Beaktande av mångfald i boendeservice för barn och ungdomar

Ett barn eller en ungdom kan bo kort- eller långvarigt utanför hemmet till exempel på en enhet för vård utom hemmet, på sjukhusavdelning eller i ett skyddshus. Ett barn eller en ungdom med funktionsnedsättning kan bo på en boendeenhet om de tjänster som hen behöver inte kan ordnas på annat sätt.

Det är viktigt att social- och hälsovårdspersonal och till exempel fosterföräldrarna identifierar mångfalden av kön och sexuell läggning. Regnbågsbarnet eller -ungdomen behöver ett godkännande från trygga vuxna.
Bemöt barnet och ungdomen såhär

Ordnandet av boende och lokaler är ofta kopplat till praxis som är bundna till det juridiska könet och som kan medföra utmaningar särskilt för barn och ungdomar som tillhör könsminoriteter. På enheten för vård utom hemmet kan det finnas separata toaletter för flickor och pojkar och då kan till exempel en ickebinär ungdom uppleva ovisshet om vilken toalett hen vågar eller törs använda. Det skrivs mer om trygga lokallösningar på sin egen webbplats.
Lokaler och praxis ska omformas så att de är trygga för alla

På den här webbplatsen berättar vi om hur socialvårdspersonal kan stödja ett regnbågsbarn och en regnbågsung inom vården utom hemmet eller på en boendeenhet för barn och unga med funktionsnedsättning.

På denna sida

• Regnbågsbarnets eller -ungdomens boende vid vård utom hemmet
• Regnbågsbarn- eller ungdom med funktionsnedsättning inom serviceboende

Regnbågsbarnets eller -ungdomens boende vid vård utom hemmet

När man fattar beslut om vård utanför hemmet är det viktigt att personalen samtalar med barnet eller den unga öppet och respektfullt om hens behov. Förutsättningen för att skapa ett förtroendefullt förhållande till barnet eller den unga är ett sensitivt bemötande utan förutfattade antaganden om barnets kön eller sexuell läggning.

Regnbågsbarnet eller -ungdomen kan behöva stöd för att bygga upp sin identitet. Hen kan vara bekymrad över sitt säkerhet om hen har erfarenheter av omgivningens negativa attityder, diskriminering eller trakasserier. Personalen bör också veta till vilka stödtjänster barnet eller den unga kan hänvisas till vid behov. 

• Likabehandling och diskriminering i regnbågsbarnens och -ungdomarnas liv
• Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa
• Organisationer som erbjuder information och stöd

Hur kan du stödja regnbågsbarnet eller -ungdomen vid vård utom hemmet 

• Samtala med barnet eller den unga om hen själv vill berätta på vårdstället utom hemmet om sin sexuella läggning eller sitt kön om det inte är detsamma som hen tilldelades vid födseln. Ibland vill hen att socialarbetaren ska förmedla informationen i förväg till vårdstället utanför hemmet. Påminn hen att hen inte behöver berätta om det överhuvudtaget.
• Berätta för barnet eller ungdomen att du är på hens sida. Barnet eller den unga kan ha svårt att utmana till exempel fosterföräldrarnas eller någon av personalens eventuella negativa uppfattningar om mångfalden av kön eller sexuell läggning. 
• Erbjud barnet eller den unga ett tryggt rum för samtal eller kontrollera att hen får från något annat håll med låg tröskel samtalsstöd för att fundera över sin egen identitet.
• Säkerställ korrigerande erfarenheter. Om föräldrarna inte godkänner sitt barns sexuella läggning eller tillhörighet i en sexuell minoritet är det särskilt viktigt att erbjuda upplevelser om att bli sedd och mött med andra trygga vuxna.
• Ta barnets eller den ungas eventuella oro över föräldrarnas förhållningssätt på allvar. När du överlämnar uppgifterna till vårdnadshavaren ska du överväga det noggrant och från fall till fall. En minderårig kan under vissa villkor neka att hens information utlämnas till vårdnadshavaren. Social- och hälsovårdspersonalen har en skyldighet att berätta för barnet om denna rättighet. 
  Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden
• Säkerställ rätten till könsuttryck. Till exempel ska regler angående sminkning och användningen av smycken eller olika typer av kläder vara desamma för alla oberoende av kön. Ingrip vid mobbning som är kopplade till könsuttryck som bryter mot normerna.
• Se till att regler som berör alla som sälskapar, exempelvis övernattningar är desamma oberoende av kön.
• Säkerställ rätten till att använda hjälpmedel som lindrar kroppsdysfori, dvs. ångest förorsakad av könsinkongruens. Till exempel kan en stoppad bh som framhäver brösten vara viktig för att stödja den psykiska hälsan och för att uttrycka könet hos en ung som tillhör en könsminoritet. Möjliggör användningen av hjälpmedel och garantera den ungas integritet vid påklädning, tvätt och förvaring.
  Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa
  Ett regnbågsbarn eller en regnbågsungdom inom skol- och studerandehälsovården
• Tala om mångfald öppet med alla barn, ungdomar och all personal. På så sätt normaliserar du den. Ingrip vid diskriminering, trakasserier och mobbning. 

Regnbågsbarn- eller ungdom med funktionsnedsättning inom serviceboende

Barnet eller den unga kan bo utanför hemmet med stöd av barnskyddslagen eller på grund av att de tjänster som hen behöver inte har kunnat ordnas på annat sätt. Hen kan behova dessa tjänster på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt tillhörande till autismspektrum. Boendet kan vara kort- eller långvarigt. 

Personalen inom serviceboendet ska beakta förutom de övriga individuella behoven även mångfalden av kön och sexuell läggningen. Personalen bör beakta att barnet eller den unga inte är nödvändigtvis heterosexuell, upplever det vid födseln tilldelade könet som sitt eget och/eller vill uttrycka sitt kön enligt de traditionella könsrollerna.   

En ungdom med funktionsnedsättning har också rätt till sexualitet

Inom serviceboendet ska man också beakta att barn och ungdomar med svår funktionsnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning har sexuella rättigheter på lika villkor. Ett barn eller en ungdom med funktionsnedsättning genomgår samma psykosexuella utvecklingsskeden som andra barn och ungdomar. Utvecklingen hos ett barn eller en ungdom med intellektuell funktionsnedsättning är ofta långsammare. Hen kan också behöva mycket stöd för att identifiera sina egna känslor och lära sig ett lämpligt sexuellt beteende samt att bygga upp sin egen identitet.

När man ger sexualundervisning på serviceboendet ska man också berätta om mångfald av kön och sexuell läggning. Till exempel ska man ge information om sätt att ha sex och förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar i sexuellt umgänge mellan ungdomar av samma kön. 

Hur du kan stödja ett regnbågsbarn eller en regnbågsungdom på serviceboende

• Ta barnet och den unga alltid på allvar när hen berättar om sin sexuella läggning eller sitt kön som är annat än det som tilldelades vid födseln.  Om barnet eller den unga inte gestaltar sina egna erfarenheter ska du hjälpa hen att verbalisera eller illustrera sina känslor. Människans självidentifiering kan ändras med tiden men gör den inte mindre sann vid denna tidpunkt.
• Respektera barnets eller den ungas definition om sitt eget kön även om det inte motsvarar hens juridiska kön. Använd det tilltalsnamn som barnet eller den unga önskar i tal och till exempel i namnlappar och bilder. 
• Observera och lyssna på barnets eller den ungas uttryck av sexualitet och kön och stöd det vid handledning. Om ett barn som har fastställts som pojke vid födseln vill klä sig i klänning ska du undvika att kritisera valet. Det kan vara bra att berätta för barnet att vissa personer kan tycka att klädvalet kan vara överraskande eller felaktigt. Det är dock viktigt att göra det klart för barnet att hens val ska accepteras och att du respekterar det.
• Uppmuntra barnet att hitta och uttrycka sin individuella preferens. Om du inte vet vad barnet tycker om be hen att välja om hen vill ha på sin födelsedag ett prinsess-, marsvins- eller superhjältekort. Undvik att ge hen automatiskt ett kort enligt de traditionella könsrollerna. 
• Observera barnets eller den ungas definition av sitt eget kön i verksamheter då de boende ofta deltar enligt flicka-pojke-indelning. Säkerställ i samband med bastuturerna och i omklädningsrummet ett tryggt deltagande under turen enligt könsidentitet eller med baddräkt eller privat. Fundera också om bastuturerna kunde ordnas enligt en annan fördelning än tudelat enligt kön. 
• Ge den unga friheten att bli förtjust och uttrycka sin sexualitet utan förutfattade antaganden om sexuell läggning eller kön. Till exempel kan två unga flickors vänskapsförhållande vara romantiskt och/eller sexuellt. De kan till exempel komma överens och önska, när ålder och utveckling tillåter, att sova över i den andras hem och sova i samma säng. Boendeenhetens ledare kan hjälpa med arrangemangen. 
• Kontrollera i samband med de ungas sexuella relationer att de unga förstår betydelsen av samtycke och att de även annars har fått tillräckligt med sexualundervisning. Det kan vara bra att samtala med vårdnadshavarna om de ungas alla relationer. Vårdnadshavarna oroar sig ofta över sina ungdomar och det är viktigt för dem att veta att tryggheten för de unga iakttas.
• Var medveten om att vissa familjer inte accepterar att deras barn tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet. Överväg från fall till fall och sensitivt om du kan förmedla informationen till vårdnadshavaren. Ibland kan förmedlandet av information till vårdnadshavaren hota barnets säkerhet. En minderårig kan under vissa villkor neka att hens information utlämnas till vårdnadshavaren. Social- och hälsovårdspersonalen har en skyldighet att berätta för barnet om denna rättighet. Gör en barnskyddsanmälan om du misstänker att barnets behov av barnskydd ska utredas.
  Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden

Källor och mera information

Henttonen Pia / Kirkkomäki Pia (2005) Oikeus seksuaalisuuteen. Kehitysvammaisten tukiliitto ry. Ursprunglig källa Nordeman Margareta (1999) Utvecklingsstörning och sexualitet. 

Handbok om funktionshinderservice