Övergripande arkitektur för social- och hälsovården
Den övergripande arkitekturen (KA) är ett bra verktyg för att systematiskt strukturera, beskriva och förutse förändringar i helheter som bildas av information, verksamhet och system.
Målet med verksamheten kring den övergripande arkitekturen för social- och hälsovården är att koordinera och styra informationshanteringen inom social- och hälsovården. I den övergripande planeringen på nationell nivå konkretiseras verkställandet av strategier och lagstiftning med hjälp av arkitekturer, och anvisningar skapas för projekten med hjälp av målbildsbeskrivningar.
Beskrivningarna görs i samarbete som stöd för beslutsfattandet och styrningen
Verksamheten kring den övergripande arkitekturen för social- och hälsovården (Sote KA) intensifierar den övergripande planeringen av informationshanteringen och digitaliseringen inom social- och hälsovården. Utvecklingen leds av social- och hälsovårdsministeriet (SHM). SHM:s och THL:s experter koordinerar och utvärderar tillsammans beredningen av den övergripande arkitekturen. Myndighetsaktörer för utveckling av social- och hälsovården, producenter av informationshanteringstjänster samt representanter för social- och hälsovården deltar också i arbetsgrupperna och arbetet med beskrivningarna. Gemensamma principer och riktlinjer utarbetas i verksamheten kring den övergripande arkitekturen.
Hur styr referensarkitekturen och riktlinjerna utvecklingen?
Referensarkitekturen för informationshantering inom social- och hälsovården erbjuder ett övergripande verktyg och en minneslista för planering och utveckling. De nationella arkitekturbeskrivningarna stöder också den regionala och lokala utvecklingen. I utvecklingsprojekten ska till exempel strategibeskrivningar, lagstiftning, verksamhetsmodeller, huvuddatagrupper och nationella informationssystem utredas.
De ”riktlinjer för informationshantering” som ingår i referensarkitekturen är utgångspunkter för utvecklingen. De används för styrning, finansieringsbeslut och beredning av projekt. Riktlinjerna underlättar också uppföljningen och utvärderingen av projektplaner samt granskningen av arkitekturen. Dessutom fungerar de som motiveringar för de lösningar som ska genomföras. Man stöder sig också på riktlinjerna när man gör prioriteringar. (Informationshanteringslagen 6 §)
Referensarkitekturen beskriver nuläget och sammanställer den. Den gör det lättare att jämföra olika planer med nuläget. Ämnesområdena preciseras i den nationella utvecklingen till exempel genom beskrivningar av målbilden, koncept, verksamhetsmodeller, servicestigar eller separata utredningar och utvärderingar. I dessa används referensarkitekturen som utgångspunkt.
I referensarkitekturen presenteras alla centrala strategier, principer och riktlinjer som påverkar informationshanteringen inom social- och hälsovården, bland annat strategin för digitalisering och informationshantering inom social- och hälsovården och dess vision: Digitaliseringen som hörnsten i social- och hälsovården.
Verkställighet och förpliktande verkan
Den nationella referensarkitekturen är till sin karaktär en rekommendation och samlar teman. Beskrivningarna ska användas som utgångspunkt i noggrannare arkitekturbeskrivningar, specifikationer och genomföranden av olika informationssystem eller digitala tjänster. Nationella föreskrifter, definitioner och anvisningar för informationshanteringen inom social- och hälsovården ska alltid beaktas även om regionala lösningar utvecklas.
Mer information
Referensarkitektur och arkitekturverksamhet
Preciserande beskrivningar
Tidigare arkitekturbeskrivningar för ämnesområdet som inte längre uppdateras efter 5/2025
Respons och frågor
sotetiedonhallinta(at)thl.fi
Koncept som grund för genomförandebeslut
THL utarbetar koncept och utredningar för olika utvecklingsteman för informationshantering inom social- och hälsovården. I koncepten analyseras bland annat lösningsalternativens kostnader, effektivitet och genomförbarhet.
Konceptering
Strategi för digitalisering och informationshantering inom social- och hälsovård (stm.fi)
Lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen
Syftet med denna lag är att säkerställa en enhetlig och högklassig hantering av myndigheternas informationsmaterial samt en informationssäker behandling av detta för att genomföra offentlighetsprincipen samt att främja interoperabiliteten mellan informationssystem och informationslager.
Lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (finlex.fi)
Metod för utveckling av den offentliga förvaltningens gemensamma arkitektur
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stöder samarbetet mellan organisationerna inom den offentliga förvaltningen för att utveckla den övergripande arkitekturen via arkitekturgillets verksamhet.
Övergripande arkitektur (suomi.fi)
Rekommendationer för den offentliga förvaltningen
I rekommendationen JHS 179 från Delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen definieras metoden för utveckling av den offentliga förvaltningens gemensamma arkitektur samt enhetliga beskrivningssätt och modeller för att utveckla offentliga organisationers helhetsarkitektur i dess olika faser.
Stöd för den övergripande arkitekturen (dvv.fi)