenderas dtap-vaccinet som boosterdos.
dtap-vaccin

Vilket vaccin används och vad innehåller det?

Inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet används vaccinet diTeBooster. Vaccinet innehåller inga levande sjukdomsalstrare.

  • Aktiva substanser i vaccinet är toxoider från difteri- och stelkrampsbakterier. Toxoider är bakteriegifter som behandlats så att de är ofarliga.
  • Förstärkningsämnet består av en aluminiumförening.
  • Hjälpämnen är salt och renat vatten.
  • Vaccinet innehåller inga konserveringsmedel.

diTeBooster-vaccinet (Lääkeinfo.fi)

I vaccinförpackningen finns noggrannare anvisningar om beredningen av vaccinet.

Dosering och vaccinationsschema

Vaccindosen är 0,5 ml.

En boosterdos ges vid 45 och 65 års ålder. Efter det ges boosterdosen med 10 års intervall. 

Observera att, personer som är 25 år får dtap-vaccin.
dtap-vaccin

Om stelkrampsskyddet helt saknas eller är bristfälligt kompletteras skyddet. Använd vid behov följande anvisningar:
Påskyndat vaccinationsprogram och avvikelser

Observera:

  • Vaccinera klienten om det gått 20 år eller mera sedan föregående boostervaccination även om klienten inte ännu fyllt 45 eller 65 år. Efter detta ges följande boosterdos vid 45 eller 65 års ålder.
  • Intervallen mellan boosterdoserna skall vara minst 2 år. 
  • Då du vaccinerar en person som kontinuerligt arbetar på social- hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter med barn under ett år skall du använda dtap-vaccin. dtap-vaccinets boosterintervall är 5 år
  • dT-vaccinet kan vid behov ges även till gravida
    Vaccination av gravida kvinnor
  • Om klienten har fått ett sår med stor risk för stelkramp skall du ge en boosterdos om det gått mer än 10 år sedan föregående vaccination 
    Förebyggande av stelkramp vid olycksfall

Vaccinationsanvisningar

Vaccinet ges intramuskulärt (IM) i överarmens deltamuskel. 
Val av plats för injicering och val av nål då vaccinationen ges i deltamuskeln

Vaccination med olika vaccin som ges samtidigt eller efter varandra

Vilka är vaccinets kontraindikationer och försiktighetsåtgärder?

Alla behöver ett skydd mot stelkramp. Det är viktigt att man inte låter bli att ge vaccinet på för lätta grunder.

Vilka är kontraindikationerna och försiktighetsåtgärderna vid vaccination?

Senarelägg planerad dT-boostervaccination om personen har feber eller en infektion med feber. Ibland måste dT-vaccin ges trots att personen har feber, till exempel i samband med ett smutsigt djupt sår.

Vilka är fördelarna med dT-vaccinet?

Vaccinet förhindrar stelkramp och difteri, som båda är allvarliga sjukdomar och kan leda till döden. Vaccination är det enda säkra skyddet eftersom genomgången sjukdom inte leder till immunitet mot stelkramp eller difteri.

Stelkramp

Stelkramp är en smärtsam sjukdom som leder till krampanfall och andningsproblem. I Finland insjuknar varje år i genomsnitt en äldre, bristfälligt vaccinerad person i klassisk stelkramp. Utan vaccinationer skulle det fortfarande förekomma flera tiotals fall varje år. 

Ett skydd mot stelkramp behövs i alla åldrar. Den flockimmunitet som uppstår av att människor i omgivningen är vaccinerade skyddar inte mot stelkramp, eftersom sjukdomen inte smittar mellan människor. 

Vaccination är också nödvändigt eftersom ungefär en tredjedel av de insjuknade inte ens minns att de har fått ett sår, som orsakat stelkrampen.

Speciellt om det finns jord eller sand i såret finns det risk för stelkramp, eftersom stelkrampsbakteriens sporer finns i jordmånen. Förutom att upprätthålla vaccinationsskyddet är det viktigt att rengöra sår noggrant, vårda och avlägsna död vävnad. 

Se även om andra situationer med sår med stor risk för stelkramp:

Vad är stelkramp?

Video: Tetanussjukdomen dvs. stelkramp (YouTube 8 min, på finska)

Difteri

Tack vare vaccinationerna är difteri mycket sällsynt. Numera förekommer sjukdomen i Finland endast då smittan kommit från utlandet. Tidigare var difteri en av de främsta orsakerna till barndödlighet. 

Difteribakterien förökar sig i svalget och får halsområdet att svullna. Ett svullet svalg försvårar andningen. Vaccinet hjälper kroppen att försvara sig mot giftet som difteribakterien utsöndrar och som kan skada bland annat hjärtat och njurarna. Vaccinet hindrar inte difteribakterierna från att smitta, men det skyddar utmärkt mot svårt sjukdomsförlopp.

Vad är difteri?

Vilka biverkningar kan dT-vaccinet ha?

Allvarliga biverkningar, såsom anafylaktisk reaktion, är mycket ovanligt.

Anafylaxi och misstänkta anafylaxisymtom

De vanligaste biverkningarna är lokala reaktioner i injektionsområdet, illamående och lätt feber. Också andra övergående allmänna symtom kan förekomma, till exempel muskelvärk, muskelstelhet och huvudvärk.

Eksem, hög feber och steril abscess vid injektionsstället är sällsynt.

Lokala och allmänna symtom är vanligare om boostervaccinationer ges med korta intervall. Det här är en av anledningarna till att intervallet för boosterdoser förlängdes från 10 år till 20 år.

Lokala och allmänna symtom utgör inget hinder för fortsatt vaccination. Symtomen kan behandlas med febernedsättande och smärtstillande läkemedel, till exempel ibuprofen och naproxen.

Lokala symtom i den vaccinerade kroppsdelen

dt-vaccinets historia i vaccinationsprogrammet

dT-vaccinet infördes i Finlands nationella vaccinationsprogram 1989. Innan dess gavs separata stelkramps- och difterivaccin.
När inleddes de olika vaccinationerna i Finland?

I detta avsnitt