Träning
OBS! Detta är ett utkast på service enligt den nya funktionshinderservicelagen (675/2023)!
Innan lagen träder i kraft publicerar Handbok om funktionshinderservice utkast till texter enligt den nya funktionshinderservicelagen (675/2023). Innehållet i utkasten har granskats, men redaktionella ändringar görs fortfarande i texten. Dessutom fungerar inte alla länkar ännu. Innan den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft överförs texterna till avsnittet Stöd och service i Handbok om funktionshinderservice.
Den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft den 1 januari 2025. Läs mer på sidan Den nya funktionshinderservicelagen.
Sidans innehåll
- Rätt till träning för personer med funktionsnedsättning
- Träningens syfte och innehåll
- Övning i kognitiva och funktionella färdigheter och i social interaktion
- Undervisning i teckenspråk och handledning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet
- Situationer med livsförändringar
- Träning för barn
- Träning för familjen och andra närstående
- Tillhandahållande av träning
- Resor som ingår i träningen
Träning omfattas av välfärdsområdenas särskilda skyldighet att ordna service. Detta innebär att en person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt till träning om förutsättningarna för att få service enligt lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet måste då ordna med service oberoende av anslagen.
Rätt till träning för personer med funktionsnedsättning
Observera tillämpningsområdet!
Lagen om funktionshinderservice tillämpas på en person med funktionsnedsättning enligt definitionen i 2 §. Detta innebär att rätten till service enligt lagen om funktionshinderservice omfattar en person som uppfyller alla de förutsättningar som nämns i definitionen på personer med funktionsnedsättning. I lagen om funktionshinderservice föreskrivs för varje typ av service dessutom servicespecifika förutsättningar för beviljande av service och personen med funktionsnedsättning ska uppfylla dessa för att ha rätt till servicen i fråga.
Mer information om definitionen av person med funktionsnedsättning: Tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice
En person med funktionsnedsättning har rätt att få träning om han eller hon behöver stöd för att
- lära sig nya eller stärka befintliga färdigheter som behövs för ett självständigt liv eller
- för att kunna hantera förändringar i livet eller bereda sig på sådana.
En förutsättning är dessutom att motsvarande träning inte kan fås som medicinsk rehabilitering.
Lagen om funktionshinderservice 7 § (Finlex)
Träning beviljas om personen med funktionsnedsättning inte har de färdigheter som behövs för ett självständigt liv i enlighet med lagen om funktionshinderservice eller om färdigheterna är bristfälliga. Man har också rätt att få träning om man måste öva på att använda färdigheter i en ny miljö. Med färdigheter avses också förmåga att använda teckenspråk och förmåga att använda kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal.
Träningen motsvarar ett stödbehov som inte är bestående eller långvarigt. Bestående eller långvariga stödbehov ska tillgodoses med andra tjänster än träning. En person kan dock ha flera olika stödbehov som delvis kan vara tillfälliga eller även kontinuerliga eller upprepade. Syftet med träningen är att förebygga ett mer långvarigt stödbehov. Behovet av träning konstateras vid en bedömning av servicebehovet som görs i samarbete med personen med funktionsnedsättning och där man identifierar sådana mål som personen behöver stöd för att uppnå.
Det är möjligt att få träning för att lära sig och öva upp flera olika färdigheter samtidigt. Träning kompletterar social rehabilitering enligt 17 § i socialvårdslagen i sådana situationer där man med hjälp av social rehabilitering inte kan ordna lämplig service som motsvarar de individuella behoven hos personen med funktionsnedsättning. Sådana behov kan till exempel vara behov av träning i att klara av vardagen på grund av kognitiva orsaker, handledning i rörlighet och undervisning i teckenspråk eller handledning i kommunikation.
Tjänster i anslutning till stöd för sysselsättning beviljas med stöd av den gamla socialvårdslagen (710/1982), som delvis fortfarande är i kraft. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan också beviljas arbetsverksamhet för personer med Intellektuell funktionsnedsättning i enlighet med lagen om funktionshinderservice.
Arbete och arbetsverksamhet (länk till sidan)
Målet med reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice har varit att varje person med funktionsnedsättning ska få en sådan servicehelhet som bäst motsvarar hans eller hennes individuella behov. Vid bedömningen av rätten att få träning som en separat tjänst kan man därför också beakta möjligheten att lära sig motsvarande färdigheter i samband med annan allmän service eller särskild service. Till exempel är det möjligt att som en del av stöd för boendet lära sig olika färdigheter, men då måste man reservera tillräckligt med resurser för detta.
Träningens syfte och innehåll
Syftet med träningen är att stärka de färdigheter som personen med funktionsnedsättning behöver för ett självständigt liv och att förbättra hans eller hennes funktionsförmåga vid förändringar i livet.
Lagen om funktionshinderservice 7 § (Finlex)
Med hjälp av träning ska det t.ex. vara möjligt att öva självständigt boende eller användning av kollektivtrafik så att personen ska kunna röra sig självständigt. Med träning kan man också öka färdigheterna att använda personlig assistans.
Träning är en målinriktad service som ges för viss tid och innefattar
- övning i kognitiva och funktionella färdigheter och i social interaktion,
- undervisning i teckenspråk eller handledning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder eller ersätter talet,
- stöd vid förändringar i funktionsförmågan, omgivningen eller familjesituationen eller vid andra motsvarande förändringar i livet.
Lagen om funktionshinderservice 7 § (Finlex)
Träning kan ges antingen till ett eller flera av de ovan nämnda tre delområdena i träningen.
Träningens innehåll kan variera flexibelt enligt klientens behov och livssituation.
Övning i kognitiva och funktionella färdigheter och i social interaktion
Kognitiva och funktionella färdigheter samt social interaktion är färdigheter som behövs i ett självständigt liv.
Med kognitiva färdigheter avses funktioner i anslutning till att ta emot information, behandla och bearbeta information (tänkande och språk) samt minne och problemlösning.
Kognitiva färdigheter innebär också undervisning i punktskrift som gör det möjligt för personer med synskada att läsa och skriva i de fall när undervisningen inte kan fås som medicinsk rehabilitering. Punktskriftsundervisning inrymmer en handledningsplan, tillhandahållande av undervisning samt anskaffning av det material och de hjälpmedel som behövs.
Färdigheter som behövs i ett självständigt liv
Med färdigheter som behövs för ett självständigt liv avses färdigheter som behövs i kommunikation och interaktion, för att använda tekniska apparater och digitala applikationer, för att uppfatta omvärlden och röra sig i olika miljöer, för tidsuppfattningen, för planering och genomförande av hushållsarbetet, för att uträtta ärenden, för penninganvändning och för andra motsvarande göromål.
Lagen om funktionshinderservice 7 § (Finlex)
Färdigheter som behövs i kommunikation och interaktion
Med kommunikation avses förmågan att förmedla och ta emot meddelanden, uttrycka sig och framföra åsikter. Med växelverkan avses ömsesidig kommunikation och utbyte av tankar med andra människor. Övning i social interaktion ordnas också som en del av övningen i färdigheter som behövs i ett självständigt liv enligt de individuella behov personen med funktionsnedsättning har.
Användning av tekniska anordningar och digitala applikationer
Träning i användningen av tekniska anordningar och digitala applikationer kan innehålla handledning och stöd till exempel i användningen av dator eller smarttelefon och övning i att använda dessa apparater. Olika tekniska apparater och digitala applikationer hör till normal livsföring.
Färdigheter som behövs för att uppfatta omvärlden och röra sig i olika miljöer
Att uppfatta omvärlden och röra sig i olika miljöer kan innefatta handledning, stöd och övning i att agera i en främmande miljö, till exempel för att hitta rätt plats. Träningen kan också omfatta att lära sig eller öva på att använda kollektivtrafik. Handledning i rörlighet är en form av träning.
Tidsuppfattning, planering och genomförande av hushållsarbete, uträtta ärenden och använda pengar
Träning i tidsuppfattning kan till exempel vara att lära sig klockslag eller få stöd i att förstå tidens gång. Träning i hushållsarbete kan till exempel handla om att öva på matlagning eller städning samt planera och genomföra dessa åtgärder systematiskt. Träning som ordnas i uträtta ärenden kan å sin sida gälla till exempel butiksbesök eller kontakt med myndigheter. Träning i att använda pengar kan ha att göra med att uppfatta pengars värde, uppfatta sina egna inkomster och utgifter och planera penninganvändningen.
Undervisning i teckenspråk och handledning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet
Med kommunikation som stöder och ersätter talet avses kommunikation där man använder till exempel bilder eller stödtecken. Undervisning i teckenspråk och handledning i användningen av olika alternativa kommunikationsmetoder kan komma i fråga som träning när det inte hör till hälso- och sjukvårdens ansvar för medicinsk rehabilitering.
Syftet med teckenspråksundervisningen och handledningen i användningen av alternativa kommunikationsmetoder är att döva, personer med hörselnedsättning, personer med synhörselnedsättning eller personer med talnedsättning och deras familjer och andra närstående ska ha ett gemensamt språk och en gemensam kommunikationsmetod.
En person med talnedsättning och hans eller hennes familj och andra närstående ska i regel kunna beviljas kommunikationshandledning som träning efter att ett lämpligt sätt att kommunicera eller ett hjälpmedel för kommunikation har fastställts såsom medicinsk rehabilitering för personen med funktionsnedsättning. Kommunikationshandledning som ges som träning ska inte ersätta talterapi eller handledning som ges av en talterapeut och inte heller den bedömning av hjälpmedel för kommunikation eller hjälpmedelsservice som ingår i medicinsk rehabilitering.
Situationer med livsförändringar
Träning i samband med livsförändringar kan vara kopplad till flera olika situationer. Dessa är
- förändring av funktionsförmågan hos en person med funktionsnedsättning, till exempel en situation där personen nyligen har skadats och behöver träning för att fungera med den förändrade funktionsförmågan i vardagen.
- förändring i närmiljön eller familjesituationen
- annan motsvarande förändring i livet, till exempel att börja eller sluta på daghem, i skola eller med studier, eller flytt till ett nytt hem.
Syftet är att stöda personen med funktionsnedsättning så att han eller hon kan förbereda sig för den kommande förändringen eller agera i en förändrad situation. Stödet kan till exempel ha att göra med att uppfatta en ny miljö eller öva på att röra sig där. Dessutom kan stödet till exempel gälla planering och genomförande av en flytt och inredning av en ny bostad.
Träning för barn
Ett barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att få träning när det inte är fråga om sådan övning av normala färdigheter som hänför sig till barnets ålder och utvecklingsfas eller när inlärningen av dessa färdigheter har fördröjts på grund av barnets funktionsnedsättning. Med hjälp av träningen kan barnet eller den unga till exempel öva på färdigheter som behövs för att bli självständig och som han eller hon på grund av sin funktionsnedsättning behöver väsentligt mer stöd än normalt för att lära sig i förhållande till sin ålder eller utvecklingsfas. En förutsättning är då att personen med funktionsnedsättning inte kan få detta stöd i andra tjänster som han eller hon använder.
Träning för familjen och andra närstående
En del av träningen för familjen och andra närstående till personen med funktionsnedsättning ska ordnas oberoende av anslag och en del av träningen är anslagsbunden.
Träningen som subjektiv rätt när den ordnas för familjen och andra närstående till en person med funktionsnedsättning
Välfärdsområdet ska som en del av den egna träningen för personen med funktionsnedsättning också för personens familj och andra närstående ordna undervisning i teckenspråk och handledning i att använda kommunikationsmetoder som stöder eller ersätter talet samt träning i att stöda personen med funktionsnedsättning vid förändringar i livet, om det behövs för att de mål som ställts för träningen för personen med funktionsnedsättning ska uppnås.
Lagen om funktionshinderservice 7 § (Finlex)
Familjen till en person med funktionsnedsättning och andra närstående personer har rätt till undervisning i teckenspråk och handledning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal samt träning i situationer där en person med funktionsnedsättning genomgår förändringar i livet. En förutsättning i dessa situationer är dock att familjen och andra närstående personer måste delta i träningen för att uppnå målen för tjänsten.
Syftet med träningen är att stöda interaktionen och delaktigheten och ett självständigt liv för personen med funktionsnedsättning genom att stärka personens egna samt vid behov hans eller hennes familjs och andra närstående personers färdigheter och förutsättningar.
Syftet med den träning som ges till familjen och andra närstående personer är att förbättra interaktionen mellan familjemedlemmarna när personen med funktionsnedsättning använder teckenspråk eller kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal. Ett starkt stöd när det sker förändringar i livet underlättar dessutom anpassningen till den nya situationen och minskar ofta behovet av långvarigt stöd. Det stöd som familjemedlemmar eller andra närstående får hjälper dem att uppmuntra och stöda personen med funktionsnedsättning även i svåra förändringssituationer.
Träningen kan också hänföra sig till en situation där det i familjen har fötts ett barn som har en funktionsnedsättning. En ändrad livssituation kan kräva stöd i att öva sig i ny verksamhetspraxis.
Träningen kan genomföras med olika metoder beroende på förändringssituationen.
Behovet av stöd från familjemedlemmar och andra närstående till personen med funktionsnedsättning accentueras vid såväl planerade som oförutsedda förändringar i livet. I dessa situationer är det viktigt att de närstående kan stöda personen med funktionsnedsättning i att öva de handlingsmönster som avtalats med personen med funktionsnedsättning så att de tillägnade färdigheterna bättre ska kunna överföras till personens egen omvärld och närmiljö.
Träning för familjer och andra närstående till personer med funktionsnedsättning är anslagsbunden
Välfärdsområdet kan dessutom som en del av den egna träningen för personen med funktionsnedsättning för personens familj och andra närstående ordna annan träning, om det behövs för att de mål som ställts för träningen för personen med funktionsnedsättning ska uppnås.
Lagen om funktionshinderservice 7 § (Finlex)
Annan träning som ordnas för personens familj eller andra närstående är anslagsbunden. Med annan träning avses träning som inte är undervisning i teckenspråk och handledning eller träning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal eller träning i situationer där en person med funktionsnedsättning genomgår förändringar i livet.
Familjen och andra närstående ska också kunna delta i den träning som en person med funktionsnedsättning själv får.
Vem är familj eller närstående?
Med familj eller andra närstående till en person med funktionsnedsättning avses en familjemedlem till en person med funktionsnedsättning eller någon annan person som på ett nära och intensivt sätt tar del i den berörda personens liv. Som familjemedlemmar betraktas också t.ex. mor- och farföräldrar samt syskon som flyttat bort från barndomshemmet och deras barn, om de har regelbunden kontakt med personen med funktionsnedsättning.
Andra närstående till en person med funktionsnedsättning kan vara t.ex. personalen på ett daghem, en skola eller en studieplats. Det avgörande är att de ovan nämnda personerna de facto har nära och tät interaktion med personen med funktionsnedsättning.
Tillhandahållande av träning
Träningens mål, innehåll samt mängden och det sätt på vilket träningen tillhandahålls ska bedömas tillsammans med personen med funktionsnedsättning eller vid behov med hans eller hennes närstående. En person med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vid sidan av fastställandet av målen delta i uppföljningen av hur målen uppnås tillsammans med en anställd. Personen med funktionsnedsättning ska vid behov få stöd för fastställandet och uppföljningen.
Dessutom ska träningen vid behov planeras och tillhandahållas i samarbete med yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, i synnerhet experter inom rehabilitering och undervisning.
Träningens innehåll, omfattning och genomförande ska antecknas i beslutet om träningen med beaktande av de individuella behov som antecknats i klientplanen för personen med funktionsnedsättning och personens egen uppfattning om den träning som behövs och om dess mål.
Mängden träning
Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att få träning enligt de individuella behov som konstaterats vid bedömningen av servicebehovet.
Träningens varaktighet
Träningsbehovet kan vara antingen kort- eller långvarigt, och träningen kan ibland pågå i t.o.m. i flera år. Behovet av träning kan vara långvarigt till exempel om många olika färdigheter ska övas och allt inte kan övas eller inläras samtidigt. I vissa andra situationer kan behovet av träning vara långvarigt, till exempel när det ges undervisning i teckenspråk eller tecknat tal.
När tjänsten tillhandahålls ska man se till att verksamheten förblir målinriktad, att resultaten följs upp och att verksamhetens innehåll och sättet att genomföra den ändras enligt behov. Om en person med funktionsnedsättning har sådant som han eller hon inte ens med hjälp av träning kan lära sig, ska service som är avsedd att vara permanent ordnas för att stöda i dessa saker, som stöd för boendet, personlig assistans eller särskilt stöd för delaktigheten.
Träning i grupp eller som del av annan service
Träning ges antingen som personlig service eller som service i grupp eller som ett led i annan service. Vid bedömning av sättet för genomförandet av träning är det viktigt att beakta träningens innehåll samt de behov och önskemål som personen med funktionsnedsättning har.
Avsikten är att träning ska ordnas flexibelt på flera olika sätt i enlighet med de individuella behov som personen med funktionsnedsättning har. Servicen kan till exempel tillhandahållas individuellt eller i små grupper beroende på vilket sätt att ordna servicen som anses vara lämpligt för personen med funktionsnedsättning. Sättet att tillhandahålla servicen ska stöda uppnåendet av de mål som ställts för servicen. Sättet ska också antecknas i klientplanen med den noggrannhet som är möjlig på förhand.
Vem kan ge träning?
På dem som ger träning ställs inga allmänna kompetenskrav. De som tillhandahåller servicen ska dock ha sådan kompetens som krävs med tanke på träningens mål, innehåll och genomförandesätt.
Resor som ingår i träningen
Som en del av träningen ska det vara möjligt att öva till exempel användningen av kollektivtrafik. Genomförandet av träningen kan förutsätta att även andra resor görs som en del av servicen. Sådana resor som är nödvändiga för genomförandet av servicens innehåll ska ingå i träningen. I träningen ska det däremot inte ingå resor till eller från platsen där servicen tillhandahålls, utan det ska vara möjligt att ansöka om stöd för rörligheten för dessa resor.
Källor
Lag om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 52/2022 rd (Riksdagen)