Social kreditgivning 2019 – Delrapport om kommunenkäten

Två av tre personer som får social kreditgivning är löntagare.

Kommunen kan frivilligt ordna social kreditgivning för en person som på grund av sina låga inkomster och tillgångar inte har möjlighet att få kredit på skäliga villkor. Syftet med stödet är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt främja förmågan att klara sig på egen hand.

Social kreditgivning användes aktivt i 30 kommuner 2019 (32 kommuner 2016), möjligheten att använda det nämndes dessutom i 13 kommuner (11 kommuner 2016) även om det inte hade använts under granskningsåret och kommuner. I 9 kommuner planerades social kreditgivning (8 kommuner 2016). År 2013 tillämpades social kreditgivning i 24 kommuner.

År 2019 beviljades sammanlagt 3,6 miljoner euro i sociala krediter. Nästan hälften av beloppet beviljades i Helsingfors. År 2016 var det totala beloppet av den sociala krediten i realpriser lika stort och det var 3,8 miljoner euro år 2013.

År 2019 användes social kreditgivning av Esbo, Eura, Hattula, Helsingfors, Imatra, Jyväskylä, Träskända, Kajana, Kemi, Kervo, Kittilä, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, Uleåborg, Paldamo, Björneborg, Raumo, Riihimäki, Rovaniemi, Salo, Sibbo, Sotkamo, Suomussalmi, Tammerfors, Suomussalmi och Åbo.

Sammanlagt beviljades 553 personer sociala krediter 2019. År 2016 beviljades kredit till 596 personer och 2013 beviljades kredit till 1 053 personer.

Andelen löntagare av klienterna inom den sociala kreditgivningen har ökat på 2010-talet i synnerhet på grund av biträdande justitieombudsmannens beslut om studerande (31.12.2013), enligt vilket huvudstadsregionens städer avstod från att använda s.k. studiesocial kreditgivning. Beslutet minskade antalet studerande och även det totala antalet användare av kreditgivning.

Kommunerna beviljade oftast sociala krediter för klienters konsumtions- och utsöknings-skulder och för att få den personliga ekonomin under kontroll.

Ladda ner hela statistikrapporten

Socioekonomisk ställning hos klienter som beviljades social kreditgivning åren 2010, 2013, 2016 och 2019.

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Statistikenkäten har avslutats. THL genomförde en statistik kartläggning av socialtjänsterna i kommunerna vart tredje år från 2007 till 2020.

Statistiken innehåller information om hur lagen om social kreditgivning (1133/2002) tillämpades i kommunerna, kunderna som beviljats social kreditgivning, beviljade krediterna och orsakerna för kreditgivning. Uppgifterna i kommunenkäten kompletterade de årliga uppgifter som Statistikcentralen, Folkpensionsanstalten och THL samlar in för sociala tjänster och utkomstskydd.

Statistiken är en uppskattning av i vilken omfattning social kreditgivning används i kommunerna, antalet personer som får kredit och kostnaderna för kreditgivningen.