Badvattenburen epidemi
Även badvatten av god kvalitet kan förorenas. Badvatten kan leda till att du blir sjuk om en simmare av misstag sväljer badvatten som är förorenat med avloppsvatten eller simmarnas avföring. Badvattenburen epidemin kan även spridas på badstranden till följd av smutsiga toaletter och dålig handhygien om patogen mikrober hamnar genom smutsiga händer i munnen. Epidemierna sprider sig på badstränderna särskilt när det finns många människor på stranden och badarna trivs länge i vattnet.
Vad förorenar badvattnet?
Badvattnet kan förorenas av många olika orsaker. Dessa orsaker är till exempel:
- Mikrober från badarnas avföring
- Andra skadliga mikrober i vatten
- Avloppsvatten som nått badstrandens vatten
- Avföring från djur i naturen eller boskap som går i bete nära badstranden
- Dagvatten från tätortsområden
- Orenligheter från jordmånen som kommer ut i vattnet till följd av rikliga regn eller översvämningar
- Kemisk förorening, till exempel oljeutsläpp
Cyanobakterier eller mer populärt blågröna alger kan bli rikliga om förhållandena i badvatten är gynnsamma för dem.
Läs mer: Blågröna alger alltså cyanobakterier
Avloppsvattnet är den viktigaste förorenaren av badvatten. Till exempel tillfälliga förbiledningar i avloppsreningsverk under hårda regn, rörbrott i avloppsnätet och läckande avloppsvattensystem i fastigheter kan förstöra badvattnets kvalitet. Med avloppsvattnet kan tarmbaserade sjukdomsalstrare hamna i badvattnet.
Klimatförändringen kan försämra badvattnets kvalitet
Klimatförändringen ökar på extrema väderfenomen, såsom stormar, störtregn och värmeböljor. De kan bidra till att badvattnens kvalitet försämras oftare än tidigare.
Efter rikliga regn kan dagvattnet skölja ner föroreningar och mikrober i badvattnet. Värmeböljorna värmer upp badvattnen, vilket gör att blågröna alger och mikroberna i miljön, såsom kustvattnens vibriobakterier, kan föröka sig i badvattnet.
Läs mer: Klimatförändringen
Norovirus orsakar flest epidemier
I Finland norovirus orsakar flest badvattenepidemier. Norovirus är vanliga orsaker till magsjuka.
Viruset smittar lätt från person till person. Man kan också smittas via smutsiga ytor och vatten som förorenats av viruset.
Symtom på norovirus är bland annat kräkningar, diarré och buksmärtor.
Läs mer: Norovirus (på sidorna Infektionssjukdomar och vaccinationer)
Under varma somrar kan bakterier i släktet Vibrio föröka sig i kustnära bräckt vatten. De kan orsaka sårinfektioner, öroninflammationer, diarré och buksmärtor hos vissa badare. Infektionerna kan vara skadliga särskilt för personer med nedsatt motståndskraft.
Läs mer: Bakterier av släktet Vibrio (på sidorna Infektionssjukdomar och vaccinationer)
Hur kan man förebygga badvattenepidemier?
Både badare och upprätthållare av badstränder kan bidra till att epidemier inte uppstår på badstränderna.
Badstrandens upprätthållare:
- Håller tvätt-, omklädnings- och toalettutrymmena rena
- Reserverar tillräckligt med handtvål och handdukar, toalettpapper och sopkärl
- Informerar om anvisningar utfärdade av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten och om begränsningar i användningen av badvatten.
Badarna:
- Sväljer inte badvatten
- Sköter om sin egen hygien och använder badstrandens tvätt- och toalettutrymmen
- Byter blöjor för småbarn någon annanstans än i badvatten, till exempel i toalettutrymmen
- Undviker simning under diarré och kräkningssjukdom
- Följer badstrandens meddelanden och följ anvisningarna.
Om den kommunala hälsoskyddsmyndigheten misstänker att badvattnet orsakar hälsorisker, kan den beordra badförbud eller rekommendera att man undviker badande.
Utredning av badvattenepidemi
Kommunens arbetsgrupp för utredning av epidemier ansvarar för utredningen av badvattenepidemin.
Utredningen av badvattenepidemin förutsätter många olika undersökningar.
Badvattnets kvalitet undersöks noggrannare än normalt och vanligtvis definieras även sjukdomsalstrande mikrober som misstänks ha orsakat epidemin. Dessutom undersöks patientprov och epidemiologiska undersökningar utförs. De undersökningar som behövs fastställs från fall till fall.
Faserna i utredningen av badvattenepidemin är:
- Inspektionsbesök på badstranden
- Undersökning av vatten-, patient- och miljöprov
- Epidemiologiska studier
- Åtgärder för att begränsa epidemin, till exempel tillfälligt badförbud
- Slutsatser och rekommendationer om fortsatta åtgärder för att hindra att epidemin upprepas.
Vid utredningen av badvattenepidemin lönar det sig att utnyttja en badvattenprofil som utarbetats för varje stor allmän badstrand. I profilen beskrivs badvattnets egenskaper och faktorer som försämrar badvattnets kvalitet.
THL hjälper kommunernas hälsoskyddsmyndigheter att reda ut badvattenburna epidemier. THL:s enhet för expertmikrobiologi ger experthjälp vid planeringen av provtagning och behovet av undersökning av vattenprov, och enheten för bekämpning och vaccinering av infektionssjukdomar ger experthjälp vid planeringen av epidemiologiska undersökningar. THL ansvarar även för en noggrannare undersökning av de epidemier som isolerats från människor och badvatten.
Läs mer:
- Mikrobiologiska vattenanalyser
- Livsmedels- och vattenburna epidemier (på sidorna Infektionssjukdomar och vaccinationer)
På Valviras webbplats för badvatten finns närmare anvisningar för utredning av badvattenepidemier och som stöd för arbetet i arbetsgruppen som utreder epidemin. På sidorna hittas även anvisningar om hur man skickar mikrobstammar.
Badvattenepidemier i RYMY-systemet
Badvattenburna epidemier ingår i de epidemier som ska anmälas i enlighet med statsrådets förordning (1365/2011).
Statsrådets förordning (1365/2011) om utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier
Utredningsarbetsgruppen i den kommun som ansvarar för epidemierna ska göra en anmälan om en misstänkt badvattenepidemi till systemet för anmälan om livsmedels- och vattenburna epidemier, dvs. RYMY-systemet.
En utredningsrapport om en epidemi med bilagor ska även registreras i RYMY-systemet senast tre månader efter att epidemin har upphört.
