Psykiskt stöd i olika tjänster

Med mentalvårdstjänster strävar man efter att förebygga, lindra och behandla psykiska störningar och följderna av dem. Den psykiska hälsan kan dock främjas också i många andra tjänster och möten. Därför är det viktigt att frågor om psykisk hälsa tas upp med klienten inte bara inom mentalvårdstjänsterna, utan också inom andra social- och hälsovårdstjänster.

Invandrare som bor i Finland har i regel samma rättigheter till social- och hälsovårdstjänster som den övriga befolkningen, och vården för invandrare bör ordnas på samma sätt som för den övriga befolkningen. För vuxna asylsökande som ännu inte har en hemkommun i Finland och för papperslösa personer ser rättigheterna till tjänsterna annorlunda ut.

Utöver basservicen finns det också några specialiserade regionala aktörer som producerar tjänster som stöd för den psykiska hälsan som riktar sig till invandrare. Många av aktörerna erbjuder förutom bedömning av vårdbehovet och vård även utbildning och konsultation inom ämnet.

Kompetenscentret PALOMA som koordineras av THL har sammanställt information om de nationella och regionala aktörerna på sin webbplats.

Det finns utmaningar i tillgången till mentalvårdstjänster

Personer med olika bakgrund kan möta olika utmaningar när de söker hjälp hos mentalvårdstjänsterna. Vården genomförs inte alltid på samma sätt för alla personer.

Undersökningar visar att invandrare använder mentalvårdstjänster i för liten utsträckning sett till deras behov och att den specialiserade psykiatriska sjukvården som invandrare erhåller varar kortare än samma vård för infödda finländare.

Tillgången till tjänster kan till exempel påverkas av följande faktorer:

Obekant servicesystem

Mentalvårdstjänster ordnas på olika sätt i olika länder. Det finns också skillnader i sätten att behandla psykiska störningar. Det är inte nödvändigtvis enkelt för en invandrarklient att få information om hur mentalvårdstjänsterna ordnas i Finland och det kan vara svårt för klienten att använda ett obekant servicesystem.

Avsaknad av ett gemensamt språk

Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan klienter och yrkespersoner kan förhindra klienter att söka vård och yrkespersoner att genomföra vården. Inom den samtalsbaserade mentalvården är språket ett centralt arbetsredskap och kommunikationsproblem kan försvåra genomförandet av vården på många sätt.

När det inte finns något gemensamt språk är det viktigt att anlita en tolk.
Att arbeta med tok (Stödmaterial webbplats)

För att det ska bli enklare att få tillgång till mentalvårdstjänster och för att vården ska genomföras mer jämlikt mellan olika befolkningsgrupper bör människor erbjudas flerspråkig och lättbegriplig information om mentalvårdstjänsternas existens och hur man söker till dem.

Servicesystemet beaktar inte alltid individens behov

Yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som arbetar på olika nivåer i servicesystemet kan sakna tillräckliga kunskaper om hur man bemöter och vårdar personer med olika bakgrunder. Då kan det vara svårt att identifiera psykiska störningar och hänvisa till adekvat vård.

Även om personalen vill och har kompetens att arbeta kultursensitivt så möjliggör å andra sidan inte servicesystemet alltid det – till exempel är det inte alltid möjligt att arbeta genom tolk på ett smidigt sätt.

För att man ska kunna förebygga uppkomsten av fördomar och erfarenheter av icke-möten är det viktigt att tjänsterna är kultursensitiva på både personalnivå och organisationsnivå. Med hjälp av ett servicesystem som beaktar och respekterar olika kulturella, språkliga och individuella bakgrunder kan man dessutom säkerställa att vården av alla klienter genomförs ändamålsenligt.

Personalen ska erbjudas tillräckligt med utbildning och stöd för att utveckla sin kompetens.
Kulturell kompetens och kultursensitivitet (Stödmaterial webbplats)

Olika uppfattningar om psykisk hälsa

Psykisk hälsa och psykiska störningar uppfattas på olika sätt i olika grupper. Begreppet psykisk hälsa kan vara främmande för vissa människor. En del människor söker hjälp för psykiska störningar på annat håll än från mentalvårdstjänsterna, till exempel från ett religiöst samfund.

Psykiska störningar kan också vara förknippade med skam, vilket kan förhindra att man söker till tjänsterna eller använder dem.

Det är viktigt att information om hur vi ser på psykisk hälsa i Finland och hur vi stöder den tillhandahålls på flera språk och på många sätt i en lättbegriplig form. 

Hur stöds den psykiska hälsan i olika tjänster?

Den psykiska hälsan stöds och främjas på alla servicenivåer på liknande sätt oavsett klientens kulturella bakgrund. När man arbetar med invandrare är det dock bra att beakta bland annat kultursensitiva arbetsmetoder och arbete genom tolk.

Främjande av psykisk hälsa

Med främjande av psykisk hälsa avses verksamhet som stödjer den psykiska hälsan på individnivå, gruppnivå och strukturell nivå.
Främjande av psykisk hälsa bland invandrare

Föra psykisk hälsa på tal

Ibland kan det kännas svårt för en yrkesperson att föra psykisk hälsa på tal. Det är dock bra att fråga rakt på sak om symtom relaterade till den psykiska hälsan. 
Föra psykisk hälsa på tal

Identifiering av psykiska problem

Vi betraktar psykisk hälsa utifrån våra egna kulturella och professionella perspektiv och erfarenheter, och därför kan det vara svårare att identifiera psykiska problem om dessa uttrycks på ett annat sätt än vad vi är vana vid. 
Identifiering av psykiska problem

Fördjupad information om ämnet med expertvideor

I en expertvideo, docent i psykologi, beskriver psykoterapeuten Anu Castaneda fem olika sätt att utföra arbete, som är bra att implementera när man arbetar med klienter med flyktingbakgrund. Videon är en del av PALOMA utbildningspaket.

I en expertvideo beskriver vårdcentralsläkare, psykoterapeut Valentina Oroza, främjandet av flyktingars psykiska hälsa och välbefinnande ur bashälsovårdens perspektiv. Videon är en del av PALOMA utbildningspaket.

Källor

Castaneda, Anu ym. (2020) Migrants Are Underrepresented in Mental Health and Rehabilitation Services—Survey and Register-Based Findings of Russian, Somali, and Kurdish Origin Adults in Finland.  International Journal of Environmental Research and Public Health 17(17), 6223.

Kieseppä, Valentina ym. (2020) Immigrants’ mental health service use compared to that of native Finns: a register study.  Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology volume 55, 487-496.