Identifiering av psykiska problem
Forskning visar att invandrare och framför allt personer med flyktingbakgrund kan löpa en ökad risk för psykiska problem. Tidigare har psykiska problem, och även utvecklingsrelaterade och somatiska problem, kunnat förbli oidentifierade och obehandlade särskilt hos personer som bott i konfliktområden eller i fattiga förhållanden. Därför har problemen kunnat hopa sig eller förvärras.
Det kan ibland vara svårt för yrkespersoner att identifiera psykiska symtom och problem hos personer med olika bakgrund. Klienternas och yrkespersonernas språkliga, kulturella och religiösa bakgrund och utbildning kan påverka hur de uttrycker, tolkar och identifierar psykiska problem och vilket stöd de önskar eller erbjuder för de psykiska problemen.
Lyssna på klientens upplevelser
Ett viktigt inslag i bedömningen av den psykiska hälsan är strävan att förstå klientens egna upplevelser av symtomen eller problemen. För att kartlägga klientens tankar och tolkningar kan yrkespersonen till exempel ta hjälp av metoden för kulturformuleringsintervjuer.
Ett liknande öppet tillvägagångssätt där yrkespersonen intresserar sig för klientens egna erfarenheter och tolkningar gör det ofta enklare att identifiera problem och ökar klientens upplevelse av att bli hörd.
För att utreda eventuella problem kan man till exempel ställa följande frågor:
- Vad är du oroad över?
- Hur orkar du?
- Hur äter och sover du?
- Hur ser du på din framtid?
- Har du någon gång tänkt skada dig själv eller begå självmord?
Utmaningar och möjligheter med färdiga symtomenkäter
Som stöd för identifieringen av psykiska problem finns det också olika symtomenkäter och bedömningsskalor. Med de symtomenkäter eller andra metoder som vanligtvis används inom hälso- och sjukvården kan man dock inte alltid identifiera riskfaktorer för välbefinnandet och psykiska problem hos klienter med olika bakgrund på förväntat sätt.
Användningen av olika metoder och deras tillförlitlighet kan påverkas betydligt till exempel av
- klientens läs- och skrivkunnighet
- klientens utbildningsbakgrund
- hur van klienten är att besvara enkäter
- hur van klienten är att tala om psykisk hälsa
- faktorer relaterade till språk och tolkning.
Klienterna förstår inte nödvändigtvis syftet med enkäterna eller kan inte fylla i dem på egen hand på sitt modersmål. Detta gäller i synnerhet klienter med endast lite formell utbildning eller ingen utbildning alls eller som inte är läs- eller skrivkunniga.
Hur väl enkäterna fungerar beror på språket som använts i översättningarna, dialekten som klienten talar och hur vana tolkarna är att översätta enkäter. Poängen som eventuellt räknas samman i symtomenkäter räcker inte alltid för att identifiera psykiska problem på ett tillförlitligt sätt.
Många symtomenkäter eller andra metoder kan dock användas för att beakta klientens individuella egenskaper och eventuella faktorer som rör klientens bakgrund. I de flesta fall kan olika metoder, såsom symtomenkäter, användas flexibelt till exempel som stöd för en intervju och för att precisera eller kontrollera frågorna eller klientens svar.
Multimetoder och samarbete med andra yrkespersoner är centrala arbetssätt vid identifiering av psykiska problem hos invandrare. Information som fås av klientens närstående kan vara värdefull i bedömningen av klientens situation och för att få en helhetsbild.
Fördjupad information om ämnet med en expertvideo
I expertvideon berättar specialist i psykiatri, docent i kulturutvecklingspsykiatri Venla Lehti om att identifiera psykiska problem och kulturintervjuer på ett praktiskt sätt.
Källor
Patanè, Martina ym. (2022) Prevalence of mental disorders in refugees and asylum seekers: a systematic review and meta-analysis. Global Mental Health 1–14.
